• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Vargen väcker känslor i Kronoberg

Inblick 2011-08-19 | Uppdaterad 2011-08-19

Foto: Lena Gunnarsson

Vargens farlighet för människan är liten.

Foto: Lena Gunnarsson

Lennart Larsson, Fredrik Larsson, Kjell Skoog och Carl Ekströmer ser vargen som ett hot mot en levande landsbygd.

Foto: Lena Gunnarsson

Carl Ekströmer, Kjell Skoog, Fredrik Larsson och Lennart Larsson är inte lyckliga över vargens etablering i västra Kronoberg.

Andreas Carlgren (C) och Eskil ERlandsson (C) under regeringens presskonferens om den nya vargpolitiken.

Varghonan som finns i länet rev för två veckor sedan fyra djur. Direkt var tonläget i debatten hög.
Men kan man vara säker på att vargen etablerat sig i länet? En av landets främsta vargexperter är Olof Liberg, koordinator för vargforskningsprojektet Skandulv och docent i viltekologi. Han är övertygad om att den skapat ett revir åt sig i sydvästra delen av Kronoberg:
– Hon har redan bestämt.
Varghonan är runt 1,5 år och har utvandrat från Norge.
– Nu kommer den att vänta på att en hanne ska hitta den, säger Olof Liberg.
Men rovdjurshandläggare Per Ekerholm på länsstyrelsen i Kronoberg håller inte med.
– Det finns ingen hanne och inga ungar. Då är det inget revir, säger han.
Hittills är det Morgan Strands får i Haghult söder om Ljungby som drabbats. Vargen rev den 5 augusti fyra av hans får:
–Det blir sig aldrig likt igen. Det var jobbigt.
I fem nätter höll han fåren inne. Nu är de ute igen.
–Det vi känner allihop, jag, min fru och mina föräldrar, är att det aldrig blir sig likt igen. Det finns ett före och ett efter. Inte ens min farfar har upplevt det här. Det finns en oro varje kväll. Vi har sovit dåligt allihop. Man vet inte hur det ser ut på morgonen när man vaknar.
Hur är din inställning till varg i dag?
–Det är jättesvårt. Jag har läst på lite nu, och det här är ju det som regering och riksdag bestämt, att vi ska ha varg, och vi är ju med och väljer riksdagen. Men samtidigt ... det blir sig aldrig likt igen. Om honan stannar här och får ungar blir det ju ännu värre. Jag tycker inte att man direkt bara ska ut och skjuta vargen, jag är ingen varghatare. Man kan ju inte heller säga att alla vargarna ska finnas i Värmland och inga här.
För egen del är han inte rädd för vargen.
–Men nu tittar jag en extra gång i skogsbrynet. Och händer det igen slutar vi med fåren. Då får det öppna landskapet växa igen.
Reaktionerna bland lantbrukare och djurägare är starka. Carl Ekströmer, Kjell Skoog, Lennart Larsson och Fredrik Larsson från Hamneda menar att vargen är ett starkt hot mot landsbygden och är oroade över att vargtiken verkar etablera sitt revir i närheten.
Kjell Skoog säger att inställningen till varg är diametralt om man bor i stan eller på landet. Men han tycker att det är olyckligt att det blivit den här motsättningen.
– Det här är enbart en landsbygdsfråga. Människorna som ska leva med det borde ha det största inflytandet, säger Kjell Skoog.
Lantbrukarna och djurägarna i Hamneda är eniga:
– Skräckscenariot är att det blir en stark etablering här, säger Carl Ekströmer.
– Vargen hör inte hemma i det här landskapet där vi har så mycket djurhållning. Det går inte ihop, säger Kjell Skoog.
Att vargens utbredning uppmuntras av myndigheterna är det som skaver mest.
– Det är väldigt irriterande, säger Carl Ekströmer.
– Det handlar om vi vill ha en levande landsbygd eller inte. Vi ska hålla landskapet öppet, men om man får sina djur rivna kan det vara det som avgör ifall nästa generation är beredd att ta över eller inte, säger Kjell Skoog.
Efter onsdagens nya besked från regeringen om vargpolitiken –att det inte blir licensjakt och att taket på 210 vargar tillfälligtvis tas bort –är Kjell Skoog bestört.
– Ett fruktansvärt dråpslag mot landsbygden. Nu finns risken för civil olydnad – att människor tar saken i egna händer –och det är det sämsta man kan ha i ett samhälle.
Inom regeringen har landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C), från Ljungby, stor påverkan på vargens framtid.
Hur många vargar ska vi ha?
– Inte en enda varg mer än vad som behövs för att hålla en gynnsam bevarandestatus, säger Eskil Erlandsson.
Nu har vargen troligtvis kommit till Kronoberg för att stanna. Tror du att det går att kombinera varg och djurhållning?
– Svaret är ja på den frågan.
I grunden är det riksdagen som beslutat att vi ska ha varg i Sverige. Klas Allander, handläggare på Naturvårdsverket, motiverar varför:
– Vi har en skyldighet att bevara arter och livsmiljöer utifrån biologisk mångfald bland annat enligt internationella åtaganden.
En av de grundläggande frågorna kring vargen är om den är farlig för människan. Det finns många olika påståenden kring det, men om de är sanna är oklart. De fall som är bekräftade är ytterst få. I Sverige är det framför allt den så kallade Gysingevargen som 1821 dödade upp mot tio barn.
Det var en varg som släppts ut i det fria efter att hela sitt liv ha hållits i fångenskap. Den hade aldrig lärt sig jaga.
Dessutom finns två fall till som omnämns i kyrkböcker från Värmland och det har skett under en period på 200 år. I övriga Europa finns få andra fall dokumenterade och i Nordamerika har två dödats av varg under de 50 senaste åren.
Läs mer i Smålandspostens pappersversion.

Bosse Vikingson
bosse.vikingson@smp.se
Telefon: 0470-770 657

Helena Söderlundh
helena.soderlundh@smp.se
Telefon: 0470-770 484

Kenneth Gehrman
kenneth.gehrman@smp.se
Telefon: 0470-770 524

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus