Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Halsmasur.
Alvesta 2008-08-11 | Uppdaterad 2008-08-11
Intresset för den genetiskt nedärvda tillväxtstörningen hos björk väcktes på allvar när han kom över en påse finskt frö i mitten av 1980-talet. I dag har han 2,5 hektar masurbjörk i skiftande åldrar på tillväxt och är övertygad om den har framtiden för sig som välbetald nisch i skogsbruket. Intresset har dessutom bidragit till att det snart finns en handbok i ämnet.
Harald Säll är lektor i virkeslära vid Växjö universitet men äger också en släktgård med 60 hektar skog i länets högst belägna by strax utanför Klavreström. Här testar han gärna olika möjligheter att variera skogsbruket med andra trädslag än granen som trots allt är basen.
– Här finns nu ett 40-tal trädslag. Variationen gör det intresserare att sköta skogen, förklarar han.
Tillsammans med en annan entusiastisk skogsägare som jobbat för att förbättra användningen av alternativa trädslag, Bengt-Elis Pettersson i Sävsjö, har han skrivit en handbok om odling, skötsel och förädling av masurbjörk. Den släpps senare i augusti och fyller en kunskapslucka i svenskt skogbruk, Finland ligger betydligt längre fram.
– Masurbjörkens viktigaste utbredningsområde är Götland, södra Svealand, södra Finland, Karelen och Estland. Virket används framför allt i möbelindustrin men även av hantverkare, förklarar Harald Säll.
De första plantorna han drev upp från frön har hunnit bli drygt 20-åriga träd.
– Problemet med fröplantor är att slumpen avgör vilken typ av masur träden utvecklar och i en del blir det ingen alls. Det innebär väldigt minst 1 500 plantor måste sättas per hektar för att få ett bra slutbestånd, säger Harald Säll.
Numera föredrar han klonade plantor, som bokens två författare numera importerar från Finland via ett gemensamt bolag.
– Med klonade plantor vet man vad man får och ungefär hur den så kallade masurblommans mönster kommer att se ut när det är dags för avverkning efter 40 till 50 år.
Då behöver bara mellan 800 och 900 plantor sättas per hektar, så egentligen blir de inte dyrare, säger han.
Det finns fyra huvudtyper av masur. Knölmasur är vanligast och ekonomiskt värdefullast. Den känns igen på den buliga stammen. Halsmasur utvecklar bara masur i de tydliga ansvällningarna på stammen och är mest lämpad för mindre hantverks- och konstföremål. Ovanligare är randmasur med åsar i stammens längdriktning och ringmasur med sina vågrätta valkar.
En femte variant är buskmasur som har så stark masurbildning att den inte får en genomgående stam. Den är svår att använda industriellt.
Fin masur ger bra utbyte. Högsta priset som betalades i fjol var 55 000 kronor kubikmetern. Även om halva den summan är mer normal betalning är masurn Skandinaviens bäst betalda trädslag.
Men det är inget lantmansgöra att odla masurbjörk som vill ha vanlig, frisk mark, precis som vanlig vårtbjörk. Den passar inte i de fuktigaste partierna.
Efter några år ska den sstamkvistas för att ge fina stockar och efter 20-talet år ska beståndet gallas ner till 400 eller 500 stammar per hektar. Däremellan ska det röjas.
– Plantorna kräver ljus. Det finns inte plats för förväxande trädslag. Däremot kan till exempel julgranar som tas bort efter tiotalet år, odlas mellan björkarna, säger Harald Säll.
– Ett råd är att noga märka varje planta. Annars försvinner de snart i ett hav av självföryngrad björk som i unga år ser likadan ut. Dessutom måste undervegetationen hållas efter i början och större områden behöver hägnas mot viltbetning, säger han.
Han tycker det är spännande att prova något som kan bli värdefullt och övertygad om att masurn har en framtid även om trender kommer och går. Avsättningen oroar inte:
– Det blir ganska små volymer som får haneras för sig. Men när virkeshandeln via nätet utvecklas blir det inga problem att nå kunden.


