• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Män i maskulina framträdanden – kvinnor i utmanande kläder

Kultur & Nöje 2012-02-02 | Uppdaterad 2012-02-03

Eric Saade och maskuliniteten under fjolårets final. Att slå sig ut ur en danskub brukar inte höra till de kvinnliga artisternas program.

LäS MER

• "Vi är en institution"
• Så här ser schlagerscenen ut
• Så låter låtarna

”I will be popular/ I’m gonna get there, popular/ My body wants you girl” är Eric Saades vinnar-refräng som under året har nynnats på förskolor och grundskolor över hela landet. Fjolårets final sågs av 3 670 000 personer. 510 000 av dem var barn mellan 3 och 14 år.
-Barnen blir konsumenter och tar sig an hela maskineriet. Melodifestivalen har överhuvudtaget ett visuellt förhållningssätt som man dras in i, säger Dino Viscovi, medieforskare vid Linnéuniversitetet.
Enligt honom har SVT, som arrangör, kanal och framför allt med sitt statliga uppdrag, ett ansvar att balansera programinnehållet.
Anna Charlotta Gunnarson är journalist och programledare för tv-programmet Pop och Politik. Hon är intresserad av jämställdhet och populärkultur och har suttit i juryerna för Melodifestivalen och Eurovision Song Contest. Trots att hon ser sig själv som en schlagerfantast ifrågasätter hon tendenser i programmet
-En sak som jag har tänkt på är att de tjejer som inte har en kort kjol verkligen har gjort ett val för att bryta mot normen. Det behöver inte vara negativt att ha en kort kjol, jag tycker att folk får klä sig hur som helst, men man kan fundera kring tendenserna, säger hon.
-Det är precis som reklam, man har tre minuter på sig att göra ett intryck. Ska du göra ett statement och kunna förändra något så måste du antingen ha en oerhört stark låt eller vara en känd artist.
Och kanske därför är kvinnor med utmanande kläder, och män i masku-lina framträdanden ett stående inslag.
Melodifestivalens producent, Christer Björkman, är en av dem som kan påverka både låtinnehåll och framförande.
-Det har hänt någon gång att vi har sagt att det där, det är för tidigt på kvällen. Men jag tycker att alla människor ligger ju på stranden, jag tycker inte att det är någon skillnad på scenen så länge det inte är vulgärt. Bara det tillför något i sammanhanget, den konstnärliga friheten är viktig, säger han.
Enligt Anna Charlotta Gunnarson är det dock inte låt- och klädval som är det största problemet, utan snarare programmets jargong. Könsroller, samt rasistiska och homofobiska skämt är ett faktum. Hon har försökt lyfta detta hos SVT.
-Ibland är det som att man måste prata länge med dem för att de ska förstå vart man vill komma, många blir arga och tror att man pratar i eget syfte. Men det är blandade reaktioner, en del tycker också att det är bra att man tar upp det.
Dino Viscovi håller med. Han saknar nytänkande initiativ från SVT:s sida.
-Beträffande könsroller och överhuvudtaget tänkande och konstnärlig intellektuell utveckling ligger de inte alls i framkant. Det kommer aldrig något nytt.
Fenomenet är förvisso inte unikt för Melodifestivalen. Tävlingen speglar samhället och stereo- typer finns i många musik-genrer.
- Man kan prata så här om alla program. Men eftersom man vet att det är så mycket barn som tittar så finns det ett ansvar. Ofta tycker jag att de har ett visst könsperspektiv, men så slinker det in kommentarer om hur tjejerna klär sig och killarna uppträder, säger Anna Charlotta Gunnarson.
Därför har hon stora förhoppningar på årets programledare Sarah Dawn Finer, Gina Darawi och Helena Bergström.
-Jag tror att de här är rätt personer. Jag hoppas att de är inplockade för att de är rätt personer och inte för att de är tre tjejer. Ibland tror man att bara för att man har tjejer som håller i det så löser sig all genusproblematik automatiskt.

Fanny Ernestrand
fanny.ernestrand@smp.se
Telefon: 0470-770455

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus