Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
fredag 25 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
fredag 25 maj 2012
Kronoberg 2008-03-13 | Uppdaterad 2008-03-13
När 1700-talets landskap ska fram i ljuset spelar djuren en väsentlig roll. Allmogefår och rödkullor betar på Råshults utmarker men även shettisar bidrar i återskapandet.
Målmedvetna. Flocken av värmländska skogsfår är på väg ut för ännu en dag i hagen och undan går det.
Jägarna i Råshult har inget otalt med varandra. Katter håller efter möss och sorkar. Myskankor ska se till att inga mördarsniglar får chans att invandra i kulturreservatet.
Ägg från Åsbohöna, ytterligare en lantras på Råshults Södregård, där kulturreservatets förvaltare bor.
Sociala. Nyfikna besökare granskas en liten stund. Utseende har liten betydelse för skogsfår avelsmässigt sett.
Både stora och små hästar, från ardenner till shetlandsponny, gör nytta i kulturreservatet i Råshult.
För att lyckas med restaureringen i Råshult tar Michael och Lena Michelsson hjälp av både får, nöt och häst. Kombinationen är nödvändig, tycker de.
Runt platsen där vetenskapsmannen Carl von Linné föddes växer ett landskapsmuseum fram. Alldeles som på 1700-talet är det nöt, häst och får som betar i kulturreservatet. Från tidig vår fram till skördarna från åker och äng var bärgad, betade djuren på utmarken. Då liksom nu.
Restaureringen, som fortfarande pågår, hade inte varit möjlig utan hjälp av djur, menar reservatets förvaltare, Michael och Lena Michaelsson. När de kom till gården för 20 år sedan hade de finullsfår med sig.
– De fungerade inte alls i restaureringssammanhang. De har för hög fruktsamhet för att klara att beta blåbärsris och sly, säger Michael.
– De ville inte ens gå ut beta. De bara stod vid grinden och skrek efter mat, minns Lena.
Successivt gick de i stället över till Värmländska skogsfår, som ingår i en grupp lantrasdjur som kallas allmogefår.
– Det är ju egentligen inte fråga om en ras, utan spridda rester av gamla fårbesättningar som hittats på olika ställen i landet och som bevaras som lantraser, berättar Michael.
Svärdsjöfår och Roslagsfår är andra exempel på allmogefår.
Magra beten, löv och sly passar de här fåren utmärkt. Och löv fanns det gått om på de då igenvuxna ängarna i Råshult.
– De här fåren är anpassade för magra beten. De har även extremt goda moderegenskaper och otroligt lätta lamningar, berättar Michael.
– Och det är lite roligt att de inte är avlade på sitt utseende, tycker Lena som tar till vara ullen.
I flocken, som huserar i ladan från 1872, tillsammans med hästarna och åsbohönsen, finns bruna, gråsvarta och svarta får.
En anledning till att flocken domineras av svarta får stavas Mimmi. Hon är flockens ledare, äldst med sina nio år, och får alltid tre lamm.
– Men det vanliga är att de får två. Och de som lammar för första gången brukar får ett, berättar Lena.
Antalet lamm beror även hur fodertillgången varit under hösten. Råshults skogsfår serveras sent skördat ängshö, som inte analyseras, och ekologisk pellets.
- Ängshö är den perfekta medicinen för matvägrare, menar Michael.
Inte ett strå ratas. Så här års, innan betessäsongen börjar, får flocken frukost inne i ladan innan de släpps ut i hagen. Alla djur får vara ute så mycket som möjligt, året runt. Området som ingår i reservatet är 42 hektar stort. Stigarna i reservatet kan man gå när som helst på året.
Här hittar man även arbetshästarna Lina och Balder, jämte tre ponnyer. De rödkullor och oxar som finns i reservatet under betessäsongen är inkvarterade på annan gård över vintern.
Just kombinationen av får, nöt och häst är bra och nödvändig i restaureringssammanhang, menar Michael.
Djurslagen har olika betesteknik, väljer olika sorters gräs och betar varandras rator. I en hage där fåren skulle magra av för att betet är förvuxet kan mycket väl betas av hästar, som med sin snabba ämnesomsättning klarar grövre gräs. För ponnyerna minskar dessutom risken för fång, en sjukdom som kan uppstå vid felaktig utfodring.
– Initialt är det viktigt att få in mycket får i ett restaureringsarbete. Har man tänkt avverka någonstans men inte klarar av ett hårt betestryck i början är det inte lönt att göra det förrän man löst det där med djurinnehavet, menar Michael.
Hästarna gör även nytta i bekämpningen av tuvtåtel och veketåg, vintertid.
– I ett område längs järnvägen har de faktiskt lyckats utrota veketåget helt, säger Michael.
Andra djur som också betar i Råshult är ankor och gäss.
– De kan beta i känsliga miljöer och äter rätt mycket gräs, konstaterar Michel.
Gässen har fått beta i fruktträdgården där fåren skulle skada träden då de gärna gnager i sig bark.
Ann-Charlotte Nyblom
lotta.nyblom@smp.se
Telefon: 0470-77 04 85
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
