Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Scen 2012-01-23 | Uppdaterad 2012-01-23
Det må vara sant att Anders Mårtenson är född på Österlen, men som han själv påpekade vid sin föreställning hos Alvesta teaterförening på söndagen, så hörs det inte. Ifall han inte vill själv, förstås.
Anders Mårtensson framträdde som imitatör tillsammans med pianisten Rickard Åström och det blev snälltåg genom mycket av det som en mogen publik kände igen och tyckte var roligt. Sedan är frågan hur roligt första numret var med kungen utstyrd med Serafimerorden och allt, men oförmögen att få ihop sina egna meningar om meningslösa ting. Men man får ändå säga att inledningen var föreställningens enda riktiga longör.
Det blev annat tempo så fort amiralsuniformen åkt av och det blev en rapsodi genom namn som Ernst Hugo Järegård, Sten Broman Tage Erlander och Hasse Alfredson.
Envar bekostades egentligen bara med en enda eller kanske två repliker innan det var dags för Björn Ranelid.
Skånsk dialekt ligger alltså väl till för Anders Mårtensson och Ranelid blev det första mer genomarbetade inslaget och det var riktigt bra.
Så är väl också objektet ovanligt tacksamt att både härma och göra karikatyr av. Ranelid skulle varit nöjd.
Ytterligare en skånsk dialekt som blev verkligt elegant återgiven var Henke Larssons och den blev som allt annat i föreställningen smårolig, däremot var Zlatan betydligt mycket mer svårfångad och blev väl inte helt lyckad. Dagens bästa nummer bestods Göran Persson, det enda som fram- fördes i helmask. Där kom en verklig pangsak i programmet.
Men tydligen var Håkan Juholt alltför svår, han var med på ett hörn, men blev bara ett litet snack om hans mustasch. Klippt med nageltång. På den musikaliska sidan tog imitationerna av Cornelis Vreeswijk priset.
Där fanns också en kärleksfull gnista mellan objektet och hans uttolkare. I utrymmet mellan olika personer blev det kåserande inslag om dialekter och i andra av-delningen ett parti med göteborgsvitsar. Göteborgska var en tillgång som Mårtensson exploaterade väl. Han hade mitt på söndagseftermiddagen en publik som fann sig väl tillrätta väl med en underhållning som skapade trivsel vid kaffeborden och inte kom alltför nära eller krävde någon egen åsikt.
Sedan kan man som enskild tycka att det är trist och auktoritärt att kräva burop eller andra rop av publiken, men det fungerade hyfsat bra.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA