Alla väntar på Akilovs egna ord

Sverige

Det allra första förhöret med Rakhmat Akilov är kort, bara tolv minuter, och inleds nästan tio timmar efter attacken på Drottninggatan i Stockholm. Akilov säger att han kommer från Islamiska staten och att han vill biträdas av en advokat från "Kalifatet". Redan i förhör nummer två, dagen efter, erkänner han dådet.

"Jag satte mig i bilen och körde på de otrogna", säger han enligt förundersökningen.

– Det tyder på att han var motiverad och övertygad och att det var det här han ville göra. Det är inget han på något sätt ångrar, säger Peder Hyllengren, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

På tisdag inleds förhören i rätten med Akilov. Hur mycket han då kommer att berätta är oklart. Hittills har det varit svårt att tolka hur han upplevt förhandlingen. Han har följt med och bläddrat i olika papper, men har vid flera tillfällen också vänt bort blicken när dramatiska filmklipp och bilder från attacken visats.

Peder Hyllengren hoppas att bilden av hur dådet kunde ske kommer att klarna.

– Han sitter ju inne på angelägna svar. Vilka hans kontakter har varit, hur han radikaliserats, vilka som påverkat honom och hur det gått till. Och även hur han ser på att IS aldrig tog på sig det här attentatet, för han vill ju gärna själv se sig som en av deras soldater.

Kontakterna har betydelse för bevisningen, även om Akilov i åtalet pekas ut som ensam gärningsman, framhåller Hyllengren.

– Åklagarens främsta uppgift är ju att bevisa att det här handlar om något mer än fem mördade personer och ett antal skadade. Att det är en del i ett större sammanhang, där det fanns terrormotiv med i bilden, och ur det perspektivet blir hans kontakter intressanta.

Han räknar samtidigt inte med att få svar på allt.

– Frågan om vilka han rent fysiskt haft kontakt med kvarstår och där är jag mer tveksam till att han kommer att berätta speciellt mycket.

Risk finns också att Akilov, precis som vissa andra som misstänks för allvarliga brott, mörkar och ljuger i rätten.

– Man ska inte ta honom rakt av på orden. Via bakvägar får man se vad av allt som går att bekräfta, säger Hyllengren.

TT: Vad händer om han inte säger något?

– Det skulle bli lite av ett antiklimax. Men från strikt juridisk synpunkt har det inte någon jättestor betydelse huruvida han pratar eller inte. Övrig bevisning är god nog med råge.

Att Akilov vill att dådet ska betraktas som ett terroristbrott handlar också om hans eftermäle, säger Hyllengren.

– Han vill ju bli ihågkommen som någon som gjorde ett attentat för IS räkning. Inte som någon som fick en knäpp och sedan ångrade sig. Då skulle det ur hans perspektiv ha varit helt meningslöst. Utifrån hans bisarra världsbild är det här en gärning som har ett högre syfte.