Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
fredag 25 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
fredag 25 maj 2012
Inblick 2011-05-06 | Uppdaterad 2011-05-09
Frustrerade föräldrar försöker sätta gränser medan slöa ungdomar sitter klistrade framför datorskärmen utan att bry sig. Det är bilden många har av ungdomars fritid. Men är den sann? Smålandspostens undersökning visar att åtta av tio niondeklassare tränar minst en till två gånger i veckan.
Julia Rindhagen är en av den femtedel ungdomar som tränar mycket aktivt. Här syns hon i Hovshaga AIF:s färger. Är bollen på väg in?
Artikelserie
smålandspostens ungdomsenkät 2011
Del 2: Ungdomars motionsvanor.
Tidigare artiklar:
5/5: Stölder i skolan. Och om oviljan att polisanmäla även grövre brott.
I morgon: Stressade och nöjda med livet. Hur funkar det?
– Det är både en myt och inte. Hälften tränar väldigt aktivt, och hälften tränar inte alls, säger Karin Redelius, filosofie doktor i pedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
– De som tränar sitter också vid datorn, men de som sitter vid datorn tränar inte alltid, förklarar hon.
Det är en ljus bild som framkommer när 1 346 niondeklassare får beskriva sina träningsvanor. Åtta av tio ungdomar säger att de tränar minst en gång i veckan. En bild av verkligheten som kan verka gå stick i stäv med bilden av den slöa ungdomen som sitter låst vid sin dator.
Karin Redelius bryter ner siffrorna och visar på en mer komplex bild än så.
– Vad innebär träning? Måste man bli svettig eller inte. Lägger man ihop de som tränar en till två gånger eller färre så är det 43 procent. Och då ser det inget vidare ut, kommenterar hon.
Nu framträder i?stället en bild som är mer lik den verklighet som Karin Redelius beskriver. Där det är två grupper. En som är väldigt aktiv och tränar mer än tre gånger i veckan och en som inte är speciellt aktiv, där de flesta tränar mindre än två gånger i veckan.
Enligt Karin Redelius är det en speciell grupp ungdomar som tränar mycket. Särskilt när det gäller föreningsidrott i högre åldrar. Det är de som också lyckas bra i skolan, därför att de kommer i tid, de gör som läraren eller tränaren säger, de är disciplinerade och de har föräldrarnas stöd.
– De som lyckas i skolan håller också på med idrott därför att det är samma grundförutsättningar som krävs, förklarar hon.
Hon berättar att det görs en del forskning kring social bakgrund och fysisk aktivitet. Där har det visat sig att barn som kommer från mer resursstarka hem tenderar att träna mer än de som kommer från resurssvaga hem. Men varför det är så finns det flera förklaringar till.
– När det gäller vuxna är det till exempel så att de med högre utbildning tränar mer. Varför det är så är svårt att säga. En förklaring kan vara att det är olika livsstilar i olika grupper i samhället, berättar Karin Redelius.
Världshälsoorganisationen (WHO) publicerar årligen rekommendationer över hur mycket barn behöver träna för att vara hälsosamma. Minst en timmes måttlig till krävande motion dagligen behöver den som är mellan 5 och 17 år gammal enligt förra årets rekommendation.
Med det i åtanke så ändras bilden av de svar som ungdomar gett. Om de som angett att de tränar tre till fyra gånger i veckan även då räknar in skolidrotten så blir det helt plötsligt gränsfall om ens de klarar de minimikrav som WHO satt upp.
Kanske är det så att inte ens hälften av niondeklassarna når upp till minimum av vad som krävs för att vara hälsosamma.
Vad är det då som krävs för att få ungdomar att aktivera sig mera?
– Det är viktigt att från en tidig ålder göra idrott till en självklar del av barnets liv. Få in att det är en naturlig del. Att man provar många olika saker och att barnet får syssla med det som passar den själv, anser Karin Redelius.
Smålandspostens undersökning visar att var femte barn tränar fem till sju gånger i veckan. Och att fler än hälften faktiskt tränar minst tre gånger i veckan.
Däremot finns det en grupp ungdomar, kanske så många som tre av tio, som inte tränar alls eller en gång i veckan. Det finns alltså en stor del av ungdomar i skolan som får för lite motion.
Det är däremot enligt Karin Redelius svårt att säga vad som kan förändras eftersom det handlar om en sak som påverkas från tidig ålder. En sak är i alla fall klar säger Karin Redelius:
– Idrottsrörelsen bär upp mycket av ungas fysiska aktivitet i?dag.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
