Gymnasielagen får grönt ljus – "känns stort"

Lagen innebär en ny möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier och trädde i kraft den 1 juli 2018, men har tidigare underkänts av två migrationsdomstolar. Det har gjort att Migrationsverket har avvaktat med att fatta beslut enligt gymnasielagen, som har bedömts beröra omkring 9 000 ensamkommande.

– Det här är så klart stort för unga människor som rotat sig i Sverige, blivit en del av vårt land, och som inte vill annat än att bidra, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), och fortsätter:

– Jag har mött många av ungdomarna under de gångna åren. Ungdomar som kommit från krig, levt hela sina liv på flykt, och som här börjat kämpa, plugga och skaffa jobb. De vill börja sina liv, och det känns väldigt stort att de nu får göra det i det land där många av dem är mer hemma än någon annanstans.

Migrationsöverdomstolen har nu tagit beslut i två mål som berör gymnasielagen. I det första var frågan om lagen kan användas.

– Underinstanserna ansåg att den tillkommit på ett sådant sätt att det strider mot grundlagen. I det målet anser vi inte att den tillkommit på ett väsentligt felaktigt sätt. Utan man kan tillämpa den helt enkelt, säger Thomas Rolén, kammarrättspresident i Migrationsöverdomstolen.

I det andra målet ansåg underinstanserna att det sänkta beviskravet om identitet strider mot Sveriges åtagande i EU, bland annat Schengenöverenskommelsen.

– Där anser vi att de regler som finns i Schengenöverenskommelsen reglerar förhållandet till när någon ska ta sig in i EU, alltså från yttre gräns. Här är en person som är inne i Sverige, vilket gymnasielagen också säger att man ska vara. Då säger vi att lagen och det här beviskravet inte strider mot någon EU-överenskommelse för det reglerar inte den här situationen överhuvudtaget, säger Rolén.

Gymnasielagen drevs igenom i riksdagen trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa. Lagrådet sågade förslaget och skrev att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas".

Kritiken gällde bland annat regeringens beredning av förslaget till ett sänkt beviskrav för sökandens identitet.

Det sänkta kravet fick Migrationsdomstolen i Göteborg att be om EU-domstolens vägledning. Migrationsöverdomstolen bedömer dock att det redan finns praxis från EU-domstolen och att det därför inte är nödvändigt med ytterligare klargöranden från EU-domstolen.

Domen innebär ett klartecken för Migrationsverket att börja pröva ansökningar enligt gymnasielagen igen. I somras pausades det arbetet.

– Vi är prejudikatsinstans och sista instans, så nu har ju de att pröva om alla andra förutsättningar är uppfyllda för de som söker. Vi säger att lagen skall tillämpas, lagen har tillkommit på ett okej sätt, lagen strider inte mot EU-rätt. Varsågod att börja pröva ansökningarna nu, säger Rolén.