• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

"Pengar är inte lösningen på allt"

Inblick 2012-01-19

René Jaramillo är gymnasienämndens ordförande i Växjö. Han är även Krist­demokraternas gruppledare i kommunfullmäktige och sitter även i kommunstyrelsen för partiet.
Foto: Lena Gunnarsson

I budgeten för 2012 dras anslagen till de tre gymnasieskolorna Katedral­skolan, Kungsmadskolan och Teknikum ned med 12,9 miljoner. Varför?

– Staten har minskat bidragen till kommunerna när gymnasiereformen GY 2011 har införts. För Växjö innebär det sex miljoner mindre 2012. De måste hämtas i verksamheten.

Men det är ju kommunen själv som bestämmer varifrån det minskade anslaget ska hämtas in. Ni kunde ha tagit pengarna från annat håll, kanske hållit inne med skattesänkningen?

– Men då måste man också titta på det här med demografin. Antalet elever har minskat och kommer att minska. Vi skulle ha dragit ner runt tre miljoner för den minskningen, och det gjorde vi inte nu.

Resten av pengarna som ska sparas då?

– Det blir bara sex miljoner. Att skolorna får mindre pengar nu är för att vi har en annan budgetteknik. Vi har sparat lite pengar centralt i stället för att dela ut allt direkt till skolorna. Det är några punkter där vi vill jobba mer strategiskt; elevvård, profilering av Kungsmad och Teknikum, bland annat. De kommer att delas ut i verksamheten när vi vet hur de ska användas.

Det blir alltså mer central makt, och mindre makt för rektorerna?

– Ja, man kan tolka det på det sättet. Fast jag tycker inte att man ska säga makt, utan att politiken tar ansvar. Om man tittar fem–sex år bakåt har vi gått med minus och vi har försämrat resultatet också. Vi har inte satsat strategiskt tidigare. Om du vill nå ett resultat måste du peka strategiskt hur man ska jobba. Så att det finns en struktur och en idé.

Många lärare är oroliga och arga. Den nya gymnasiereformen har skapat merarbete och behöver tid för att sätta sig. De säger att det vore rimligt att få mer pengar för att klara av det, åtminstone samma budget. Ändå väljer ni att i det läget, i en så här framgångsrik kommun, dra ner på gymnasieskolan. Hur förklarar du det?

– Gymnasiet har gått med minus samtidigt som elevernas resultat har försämrats. Är det någon som kan försvara det sättet att jobba? Nu har vi en ekonomi i balans och det egna kapitalet, som var på minus fyra miljoner, är nollat. Nu jobbar vi framåt.

Men när man ser en verksamhet som går med underskott och där resultaten blir allt sämre, skulle man väl lika väl kunna tolka det som om det behövs mer pengar. Men det gör inte du. Menar du att skolorna inte har tagit sitt ansvar, att de har varit slarviga?

– Ja, det kan man säga. De är duktiga på att säga vad man kan göra med de pengar som inte finns, i stället för att säga vad de ska göra med de pengar vi har.

Tycker du att lärarna klagar för mycket?

– Jag tycker att lärarna gör ett otroligt bra jobb. Det är självklart att det känns tufft med en historik där man går minus. Nu vill vi få kontroll över ekonomin, vi har rensat finanserna. I budgeten 2013 är det ett annat läge. Då är det dags att satsa.

Blir det satsningar framöver?

– Vi måste titta på utbildningssidan. Det är självklart. Nästa steg är att se på vad det är vi vill ha och hur vi ska göra det. Behövs det pengar då, måste vi diskutera det.

Men är det rätt att göra den här saneringen av ekonomin just nu, i ett läge då man har infört en ny skolreform som kräver extra tid och resurser? Borde det inte ha väntat?

– Ibland känns det som att om vi inte skulle ta sex miljoner, så skulle de i alla fall säga att det var för lite pengar i organisationen. Det finns alltid ett sätt att kräva mer pengar. Man tror att pengar är lösningen på allt. Det är inte så.

