En 26-årig kvinna från Älmhult har dömts till skyddstillsyn av Växjö tingsrätt efter att ha rivit en tågvärd i ansiktet och dragit tågpassagerare i håret.

Kvinnan ska även genomgå en behandling som frivården i samråd med socialtjänsten bestämmer.
Två väktare beordrades till Stationshuset i Ljungby där det skett en skadegörelse. Väl på plats påträffar de en berusad kvinna som agerade hotfullt mot dem.
Kvinnan ska tidigare ha ringt på ett hus och bett den boende att köra henne till Rottne. När denna nekat har hon tagit personens glasögon och förstört dem.
Därefter ska hon ha åkt tåg där hon drog passagerare i håret och rivit en tågvärd i ansiktet efter att ha försökt hindra henne att gå på ett tåg i Alvesta. Kvinnan omhändertogs senare av polisen.

Den dömde kvinnan kunde varken neka eller erkänna delar av brottet då hon varit så pass berusad att hon fick minnesluckor från kvällen.
Den 26-åriga kvinnan är sedan tidigare dömd till skyddstillsyn för skade­görelse och hot mot tjänsteman.
Kvinnan döms för misshandel, skadegörelse och hot mot tjänsteman och ska sammanlagt betala drygt 3?600 kronor i skadestånd.

Den av kommunen och Ikea hett efterlängtade Sydostlänken ryms inte i Trafikverkets planer. Det gör kommunalrådet Ingemar Almqvist (S) besviken.
– Vi har varit oroliga för detta, säger han.

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet för 2014–2025 presenterades i slutet av förra veckan. Men i den omfattande planen, 164 sidor, nämns inte Sydostlänken en enda gång.
– Behoven är större än tillgångarna. Sydostlänken rymdes inte i de prioriteringar som gjorts, förklarar Lennart Andersson, Trafikverkets regionchef i syd.
– Det är klart att den hade genererat nytta, men vi har inte klart för oss hur stor nytta den har i förhållande till kostnaden, fortsätter han och uppskattar den till mellan tre och fyra miljarder kronor.
Framför allt Ikea och Volvo har länge tryckt på för projektets genomförande. Sydostlänken innebär att Södra stambanan kopplas ihop med Karlshamn. Idag slutar järnvägen i Olofström, från Älmhult sett, och är inte elektrifierad.
– Det är tråkigt att den inte är med i planen, säger kommunalrådet Ingemar Almqvist (S).
– Vi tror att om länken byggts hade det underlättat för stambanan där det redan i?dag är trångt och kommer att bli allt trängre. Men mest hade det underlättat för företagen. I första hand är det godstransporter som underlättats men givetvis persontrafiken ner till Blekinge också, fortsätter han.
Trafikverkets förslag till plan ska nu ut på remiss och klubbas inte förrän till våren 2014. Tills dess får politik och näringsliv lämna synpunkter.
– Det vore märkligt om det inte blir några ändringar i ett förslag till plan värd 522 miljarder, men om Sydostlänken kommer med trots allt vågar jag inte spekulera i, säger Lennart Andersson.
Smålandsposten har sökt Tomas Carlzon, vd Ikea AB, för en kommentar men utan att lyckas.

Älmhults kommun anser att Skatteverket har fel angående premiepengarna från AFA som kommunen vill ha tillbaka. Därför har de nu lämnat ett yttrande om saken till förvaltningsrätten.

Smålandsposten har tidigare skrivit om tvisten kring de 788 000 kronorna som Älmhults kommun vill ha tillbaka av Skatteverket. I ett yttrande menar nu kommunen att påståendet som skatteverket gjort om att återbetalningen avser återbäring och inte återbetalning av premier är fel. Älmhults kommun fick tillbaka 15 miljoner för de försäkringspremier som betalats in och som räddade kommunens ekonomi 2012. En beräknad förlust på åtta miljoner blev i stället en vinst på sju miljoner.
I och med inbetalningen av premierna fick kommunen betala en löneskatt på 788 000 kronor. Skatteverket menar att pengarna som betalats tillbaka är en återbäring, inte en återbetalning och att en återbäring inte påverkar skatteunderlaget. Men efter att Älmhults kommun gått igenom AFA sjukförsäkrings årsredovisning för 2012 har de sett att pengarna bokförts som återbetalning av premier och att skatteverket har fel.

De fyra personerna som än så länge utgör hela Ung vänster i Älmhult hade nyligen sitt första styrelsemöte. På mötet godkändes föreningens stadgar och styrelsen valdes. Det diskuterades också hur arbetet med att locka fler medlemmar ska gå till, berättar ordförande Alexander Moser Uppström.
– Efter sommaren sätter arbetet igång på riktigt. Vi kommer att synas mycket i höst och bland annat ha bokbord på Haganässkolan där vi ska informera eleverna om Ung vänster.
Varför har ni startat Ung vänster?
– För att ungdomar lättare ska kunna engagera sig i politik och då gärna i Ung vänster. Det är viktigt att ungdomar engagerar sig för att vi ska kunna förändra samhället.
Just viljan att förändra samhället från grunden är en av de största anledningarna till att Alexander Moser Uppström och hans kompisar har startat Ung vänster i Älmhult.
– Vi måste stoppa otryggheten i samhället som har blivit resultatet av alliansens politik. Jag tänker då främst på anställningssituationen, boendesituationen och välfärden. Vi vill förändra samhället från grunden. Men hur vi ska göra det har vi än så länge inte bestämt, säger han.
Jerker Nilsson (V), ordförande för Vänsterpartiet i Älmhult tycker det är kul att ungdomsförbundet har startat.
– Vad jag vet har inte Ung vänster funnits i Älmhult sedan 80-talet. Det är bra att få ungdomar intresserade av politiken och det är också ett bra sätt för oss att bli mer uppmärksamma på ungdomarna. Nu hoppas jag att vi kan hitta sätt att stödja varandra, säger han.
Alexander Moser Uppström vill också hitta lösningar för ett samarbete.
– Det är bra om vi kan samarbeta för att sprida vårt budskap för att få till en valseger nästa år, säger han.

Under gårdagens avslutning för Haganässkolans avgångselever i Älmhults kyrka talade prästen om Gud. Men om det strider mot skollagen är en tolkningsfråga.

Enligt skollagen får några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse inte förekomma i skolan. Då riskerar skolan att bryta mot lagen.
Det prästen sa var bland annat: ”Du är aldrig osynlig i Guds ögon” och ”Jag önskar att Gud må hålla dig i sin hand”.
– Jag ser det inte som en välsignelse, men alla reagerar olika. Det är en tolkningsfråga. När jag gör en välsignelse under en gudstjänst sträcker jag upp händerna men det gjorde jag inte nu, säger komminister Karl-Henrik Wallerstien.
Gymnasiechefen och rektor Britt-Louise Ek-Gustafsson tycker inte heller att det är en väsentlig sak.
– Vi har kommit överens om att det inte ska finnas religiösa inslag. Men det är väl en positiv sak att i sin gudstro önska lycka till.
Om skolan brutit mot lagen är svårt att säga utifrån citaten, menar Skol­inspektionens jurist Sofie Wirlén.
– Bestämmelserna är tydliga. Har prästen sagt något som är bön, trosbekännelse eller välsignelse är gränsen passerad. Men vi gör en bedömning utifrån varje enskilt fall. Det är alltid rektorns ansvar att det håller sig inom ramarna, säger hon.
– Det finns viktigare saker att haka upp sig på i sammanhanget, säger rektor Britt-Louise Ek-Gustafsson.
Vid skolavslutningen 2011 diskuterades en liknande händelse då prästen sagt ”Gud välsigne Haganässkolan och dess lärare och framförallt avgångsklassen 2011”.

Det ser ljust ut för familjefestivalen i Älmhult. Redan i början av juni hade det sålts cirka 4 500 biljetter.
– Vi gör en unik grej, säger Per Faeltenborg som är projektledare för festivalen.

De tidigare Älmhultsdagarna fick ett uppsving förra året när man valde att köra Diggilookonceptet istället.
– Det slog väl ut och nu tar vi det ett steg vidare med Familjefestivalen. Diggiloo var ett färdigt koncept men nu gör vi vår egen grej, som visserligen kräver mer jobb, säger Per Faeltenborg. Anledningen till de redan sålda 4 500 biljetterna tror han är mixen av alla artister.
– Det är oslagbart när man vill locka en hel familj.
Dragplåsterna är Magnus Uggla, Yohio och Sean Banan. Artister som passar som handen i handsken för en hel familj, menar Per Faeltenborg.
– Uggla är en av de största artisterna man kan boka i Sverige just nu, säger han.
Andra inslag i programmet är att man ska kunna testa att flyga i en flygsimulator och för de yngre barnen finns det gott om hoppborgar. Det planeras även för olika kulturella inslag för barn i alla åldrar.

Kultur- och fritidsnämnden bör förbättra kontrollen av bidragen som man ger till kommunens föreningar. Det framgår i en granskning av nämnden som revisionsbolaget KPMG har gjort på uppdrag av Älmhults kommunrevisorer.

Enligt fritidsintendent Tomas Franzén ger kultur- och fritidsnämnden runt 2,9 miljoner kronor i bidrag till Älmhults kommuns föreningar varje år. I granskningen görs bedömningen att nämnden till största del säkerställer att bidragsbestämmelserna följs. Men på några punkter tycker revisorerna att nämnden kan bli bättre. En rekommendation man ger är att nämnden bör förbättra delar av sina rutiner för att säkerställa att bidragen utbetalas på regelrätta grunder genom att genomföra slumpmässiga stickprovskontroller av exempelvis medlemsantal och aktiviteter.
– Det kan vara aktuellt att gå igenom det för att undvika att det inte utbetalas felaktiga bidrag, säger Åke Örnhede (S), kommunrevisorernas ord­förande.
Kultur- och fritidsnämndens ordförande Stefan Ferm (M), anser att nämnden redan sköter detta på ett bra sätt.
– Vi för alltid en dialog med föreningarna när de skickar in dokumentation till riksidrottsförbundet och det kommer vi fortsätta med. Det känns väldigt positivt att man gör de här granskningarna för att se till så att de olika nämnderna sköter sig, säger han och berättar att kultur- och fritidsnämnden ska titta på granskningen under sitt nämndsmöte i nästa vecka för att då formulera ett svar.
Fotnot: Kommunrevisorerna rekommenderar också att nämnden upprättar en dokumenterad rutin för att säkerställa att en handläggare inte är jävig i handläggandet av en bidragsansökan och att de fastställer beloppsgränser för beslut och attest.

Fyra tjänster försvinner inom förskolan och en nedläggning av Pjätteryds skola är åter på bordet. Det kom fram på utbildningsnämndens sammanträde under gårdagen.

I går beslutade utbildningsnämnden om förvaltningens olika förslag på hur man ska komma till bukt med sitt prognostiserade underskott på runt 14 miljoner kronor.

Nämnden beslutade bland annat att minska förskolans verksamhet med fyra tjänster. Minskningen av tjänsterna innebär att nämnden sparar drygt 1, 6 miljoner kronor.
– Vi ser inte att man kan göra fler besparingar inom den pedagogiska verksamheten som läget är i dag eftersom personalen redan går på knäna. Men vi vet inte hur neddragningarna kommer se ut än. Det är något vi ska diskutera vidare med tjänstemännen, säger Carina Olsson, ordförande för lärarförbundets lokalavdelning i Älmhult.

Stora delar av besparingskakan har nämnden fortfarande inte lyckats besluta om.

Det gäller bland annat förslaget att ta bort pedagogiska måltider inom förskolan, grundskolan och fritidsverksamheten. Den frågan valde nämnden att återremittera till ett extra arbetsutskott som förväntas hållas nästa vecka. Detta på grund av att skolmåltider hanteras av kostorganisationen som har en egen budget.

Även besparingen på 2,5 miljoner kronor inom pedagogiskt resurscentrum i Älmhult (PÄR) och resursskolan återremitterades. Utbildningsförvaltningen gav också några nya sparförslag till nämnden. En generell minskning av elevpengen och att tjänsten som utvecklingsledare inte tillsätts var några av de nya förslagen som ska remitteras till beredning.

Dessutom lades nedläggningen av Pjätteryds skola åter fram på bordet. Claes Lindahl (C), vice ordförande i utbildningsnämnden, har tidigare sagt till Smålandsposten att förslaget är orealistiskt. Något som han står fast vid.

– Det tidigare beslutet om att Pjätteryds skola ska drivas på försök fram till 2014 står fast. Det kom fram många nya frågor som vi inte kan besluta om vid sittande bord. Därför valde vi att återremittera frågorna för beredning och då åkte frågan om Pjätteryds skola med, säger han.

Vi ser inte att man kan göra fler besparingar inom den pedagogiska verksamheten som läget är i?dag eftersom personalen redan går på knäna.

Ett år efter att höga halter av arsenik och kreosot konstaterades på Älmhults gamla bangård har inga åtgärder vidtagits för att skydda allmän­heten. Men nu ska området stängslas in, lovar Trafikverket.

Det var i mars förra året som en rapport beställd av Älmhults kommun avslöjade att bangårdsområdet, väster om järnvägen, var förorenat av de giftiga ämnena arsenik och kreosot. Inom vissa avgränsade områden var halterna så höga att de vida översteg akut toxiska nivåer.

Efter att de resultaten presenterats var kommunen och Trafikverket, som äger marken, överens om att den främsta åtgärden skulle bli att stängsla in området. Men ett drygt år senare kan vem som helst fortfarande vandra in på bangården, som används som rekreationsområde av bland andra ungdomar och hundägare.

– Vi har haft en utredning på gång under året och den har tagit tid. Vi har haft en väldigt hög arbetsbelastning, säger Trafikverkets Lisa Elmerfjord som lovar att åtgärderna inte ska dröja länge.

– Det är alldeles snart på gång med instängsling där. Jag tror att det kommer att bli gjort under de närmaste veckorna.

I en skrivelse ställd till Trafikverket trycker nu Älmhults kommun på för att få till stängslet så snart det bara går.

Diskussioner har också förts mellan kommunen och Trafikverket om huruvida marken bör täckas med makadam eller textilduk. Det är en lösning som kommunen gärna vill undvika eftersom det skulle försvåra en framtida sanering av området. Men det bygger på att området inte används för exempelvis timmerlagring, vilket tidigare har skett.

– Lagrar man timmer på platsen finns risken att man rör upp marken när man lastar och flyttar, och då ökar ju risken för spridning av gifterna, förklarar Älmhults miljö- och byggchef Mathias Karlsson.

Från Trafikverkets sida menar man att timmerlagring inte är aktuellt, men att man i framtiden gärna vill kunna använda området till omlastning eller annan verksamhet.
– Det drabbar ju järnvägen det här, säger Lisa Elmerfjord.
– Det finns ett behov av sanering och att titta på vad som behöver göras för att vi ska kunna använda området igen.

Kommunalrådet Sonja Emilsson (M) fick sju månader på sig att riva och frakta undan sin förfallna lada. Det har hon inte gjort. Nu hotar Miljö- och byggnämnden med 50 000 kronor i vite.

Redan i januari beslutade miljö- och byggnämnden att förelägga Sonja Emilsson och hennes make att riva ladan, efter att klagomål kommit in från grannar. Paret överklagade det beslutet men fick även länsstyrelsen emot sig, även om tidsfristen sköts upp till i maj i år.

Men när kommunens kontrollant besökte platsen i början av juni stod delar av ladan kvar, medan merparten av byggnaden låg raserad på marken.
– Nu har vi valt att förelägga dem att fullfölja rivningen inom tre månader, och dessutom koppla detta till ett vite på 50 000 kronor, säger miljö- och byggnämndens ordförande Per Garnegård (M).

– Det lär kosta mer att få bort den än det hade kostat att riva den. Men ett beslut är ett beslut, säger Sonja Emilsson själv.

Hon menar att det finns många ladugårdar i trakten som ser ännu värre ut än hennes egen. Hon förvånas över att länsstyrelsen inte accepterat hennes ansökan om att istället för rivning få renovera ladan för att göra gården till en hästgård.

Vad tänker du om att, som kommunalråd, inte efterleva ett sådant här beslut?
– Det finns saker i livet som gör att man inte alltid hinner göra allt som andra tycker att man ska göra. Vi har jobbat på så långt vi har hunnit och kunnat.

Beslutet om vite togs av en enig miljö- och byggnämnd. Trots att Per Garnegård är partikamrat med Sonja Emilsson valde både han och andra moderater i nämnden att inte anmäla jäv inför beslutet.
– Jag kollade faktiskt detta med en jurist som tyckte att jag inte skulle kliva åt sidan, säger Garnegård.
– Det skulle kunna tolkas som undfallenhet, eller att jag avsade mig mitt ansvar.

I slutet av april klubbades detaljplanen som gör det möjligt att bygga om det gamla Lidl-huset till skola.
Planerna har hela tiden varit att Karl-Oskarskolan ska flytta in i de nya lokalerna i gamla Lidl till terminsstarten i augusti. Men nu verkar det som om tiden inte räcker till.
-Det har blivit försenat och vi räknar med att kunna flytta under höstlovet, alltså vecka 44, säger Michael Schylander, tf rektor på Karl-Oskar­skolan i Älmhult, som i övrigt hänvisar till Bengt Eriksson, vd för Karl-Oskarskolan.
Bengt Eriksson har inte gått att nå för en kommentar. Men Älmhults kommuns tekniska chef, Bengt Pettersson, bekräftar att Karl-Oskar­skolan varit i kontakt med honom om problemen.
-Vi har varit väldigt tydliga med vad som gäller, att vi har andra planer för Blohméhuset i höst, säger Bengt Petersson.
Karl-Oskarskolans hyreskontrakt för Blohmé­huset, där skolan alltså inryms i?dag, går, enligt Pettersson, ut den 15 juni.
-Jag har nu svarat att vi har andra lokaler att erbjuda dem. Men bollen ligger hos dem, säger Bengt Pettersson vidare.
Vad har ni för planer för Blohméhuset i höst?
-Det finns ju ett par saker, inte minst vill ju kulturstråket komma i?gång, och samtidigt har vi ju en ny skolorganisation.
Karl-Oskarskolan i Älmhult har cirka 120 elever men hade tänkt växa i de nya lokalerna i höst.
Älmhults kommunfullmäktigebeslut innebär att området kring Lidl ändras från handel till en skola med plats för cirka 3?500 kvadratmeter skolgård. Den nya skolan har plats för 225 elever. Eftersom det finns en bensinstation strax intill finns det inlagt i planen ett 1,4 meter högt plank som extra skydd. Skolan ska inte ha något tillagningskök men en matsal på cirka 100 kvadratmeter där eleverna kan äta mat från en cateringfirma.
Älmhults kommun har ännu inte fått in någon begäran om bygglov från Karl-Oskarskolan.

Ärendet med Haganäsleden går vidare. Naturskyddsföreningen Linnébygden har nu överklagat Mark- och miljödomstolens beslut att inte låta föreningen överklaga själva vägbygget utan endast parkeringsplatserna.

Föreningen vänder sig nu till den högsta instansen, Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt. Enligt Sven G Nilsson, ordförande för Naturskyddsföreningen Linnébygden, är överklagandet en principiell fråga.
Mark- och miljödomstolen beslutade att vi fick överklaga parkeringsplatserna men inte själva vägbygget. Men parkeringsplatserna hör ju ihop med vägbygget. Vi tycker det är märkligt att man inte kan se det som en helhet och anser att det är en brist i lagen, säger han.
I överklagandet har föreningen också lagt till nya punkter. Två av dem handlar om utbyggnaden av Vitsippans förskola och bygget av den nya lekplatsen på Nicklabacken.
-Vi påpekar bland annat att utbyggnaden av Vitsippans förskola i riktning mot vägen gör att den går tio till 20 meter från området där man ska leka. Och den nya lekplatsen på Nicklabacken hamnar ett tiotal meter från vägen. Det är saker som har kommit till sedan beslutet togs och det principiellt märkligt att man inte har tagit hänsyn till den nya situationen, säger Sven G Nilsson och fortsätter:
-FN:s barnkonvention har man struntat i det här fallet i och med att man inte har tagit upp aspekten med buller och hälsoeffekter.
Ger Mark- och miljööverdomstolen Naturskyddsföreningen Linnébygden rätt, får föreningen ett nytt tillfälle att överklaga Mark- och miljödomstolens beslut.

Socialdemokraterna vill satsa åtta miljoner kronor extra på utbildningsnämnden och två och en halv miljon på extra personal i äldrevården.
– Man kan tro på jultomten också, säger Elizabeth Peltola (C).

De extra åtta miljonerna till utbildningsnämnden, jämfört med alliansens förslag, ska hjälpa nämnden att få ordning på sin ekonomi.
– Det är tredje året i rad nu som den går med underskott. Det stora problemet är att den sittande majoriteten inte får ordning på budgeten. Om de ska styra nästa år, behövs det mer pengar dit för att skapa arbetsro så att de kan syssla med utbildning i stället för att jaga pengar, säger oppositionsrådet Ingemar Almkvist (S).

Budgeten innehåller också en satsning på fem extra tjänster inom äldrevården och utökade öppettider på dagcentralen Blåmesen, till en total kostnad av 2,6 miljoner kronor.
– Vi vill tillföra fem tjänster nu och sedan ytterligare tjänster året därpå, förklarar Ingemar Almkvist.

Efter alliansens höjning av skatten under året yrkar Socialdemokraterna för första gången på många år inte på någon skattehöjning i Älmhult. Ändå fick de hård kritik av alliansen när budgeten presenterades på tisdagen.

För att finansiera sina satsningar har partiet nämligen dels räknat med ett nollresultat för året, jämfört med alliansen som räknar med att gå med drygt nio miljoner kronor i vinst, och dels räknat med en ökning av Älmhults invånare med 50 personer.

– Vi tycker tyvärr inte att vi kan uppnå ett finansiellt mål under 2014. Vi prioriterar helt enkelt mer pengar till skolan i stället för det finansiella målet, förklarar Ingemar Almkvist som motiverar antagandet om 50 nya invånare med att en budget alltid är en kvalificerad gissning om framtiden.

Det är en argumentation som inte alls går hem hos kommunstyrelsens ordförande Elizabeth Peltola (C).
– Ja, man kan ju tro på jultomten också. Det är lite väl mycket tro och antaganden i er budget, säger hon.
– Själva har vi slitit hårt med att ha en budget som går plus på sista raden. Det är det som kallas ekonomisk hushållning.

Sex miljoner extra får Älmhults kommun punga ut med när Trafikverket överskrider sin budget för Diö station. ”Otroligt frustrerande”, menar Elizabeth Peltola (C), som ändå vill godkänna det nya avtalet.

Smålandsposten har tidigare berättat att ombyggnaden av Diö station blir dyrare än väntat. Nu har den nya kostnadskalkylen från Trafikverket landat hos Älmhults kommun och det visar sig att prislappen skjutit iväg rejält.
Inom projektet finns 2,4 miljoner kronor avsatta för de åtgärder som kommunen ansvarar för, som parkering, busshållplats och ombyggnation av cykelvägen under spåret. Men Trafikverket räknar nu med att den faktiska kostnaden för dessa åtgärder kommer att landa på upp emot åtta miljoner kronor. Orsaken är bland annat att man insett att man måste flytta på den cykelväg som går längs bilvägen under spåret.
– Trafikverket hade inte rätt siffror på bordet när man tog beslut om detta och det är vi som kommun väldigt kritiska till, säger kommunstyrelsens ordförande Elizabeth Peltola (C) som nyligen fick Trafikverkets förslag till nytt avtal på sitt bord.
I dag, tisdag, beslutar kommunen om huruvida man ska acceptera de ökade kostnaderna. Och Elizabeth Peltola räknar med att en enig kommunstyrelse motvilligt kommer att ta på sig notan för felräkningen.
– Frustrationen är stor men alternativen är få. Det är ju Trafikverket som har monopol på detta, så i värsta fall kan de säga att annars hoppar vi över Diö så länge, säger hon.
– Men nu står vi där vi står och man måste samtidigt komma ihåg vad det är vi får.
Hon menar att vinsterna med det nya tågstoppet vida överstiger de miljoner som kommunen nu tvingas satsa.
– Men visst, ju högre kostnaden blir desto längre tid tar det för oss att räkna hem den.

– Det har varit en riktigt bra dag med fint utbud, bra väder och mellan 1?500 och 2?000 personer på plats, det är nog nytt rekord, säger Sten Carlsson, en av eldsjälarna bakom evenemanget, när vi träffar honom på lördagseftermiddagen bland tändkulemotorer och gamla traktorer.
– Jag tillhör inventarierna vid den här hemvändardagen och har varit med alla 26 gångerna, säger han.
Han ingår i den kommitté med representanter för fem föreningar som står bakom tillställningen i den behagligt lummiga hembygdsparken. Samarbetet omfattar hembygdsföreningen, idrottsföreningen, socken- rådet, Betel och föreningen Hallarydsgården.
Inträdet är fritt men försäljningen av märket med texten Jag stödjer Hallaryd bärs av de flesta besökarna. Det kostar ett par tjugor och intäkterna täcker en del av omkostnaderna. Av dem som nappat på tillställningen finns flera danskar som äger stugor i trakten.
Sten Carlsson jobbar i Osby men Hallaryd är orten i hans hjärta.
– Jag har alltid bott här. Det är ett fint och trivsamt samhälle med Helge å som rinner förbi, säger han.
– Ja, det här är bra åtminstone en gång om året, kontrar en av besökarna skämtsamt.
En säker publikmagnet, åtminstone bland de manliga besökarna, var som vanligt utställningen av gamla motorer, bilar och traktorer. Men det bjöds också på allt från allsångskonsert, körsång och musikgudstjänst till bollrace, hundsport, gräddbulleätartävling och marknad med bland annat hantverk och lokal mat. En som har bra fart på affärerna är Mikael Pettersson från gårdsbutiken på Gräsljunga gård mellan Hallaryd och Visseltofta. I ståndet såldes ägg från gården och olika produkter från den ekologiska lammproduktionen på gården.
– Vi slaktar, styckar och gör charkuterier. Första gången ett lamm lämnar gården är när någon kommer och köper en köttbit, säger han.
Hallarydsdagen är numera en av få marknader som hinner besökas vid sidan av ett par julmarknader.
– Lammkött säljer vi bara i egna butiken medan äggen går till olika affärer inom en radie av 2,5 mil, därför brukar jag kalla dem härproducerade, säger han.
I Hallaryd sålde han, tillsammans med sonen Viktor, också hemtillverkade maränger, men de hade redan hittat köpare när vi hälsar på. I?stället erbjuds ägg, garn och skinn – samt fyra olika sorters rökta lammkorvar.
– Det är bara de här rökta produkterna vi låter göra utanför gården, eftersom vi ännu inte har en kallrök. Men drömmen är att snart kunna flytta hem den produktionen också, säger han.
För människorna bakom Hallrydsdagen börjar blickarna nu riktas mot nästa års tillställning.
– Det är ju bra PR för orten, säger Sten Carlsson.

Gymnasielever som flyr, anställda som slutar eller sämre säkerhet på förskolan. Det är några tänkbara konsekvenser av de sparförslag som diskuterats av skolpolitikerna under veckan.

I går presenterade Smålandsposten listan över de möjliga sparåtgärder som utbildningsförvaltningen presenterat för sina politiker i början av veckan.

Skolpolitikerna har konsekvent vägrat att kommentera listans innehåll eller att redovisa vilka förslag som man arbetar vidare med och vilka som slängdes direkt i papperskorgen.

De betonar dock att listan inte är ett färdigt åtgärdsprogram utan ”både tänkbara och otänkbara” scenarion. Mycket kommer sannolikt aldrig att genomföras, menar de.

Men om de olika förslagen som låg uppe på bordet under veckans diskussioner genomförs får de skiftande konsekvenser. Det visar förvaltningens egen utredning. ”Anställda som söker sig från vår kommun kan komma att öka. Älmhults kommuns rykte som en god arbetsgivare kan komma att urholkas”, slår man fast.

Att dra ner personal inom förskolan kan spara 3,6 miljoner kronor, men skulle slå hårt mot verksamheten. Det hade inneburit mer ensamarbete, försämrad säkerhet och skulle göra det svårt att följa arbetstidsavtalet och arbetsmiljölagen.

Att stänga skolor ger jämnare storlek på klasserna och effektivare undervisning. Ifall Pjätteryds skola stängs så bedöms eleverna få plats på Klöxhultsskolan. En sådan stängning skulle spara 1, 5 miljoner kronor och en ”optimal klassorganisation” sparar 4,5 miljoner kronor.

Begränsade öppettider i fritidsverksamheten förväntas försämra servicen till föräldrarna men inte själva verksamheten.

Ett annat scenario som varit uppe är att på gymnasiet ta bort profiler, UF, elevdatorer och internationalisering, samt begränsa antalet moderna språk. Konsekvensen spås bli att färre elever söker sig till just Haganässkolan.

Utbildningsnämndens underskott är värre än tidigare befarat – 14 miljoner kronor i stället för 12 miljoner kronor. Här är listan på de åtgärder som diskuterats, men som politikerna vill hålla hemlig tills vidare.

Vice ordförande Claes Lindahl (C) poängterar att listan innefattar både sådant som är möjligt och omöjligt, och att den inte ska tolkas som att nämnden vill genomföra alla förslagen.
– Det mesta kommer inte att bli av, och jag tänker inte lämna information om något som är irrelevant.

Smålandsposten kan idag avslöja att listan på ”tänkbara och otänkbara” förslag inkluderar:
- Att stänga Häradsbäcks förskola.
- Att dra in flera tjänster, både bland chefer och övrig personal.
- Förändra förskolornas öppettider.
- Att optimera klassernas sammansättning.
- Att stänga Pjätteryds skola.
- Att ta bort pedagogiska måltider.
- Att på gymnasiet ta bort profiler, UF, elevdatorer och internationalisering, samt begränsa antalet moderna språk.

Men att riva upp den nya skolorganisationen är i alla fall uteslutet, säger nämnden öppet. De utesluter också att röra den öppna förskolan på familjecentralen och poängterar att man inte kommer att kompromissa med skollagen eller läroplanen.

Sannolikt kommer personalneddragningar bli nödvändigt. Men det kommer inte innebära uppsägningar, utan lösas genom pensionsavgångar, föräldraledigheter och liknande lösningar, tror nämnden.

– Jag känner ändå att det här kommer att lösa sig, vi kommer att få en budget i balans, säger Lindahl.

De lösningar man väljer att gå vidare med ska nu förankras i partigrupperna, för att sedan diskuteras med fackföreningarna. Smålandsposten har tidigare berättat att nämnden kommer att äska mer pengar.

Smålandsposten berättade förra veckan om en sjuksköterska som riktade skarp kritik mot kommunens lönerevision. Enligt sköterskan var lönehöjningarna godtyckliga – väldigt stora för vissa och väldigt små för andra.

Sköterskan var inte ensam i sin kritik.
– Det är jättemånga som har hört av sig till oss och varit upprörda eftersom de inte har fått någon tydlig förklaring till detta, säger Karin Jisborg Hultgren, ordförande för Vårdförbundet i Kronoberg.

Visserligen har sjuksköterskorna i Älmhults kommun fått ett rejält påslag på sin lön, i genomsnitt har lönehöjningen varit strax över sju procent. Men både sjuksköterskorna och fackförbundet menar att kommunikationen kring lönehöjningen inte har fungerat.

