”För mig är rätten till LSS kanske viktigaste valfrågan”

Växjö Artikeln publicerades

Läraren Gunnar Nordmark (L) lyfter inte fram skolan som valets viktigaste fråga, utan talar hellre om de funktionshindrades situation och rätten till LSS-stöd.

Han har dessutom ett globalt engagemang som funnits med sedan tonåren.

Liberalen Gunnar Nordmark är försiktigt aktiv på sociala medier. Han gillar inte debattklimatet och tonfallet i många politiska inlägg.

– Jag går in och kommenterar ibland, men lägger inte ut så mycket. Får jag in något på debattsidan lägger jag ut det. Men ibland kommer det mest märkliga påståenden, som inte är sanna.

Han är orolig över hur det demokratiska samtalet förs i dag.

– Man misstror varann och tillskriver varandra onda avsikter. De flesta jag stöter på är begåvade människor och personer som drivs av ett intresse och engagemang och vill göra världen bättre. Det ska man ha respekt för. På ytterkanterna demoniserar man ens motståndare. Det är tveksamt i ett demokratiskt samhälle.

Gunnar Nordmark har kandiderat till riksdagen sedan 1998. Han hade en plats 2002-2006 då Folkpartiet gjorde ett bättre val i länet. Nu toppar han listan igen för Liberalerna.
Foto: Lena Gunnarsson
Gunnar Nordmark har kandiderat till riksdagen sedan 1998. Han hade en plats 2002-2006 då Folkpartiet gjorde ett bättre val i länet. Nu toppar han listan igen för Liberalerna.

Den till synes lågmälde Gunnar Nordmark har ett globalt engagemang och har under årens lopp intresserat sig för världens konflikter. Under Vietnamkriget tog han ställning för FNL och under apartheidtiden engagerade han sig för befrielserörelsen i Sydafrika.

Det senaste är den pågående, och ganska bortglömda, konflikten i Västsahara.

– Det internationella samfundet har svikit Västsahara å det grövsta. Marocko har inte rätt till Västsahara. Västsaharerna har lagt ned sina vapen och genomfört folkomröstningar och litat på samfundet, internationella domstolar och gjort det man ska göra. Sveket mot dem är totalt. De bor i flyktingläger i världens mest ogästvänliga områden. Där har de bott sedan mitten av 1970-talet.

– Skulle de börja med terrorism och återuppta den beväpnade kampen hade de synts mer. Hur belönar man dem nu, jo med tystnad.

Gunnar Nordmark tycker att den svenska regeringen sviker sitt löfte om ett erkännande.

– Man har bytt bort detta löfte mot en plats i säkerhetsrådet och att man tror att Marocko kommer att ta hand om sina gatubarn (där en hel del befinner sig i Sverige).

Inrikespolitiskt har Gunnar Normark tagit debatten om de ensamkommande afghanernas situation i debattartiklar.

Han tycker att hanteringen av dessa människor inte är värdig, vilket leder till stor, psykisk ohälsa.

– Det är lätt att vara efterklok, man borde inom EU ha förutsett att de enda legala vägarna in i Europa blev genom två länder, Italien och Grekland. 2015 brakar systemet ihop fullständigt. Det borde ha skett en fördelning av flyktingar i Europa.

Så som flyktingsituationen ser i dag krävs en gemensam migrationspolitik i Europa, framhåller Gunnar Nordmark.

– Så länge det inte är på plats är det nödvändigt för Sverige att ha en restriktiv flyktingpolitik. Däremot är det fel av regeringen att inte tillåta familjeåterförening. Det är fel att inte bevilja permanenta uppehållstillstånd, det krävs för att främja god integration. Behandlingen av ensamkommande minderåriga lämnar för övrigt mycket att önska.

Speciallösningen för 9 000 ensamkommande som regeringen tagit fram, att de som läser gymnasiet får stanna, hur ser du på den?

– Den är absurd. Den är sågad av lagrådet. Och inte rättvis. Får man inte besked inom ett år bör man få stanna, det tycker liberalerna i Kronoberg.

Åldersbedömningar bygger inte på exakt vetenskap, påminner Gunnar Nordmark om. Istället är den osäker och man bör skapa sig en samlad bild över ens persons ålder. Samtal och intervjuer är viktiga.

– Att söka asyl är en rättighet man har. Det är viktigt att värna denna rättighet även när det politiska trycket är hårt. Har man valt att vara en demokrati tillhör man de ”the good guys”.

LSS-frågan engagerar Gunnar Nordmark starkt. Han ser det som sena 90-talets stora frihetsreform i Sverige. Att den har blivit dyrare är inte så konstigt, menar han.

– Många som har rätt till LSS lever till vuxen ålder och lever längre. Det är positivt. Assistansersättningen gör att de kan leva ett bra och drägligt liv. Försäkringskassan har följt regeringens önskemål att man ska bryta antalet timmar och där kommer ett antal förfärliga händelser, som bland annat lett till föräldrar tvingats sluta jobba då man fråntagits assistansersättning.

Frågan om assistansersättning kan bli en stor valfråga, anser Gunnar Normark.

– För mig kanske den viktigaste. Ett samhälle bedöms alltid efter hur man behandlar de personer som behöver mest samhällsstöd.

Liberalerna var länge varit förknippad med skolfrågan.

– Partiet måste vara betydligt bredare än skolpolitiken. Ett område som betyder mycket för folket är i dag hälso- och sjukvård. Här måste vi visa vägar. Personalförsörjningen inom detta område är en stor fråga, det behövs 120 000 nya tjänster fram till 2025. Det kommer vi inte lyckas med. Jag har pratat om detta länge och då handlar det inte om att vi ska vara mer attraktiva som arbetsgivare. Det spelar ingen roll om det varje år försvinner 120 000 personer från arbetsmarknaden.

Gunnar Nordmark tror på effektivare arbetssätt inom vården, nya tekniska lösningar, som e-hälsa. Han tror inte att sjukvårds- eller kömiljarder löser problemen. Det blir mer symbolpolitik. Istället måste vi blir effektiva.

– Jag tror på nätläkare, att man för korta samtal med läkaren över nätet. Det sparar tid och är kostnadseffektivt.

Mer vård kan utföras i hemmet genom mätinstrument med mera, nämner Gunnar Nordmark. Kameraövervakning kan användas, och så vidare.

– Hur ska vi få fram kompetent arbetskraft? Det är den stora frågan.

Matchningen mellan arbetskraft och efterfrågan är för dålig, tycker Gunnar Nordmark. Samtidigt har för många enkla jobb tagits bort.

– Du behöver inte vara vårdbiträde eller undersköterska för att köra sängar på ett sjukhus.

Gunnar Nordmark anser att staten bör ta större ansvar för specialistvården. Behandling av allvarliga sjukdomar måste koncentreras till färre enheter.

– Det gäller att kunna upprätthålla en kompetens. Dessutom blir det mer kostnadseffektivt att centralisera.

Det talas mycket om psykisk ohälsa bland unga, men man glömmer bort att många äldre är drabbade av samma problematik, förklarar Gunnar Nordmark. Ensamhet är ett vanligt tillstånd som gör att äldre far illa.

– Där tror jag på trygghetsboenden och att man ska ha möjlighet att bo med andra. Från liberalt håll har föreslagits matkompis, att man har personer som kommer och äter tillsammans.

Samhället måste förbereda sig på den anstormning av äldre som väntar. Då måste det finns fler äldreplatser, menar Gunnar Nordmark.

– Det måste vi börja med nu, vi kan inte lösa det om tio-femton år när 40-talisterna blir riktigt gamla. Här måste man också titta på finansieringen, vad blir statens roll? Politiken är lite för kortsiktig.

– Mer av samma blir inte bra. Man har provat en modell, det fungerar inte och då slänger man in mera pengar. Då blir det inte bra.

Liberalerna har dåliga opinionssiffror, hur kan ni öka intresset för ert parti bland folk?

– Vi måste ha bra och trovärdiga lösningar på andra områden än bara skolan och försvaret. det handlar om hälso- och sjukvård, äldrevård och i detta val även pensioner.

Det har pågått en strid om partiledarvalet inom Liberalerna som stod mellan Birgitta Ohlsson och Jan Björklund. Gjordes rätt val?

– Det var bra att vi fick den öppna diskussionen om partiledare. I Sverige sker detta av tradition väldigt internt. Fler partier borde göra så.

Länsförbundet av Liberalerna trodde på Birgitta Ohlsson. Men när hon bestämde sig för att kandidera till partiledare blev det väldigt jämnt i rösterna.

– Vi var överens i förbundsstyrelsen att inte förorda den ene eller den andre. Det handlar om respekt för våra medlemmar och vad de tycker.

Därför drev inte Gunnar Nordmark frågan om att rösta om partiledarvalet. Det var viktigare att hålla samman länsförbundet.

Gunnar Nordmark brinner fortfarande för lärarjobbet.

– Det är lika roligt som att vara i riksdagen.

Han är åter sugen på en riksdagsplats och känner sig smickrad över att finnas som förstanamn på partiets lista.

Liberalerna har en svag position i flera av länets kommuner och finns inte representerat i Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge och Markaryd. Hur mår partiet?

– Vi gick på en rejäl smäll 2014. Det var inte bara här, i många städer gjordes en stor genomklappning. Vi påverkas vad som sker nationellt och förlorade en stor del av den breda medelklass som har varit vår starka väljarbas. Vi klarade inte att hålla kvar vid vår skolpolitik. Det skadade oss. Partiet måste bli mer relevant i fler frågor.

Kronoberg är inte heller liberalismens starka fäste, menar Gunnar Nordmark.

Ni har få kvinnor på ledande ställning högt upp på listorna. Var är de?

– Det frågar vi oss också. Vi har haft svårigheter att rekrytera och behålla kvinnor. Nu har vi en del kvinnor på gång och som är på väg. Men jag beklagar att vi inte har fler.

För Gunnar Nordmark är det alliansregering som gäller. Han skulle kunna tänka sig en regering där även miljöpartiet finns med, så som det ser ut i Växjö kommun.

fakta

Kort om Gunnar Nordmark

Namn: Gunnar Nordmark (L).

Ålder: 64 år.

Bor: På Teleborg, Växjö, sedan 24 år tillbaka.

Familj: Tre vuxna barn.

Bakgrund: Uppvuxen i Växjö. Lärare i historia och religionskunskap. Tjänst vid Elin Wägnerskolan i Växjö. Den politiska banan startade 1970 under gymnasietiden, blev aktiv i FPU, folkpartiets ungdomsförbund. Båda föräldrar var aktiva folkpartister.

Ordförande i Liberalernas länsförbund och förste namn på riksdagslistan för Kronoberg. Har toppat listan sedan 1998. Satt i riksdagen mellan 2002 och 2006.

Är i dag ledamot i regionala utvecklingsnämnden i Region Kronoberg. Kandiderar även till kommunfullmäktige i Växjö.

Visa mer...