Det har talats om en minskning på 20–30 lärartjänster. Blir det så?

– Det är självklart att det här påverkar personalen. Men förvaltningen har ingen siffra än.

Hur förklarar du för lärare och elever att ni sänker skatten, samtidigt som ni minskar anslagen till gymnasiet?

– Ja, om du säger så är det svårt att förklara. Men om du också berättar att det är förändringarna i organisationen med färre elever blir det annorlunda.

Du har tidigare sagt att du ”förstår att det är tufft för lärarna, men att det är tufft för oss politiker också”. Hur menar du?

– Jag skrattar inte när jag klubbar anpassningen till den nya verkligheten. Därför är det tufft för mig också. Men jag måste ha is i magen.

När ni tog budgeten skrev du att den är stark och i linje med er vision om Växjö som en utbildningsstad av rang. Att Växjö satsar på framtiden. Det låter inte som om det var ett tufft beslut?

– Vi har alltid legat högre med kostnader per elev om man jämför med andra kommuner.

Men nu gör ni neddragningar som blir kännbara?

– Ja, men antalet elever minskar också.

Gymnasienämndens kostnader för politisk verksamhet har ökat sedan 2010. Från 814 000 kronor 2010 till 1,4 miljoner 2011, och nu 1,2 miljoner 2012. Varför?

– Vi politiker som sitter i nämnden måste satsa på att vara med i verksamheten. Vi måste satsa för att förstå hur man tänker på skolorna och i omvärlden. Styrelsen måste vara mer engagerad och få kompetens. Vi satsar lite extra där.

Är det inte motsägelsefullt att ni skär ned på skolorna och samtidigt ökar anslagen till er politiker?

– Men sedan jag tillträdde har de minskat, från 1,4 miljoner till 1,2 miljoner. Hur man lade budgeten för 2011 var jag inte inblandad i.

Ni satsar tre miljoner på marknads­föring av skolorna. Skulle inte de pengarna kunna användas till undervisning i stället?

– Det handlar inte bara om att köpa plats i tidningen och berätta att vi är duktiga. Efter reformen ser vi att önskemålen om att läsa yrkesprogram på Kungsmad och Teknikum har minskat. Ungdomar måste se att de har en framtid där, och det är en utmaning. Vi har inte gjort så mycket profilering och marknadsföring tidigare.

Vad har du för inställning till friskolor?

– Jag är positiv. Jag gillar valfrihet. Olika skolor ger möjlighet att välja den skola som passar bäst.

Skapar valfriheten en bättre skola?

– Ja, det tycker jag. De program som har fått konkurrens har förbättrats. Det är jättebra. Det handlar inte om vem som är huvudman. Det handlar om Växjös ungdomar.

Skulle man kunna lägga ut Katedralskolan på entreprenad?

– Det är inte aktuellt.

Har diskussionen förts?

– Inte under min tid i alla fall.

Var finns du om fem–tio år?

– Jag försöker jobba för kommunens bästa och driva fram Kristdemokraternas politik. Om partiet tycker att jag är rätt person att sitta i kommunstyrelsen, leda partiet och vara ordförande i gymnasienämnden som jag gör i dag, är jag jättestolt. Om partiet tycker att jag ska göra något annat accepterar jag det.

KD är inne i en turbulent period. Vad tror du om framtiden för partiet?

– Jag tycker att det är tråkigt att vi har haft den diskussionen vi har haft om partiledare, som om allt handlar om det. Vi som jobbar ute i kommunerna måste vara duktiga och berätta om vår politik och ideologi. Jag ska fortsätta jobba hårt för att förbättra läget för KD.

Klarar ni fyraprocentsspärren vid nästa val?

– Ja, om vi slutar tjafsar och jobbar på politiken i?stället. Och gör det till 200 procent.

Helena Söderlundh
helena.soderlundh@smp.se
Telefon: 0470-770 484

Andreas Westergren
andreas.westergren@smp.se
Telefon: 0470-770 605

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus