Hyrpersonal behövs för att klara vården

För ett år sedan påbörjades ett mer strukturerat arbete inom Region Kronoberg med att fasa ut hyrpersonal inom vården. Första steget var att halvera antalet hyrläkare på vårdcentralerna och bli hyroberoende av allmänsjuksköterskor.

Regioner och landsting i landet har gått tillsammans med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och målet är att vården ska vara fri från hyrpersonal 1 januari 2019.

Men hyrpersonal kommer alltid att behöva finnas, fast gruppen kan bli betydligt mindre, menar hälso- och sjukvårdsdirektör Per-Henrik Nilsson.

– Det är en utmaning att kunna behålla de läkare vi har. Vi har i dagsläget 17-19 hyrläkare för att kunna hålla vårdcentralerna i länet öppna.

Skulle hyrläkarna försvinna blir personalsituationen ohållbar. Vårdcentraler får slå igen och personalen körs i botten. Samtidigt leder hyrläkare till sämre kontinuitet för patienter och bristande patientsäkerhet, förklarar Per-Henrik Nilsson. Det här är en balansgång.

Just nu hoppas regionen på den stora satsningen på ST-läkare som görs. 40-50 läkare utbildas i allmänmedicin och man har dessutom fått in allt fler personer i AT (allmäntjänstgöring).

–  Att vi skulle vara oberoende av hyrläkare 2019 är osannolikt. Men vi rör oss i rätt riktning.

Per-Henrik Nilsson ser framför sig att av den totala lönekakan i regionen kanske hyrpersonal står för två procent. Det bör inte vara mer. Och i jämförelse med andra landsting och regioner ligger Kronoberg bra till, påpekar han.

Kronoberg tillsammans med åtta andra landsting/regioner minskade sina kostnader för hyrpersonal första kvartalet i år. Runt 35 miljoner kronor kostade hyrpersonalen under denna årets tre första månader.

Märker ni att nätläkartjänster, som Kry och Min Doktor, avlastar vårdcentralerna i dag? Allt fler använder dessa tjänster.

– Vi vet inte. Det finns inga bra undersökningar som visar detta, svarar Per-Henrik Nilsson.

Nätläkare kanske istället genererar mera vård som innebär att den offentliga sjukvården får mer arbetsuppgifter. Men det saknas bra studier på området.

Per-Henrik Nilsson tror på fler digitala lösningar inom vården. Framförallt kan internetbaserade vårdkontakter användas för patienter med kroniska sjukdomar och Region Kronoberg kommer under hösten att prova en sådan modell.