– Generellt har man gjort ganska stora satsningar och det är vi väldigt glada över, säger Karin Jisborg Hultgren.
– Men det har varit en hel del tveksamheter kring processen i Älmhults kommun. Enskilda medlemmar har inte har fått någon förklaring till lönesättningen.

Nu har Vårdförbundet bokat in ett dialogmöte med Älmhults kommun för att reda ut oroligheterna bland sjuksköterskorna och få en tydligare förklaring till hur lönesättningen gått till.

Kommunens personalchef Ingela Hjelte är inte direkt förvånad att diskussionen uppkommit, men menar att lönerna justerats för att rätta till ett antal problem som tidigare funnits i kommunen.

– Detta är en diskussion som har pågått ett bra tag och vi hade samma diskussion med lärarna för en tid sedan, säger hon.
– Vi såg dels att vi låg vi lite lågt i förhållande till andra kommuner och dels att våra allra duktigaste sjuksköterskor inte låg högst i lönelistan.

För att rätta till den skeva lönebilden har de som tidigare haft en alldeles för låg lön fått ett rejält påslag, medan de som redan låg på rätt nivå fått mindre. Enligt Ingela Hjelte ska lönerna nu bättre spegla personalens kompetens och arbetsinsats.

Har ni förklarat detta för dåligt under löneprocessen?
– Kommunikation är svårt och chefer är människor som har olika tydlighet i sitt språk. Men det är ju alltid lättare att nå fram till den som har höjt sin prestation och får en rejäl löneökning än till den som också presterar bra men får en mindre ökning eftersom man redan hade en hög lön.

Eon släpper kraven på ersättning i mångmiljonklassen från kommunen, efter att kommunens entreprenör Telarco grävt av Eons ledningar.
Istället riktas ett betydligt mindre krav direkt mot Telarco.

Det var förra sommaren som Telarco förlängde en fiberoptisk kabel på uppdrag av kommunen. Under arbetet skadades energibolaget Eons ledningar på flera ställen. Ett vårdslöst beteende, menade Eon då.
Då trodde Eon att skadorna skulle kosta flera miljoner kronor att reparera. Men efter att ha undersökt området under året har man nu konstaterat att det handlar om "under en miljon kronor".

– Glädjande nog var det betydligt gynnsammare än befarat. När vi började undersökningen var det tätt med fel på en kort sträcka i början, så vi befarade att totalkostnaden skulle dra iväg rejält, säger Eons avdelningschef Ulf Alestam.
Från början höll Eon kommunen ansvarig för skadorna, något som kommunen bestridit sedan dag ett. Kommunen är bara ansvarig om de själva vållat skadan, exempelvis genom att ge Telarco en felaktig arbetsbeskrivning. Och så är inte fallet, sades det. Kommunen hävdade att Telarco själva ska betala.
Eon har släppt kravet mot kommunen "i dagsläget", och för i stället en dialog direkt med Telarco om ersättning.

– De har visat en positiv attityd, så jag hoppas på en snar lösning, säger Ulf Alestam.
Bengt Pettersson är teknisk chef på kommunen:

– Det är väl ganska klokt att den som orsakar skadan får stå i fronten för det. Att man inte går via en tredje part. Jag tycker att det här blir en rimlig slutkläm på historien och hoppas på en bra lösning för alla inblandade.
Även på Telarco tycker man att "det var förståndigt". Projektledare Johnny Andersson:

– Vi har tagit emot Eons sammanställning men inte hunnit gå igenom den ännu. Så just nu har vi inte hunnit ta ställning till kraven.

Ingen av Älmhults högsta skolpolitiker vill efter onsdagens överläggningar säga någonting om vilka sparförslag som diskuteras inom skolan.

– Jag kan inte säga mer i dag än att vi har blivit presenterade med ett antal olika åtgärder av större och mindre dignitet, säger Claes Lindahl (C), vice ordförande i utbildningsnämnden.
Under hela onsdagen satt utbildningsnämndens arbetsutskott i förhandlingar om hur de olika delarna av Älmhults skolvärld ska anpassa sig till de allt stramare budgetramarna. Förvaltningscheferna kom till mötet med beskrivningar av de ekonomiska ramarnas konsekvenser och en diger lista med förslag på besparingar. Men hur den listan ser ut vill varken tjänstemän eller politiker säga någonting om i dagsläget.
– Jag är inte beredd att i?dag diskutera de olika förslagen. En del bedömer jag som orealistiska medan andra är fullt rimliga, säger Claes Lindahl.
– Nu tar vi med oss detta hem till våra partigrupper.
Inte heller från oppositionens sida vill man under onsdagen diskutera vilka förändringar som kan vara på gång.