Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Bostad 2008-04-15 | Uppdaterad 2008-04-15
Om någon säger "krukväxt"- vad tänker man då? Sannolikt pelargon. Minnesbilder av vackert rödblommande i mormors köksfönster eller av rangliga blekrosa Mårbacka på en glasveranda dyker upp.
Eller kanske kommer man att tänka på de pelargoninramade bilderna i Elsa Beskows saga om Den lilla, lilla gumman och fönsterblommorna i Carl Larssons så ofta förevigade idylliska hem i Sundborn. Svenskare än pelargoner kan väl inget vara - och ändå är de invandrare. Ursprunget är en handfull vilda arter i Sydafrika, varifrån pelargonen hämtades till de besuttnas orangerier och växthus i början av 1800-talet. I slutet av seklet hade den blivit "var mans blomma", eftersom den var så lätt att föröka med sticklingar eller ett tjuvat skott i ett obevakat ögonblick.
Efter andra världskriget fick pelargonen statusen av tråkig tantblomma, men på 1990-talet kom revanschen. Idag råder rena pelargonfebern, och det inte bara i Sverige. Det finns både internationella och lokala pelargonsällskap. Sällskapet Pelargonglädjen, som täcker Småland och Blekinge och har egen hemsida –
www.pelargongladjen.se – bildades så sent som förra året.
Det finns tusentals pelargonsamlare, och säkert lika många sorters pelargoner efter närmare två sekler av förädlingsarbete. Ändå dyker det ständigt upp nya på marknaden: prickiga, randiga, spräckliga, enkla, dubbla, småblommiga, storblommiga, ros- och tulpanformade, i en färgskala som spinner från svartrött till renaste vitt.
Som mest 400 sorter hade Veronica Wägner, brorsdotterdotter till författarinnan Elin, på vars Lilla Björka i Berg hon flera gånger hållit pelargonutställning i samband med somrarnas Bergvecka.
Numera har hon koncentrerat sig på enbart kulturhistoriska sorter, ett 150-tal, som levererar sticklingskulturer som så här års fyller grannens växthus och hennes egna verandor och ombyggda hönshus på gården utanför Norrtälje, där Veronica Wägner bor med sin familj.
Utgångspunkt för hela samlingen är ett skott från en halvvild pelargon i den italienska byn Cattolica, där hennes författande föräldrar tyckte om att tillbringa vintrarna.
"Pappa, som var en stor blomstervän, bröt ett litet skott från en av de halvvilda pelargoner som växte som en häck utanför deras lägenhet, och stoppade den i portföljen samma dag de flög hem", skriver Veronica Wägner i sin charmerande lilla bok " Älskade Pelargoner."
Av skottet blev det en pelargon som visade sig ha ovanligt stora röda blommor med vitt öga. Den växte och blommade utan några större krav på tillvaron än att få övervintra ljust på verandan.
När barnen flugit ut fick Veronica Wägner ögonen på sin trädgård - där Cattolica-pelargonen så tåligt blommat sommar efter sommar. Vid ett besök i Rosendals trädgård med en väninna upptäckte hon av en slump ett säger ett exemplar av rosenknoppspelargonen Appleblossom Rosebud. Den hade hon framtill dess bara läst om.
Sen var det klippt. Cattolican fick sin första kompis på fönsterbrädan, och sedan blev de bara fler ...
– Jag läste allt jag kom över om pelargoner och lät mig föras iväg på upptäcktsfärd, berättar hon. Sin käre make lyckades hon också smitta med "pelargonbacillen".
– Vad är det då som är så speciellt med pelargoner?
– Att det är en blomma som har så många variationer att alla kan hitta en som passar. Och så är den tålig och lättskött och ger också den som är ovan mycket tillbaka, säger Veronica Wägner.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA