• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

"Vi är en institution"

Kultur & Nöje 2012-02-01 | Uppdaterad 2012-02-02

Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX

Christer Björkman inför Melodifestivalens Andra chansen i fjol.

Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

På sommaren händer det att Christer Björkman är trött på Melodifestivalen och funderar på att göra annat, men så hör han en bra låt och då vill han alltid fortsätta.

LäS MER

• Män i maskulina framträdanden – kvinnor i utmanande kläder

-Det kommer att bli fantastiskt. Det är högt och lågt, brett och smalt. Alla artister är starka uttryck i sina genrer, säger Christer Björkman om årets bidrag.
Medan vissa kritiker menar att det var bättre förr, när Melodifestivalen innebar hits i kompositionen vers-vers-refräng-vers-refräng-stick-refräng, anser han att det är bättre i dag när det finns variation. Han ser tävlingen som en plattform att lansera all svensk musik. Därför hör både rockkillarna Dead by April och pop-countrygruppen Abalone Dots hemma i startfältet.
-Det är en hel vetenskap att sätta ihop programmet. För mig är det en livstid snarare än ett jobb.
Schlagergenren breddades när deltävlingarna infördes för tio år sedan. Christer Björkman avfärdar kritiken om att de gör tävlingen till ett utdraget flermånadersevenemang. Enligt honom fyller deltävlingarna en funktion.
-Vi får mixen av 32 bidrag, det ger en möjlighet till fler uttryck. 32 poplåtar går ju inte, folk skulle kräkas och sluta lyssna.
Hälften av årets bidrag ligger på hans bord. Framför allt är det låt- och artistvalen som sticker ut. I Växjö är en av dem Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern.
- I hans fall finns det en intressant medieaspekt och vi är beroende av att media bevakar tävlingen. Men han har också en konstnärlig funktion.
– Det ligger på mitt ansvar att få dynamik och ett bra underhållningsvärde. Kärnan är att det ska vara spännande, roliga, engagerande och upprörande artister.
Vad är viktigast – att göra bra tv eller hitta ett bidrag som kan vinna i Europa?
-Både och. Vi kan inte göra programmet om vi inte gör bra ifrån oss i Europa. Men i jobbet ingår också att vi ska leverera sex veckors bra tv. Det är dynamiken i musiken som gör att folk tittar.
-Sedan sollas bidragen ut och kokas ner till de starkaste låtarna i de olika uttrycken. Jag brukar se det som hälften av finalbidragen är tävlingslåtar och hälften är riktigt bra tv.
De artister som är med för marknadsföringen och säger att de inte vill vinna, är det okej?
-Där kan jag gå till mig själv som artist. Det är ju väldigt få svenskar som vill sticka ut på grund av jantelagen. Går man runt och säger att man vill vinna så straffas man för det, särskilt om man inte vinner. Det finns plats för alla sorter i tävlingen, men vissa genrer mer tävlingsinriktade än andra.
Men om systemet fungerar, varför gör ni småjusteringar i reglerna varje år?
- Det måste vi göra för att programmet ska hållas vitalt och för att det ska hållas intressant, säger han och fortsätter:
-I ett normalt program hade vi bytt och gjort något helt nytt oftare, men här får vi vänta in publiken. Märker vi att intresset minskar så får vi läsa in det, och först då kan vi få gehör för att ändra. Men jag tror att Melodifestivalen står på ett helt annat fundament än andra program, det är knappt så att vi ses som ett program, vi är en institution.

Fanny Ernestrand
fanny.ernestrand@smp.se
Telefon: 0470-770455

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus