Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
fredag 25 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
fredag 25 maj 2012
Kronoberg 2010-12-09 | Uppdaterad 2010-12-09
Produktionen i trähusfabrikerna har inte lockat forskarvärlden och den hamnade även vid sidan av det nationella träbyggnadsprogrammet. Men nu börjar den ta sig ton och är beredd att prata ihop sig om gemensamma krav.
Det behövs effektivitet i alla steg, säger Lars Eliasson som vill få branschen att samarbeta.
– Målet är att branschen ska hitta former för samarbete kring konkurrensneutrala frågor som material och hur det sågade virket ska se ut. Men först gäller det att hitta forum där vi kan mötas, nästa steg blir att få till resultat, säger Lars Eliasson, doktorand och maskiningenjör på utbildningen i träteknik vid Linnéuniversitet.
Som en drivande kraft bakom konferensserien Framtidens trähusfabrik, som hade sin tredje och avslutande träff på Teleborgs slott på tisdagen, tror han att nya möjligheter öppnat sig. Flera av deltagare vittnade också om att de vill gå vidare med samarbete kring utvecklingsarbete och forskning.
Seminarierna har finansierats med hjälp av pengar från EU, Regionförbundet och Linnéuniversitetet via projektet DISK, Dynamik i småländska kluster, som avslutas i dag och där trä varit en del.
– Visst har det varit mycket snack och lite verkstad hittills, vi har pratat brett om branschen. Men när vi bjudit in har företagen kommit och många idéer har kläckts. Det har varit mellan 50 och 100 deltagare per gång, säger Lars Eliasson.
Landets största småhustillverkare, Älvsbyhus och Myresjöhus, har deltagit liksom mindre aktörer som Sävsjö Trähus och Villafabriken i Växjö.
– Det är positivt att alla vill vara med. Det finns onekligen tid och effektivitet att vinna i fabrikerna. I mina studier hade jag ett projekt om automatisk sortering av det sågade virket fram till ett färdigt ämne att gå rakt in i husfabrikernas produktion. Då visade det sig att företagen inte hade en aning om vad det kostar att kapa virket eller hur mycket spill det blir, säger Lars Eliasson.
– Branschen är helt enkelt svältfödd på engagemang från forsningen och den ägnades inte en tanke inom den nationella träbyggnadsstrategin och träbyggnadskansliet. Där sågs småhusfabrikerna bara som en redan väl fungerande, säger Lars Eliasson.
En tanke som börjat ta form under Växjöträffarna är gemensamma kravspecifikationer på virke, speciellt när det gäller fuktkvoten.
– Det finns ett jätteintresse för det. I vissa lägen kan fabrikanter ha känts sig tvingade att acceptera undermåligt virke av rädsla för att bli utan. Dessutom har det talats lite olika språk. Om en fuktkvot avtalats för virke till fasadpanel har kanske husfabrikanten räknat med att det skulle vara max den kvoten medan sågverket sett det som ett medelvärde där spridningen kunnat vara ganska stor, förklarar Lars Eliasson.
– Priset är inte allt, det lönar sig ofta att betala mer för rätt kvalitet när det gäller krympning och formstabilitet. Virket till ett hus kostar kanske 75 000 kronor, en bråkdel av villan kostar till slut. Produktionskostnaden i fabriken har mycket större betydelse, fastslår han.
Kent Axelsson
kent.axelsson@smp.se
Telefon: 0470-77 06 49
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
