torsdag 29 juli 2010
torsdag 29 juli 2010
Lobbyn 2008-09-27 | Uppdaterad 2008-09-27
Den senaste skolskjutningen i Finland är ett extremt exempel på våld i vårt samhälle.
Våld finns runt omkring oss, på stan och i våra hem. När massakrer som denna inträffar diskuteras mycket kring orsak, ungdomskultur och vapenlagar blir granskade. Mindre debatterat är det uppenbara faktum att förövaren återigen är en man. Enligt BRÅ så är förövaren en man i kring 87–97 procent av misshandel, rån och våldtäktsfall i Sverige.
Hur står det till med manskulturen egentligen? Män är förövare och kvinnor är offer. Så är vi vana att se det och vi reagerar knappt längre. Lika naturligt fortsätter vi att klä pojkar i blått och flickor i rosa som om vi vore nöjda med hur den här uppdelningen i samhället fungerar.
Debatten kretsar oftast kring hur vi ska stärka våra tjejer, vad de ska akta sig för om kvällarna, hur de fostras till att bli passiva offer, vilka Barbie-dockor och sneda kroppsideal de har som förebilder etc. Tjejgrupper och ”Kvinnor-kan”-mässor hålls och vi kan prata mycket kring kön och genus och en inlärd kvinnlighet.
När det kommer till pojkar och män så glöms ofta den debatten bort. Då pratas det inte till lika stor utsträckning om könet utan om enskilda sjuka personer som utför brotten och som vi därmed enklare kan distansera oss ifrån. Men hur uppfostras män till att bli våldsutövare? Vad står manlighet för? Vilka kroppsideal förhåller de sig till och hur breda biceps och vilka vapen har egentligen action-hjältarna? Hur mår våra pojkar och män i dag egentligen?
Det är dags att börja se pojkars och mäns behov av att bli sedda, att ge dem verktyg att kommunicera verbalt och känslomässigt i stället för med muskler och vapen, och att ta tag i ett utbrett problem kallat homofobi. I många pojkars och mäns vokabulär ingår skrämmande ofta uttryck som ”fjolla”, ”bög”, ”kärring” som är menat att förnedra, antingen på halvt skämt eller på allvar. Poängen är markeringen att personen agerat omanligt och blir då kallad feminin, vilket har en lägre status och är ett hot mot maskuliniteten.
I arbetet mot mäns våld mot kvinnor i nära relationer så har männens ansvar och deltagande varit nästan osynligt. På konferenser är deltagarna näst intill fortfarande uteslutande kvinnor. Det har varit och är till stor del fortfarande sett som en kvinnofråga.
Utsatta kvinnor får kämpa med stöd från sina sympatiserande systrar som på många håll fortfarande arbetar ideellt. Varför är det inte i stället sett som en mansfråga? Borde inte problemet vara den som slår, de som är förövare och de andra männen som borde få ta hand om sina bröder?
Det är dags för männen att bli aktörer och ta ställning till våld i samhället, på alla plan.
Hur många män har flickvänner och fruar som blivit utsatta för våld i en tidigare relation och som lider av detta? Hur många pappor har döttrar som blivit våldtagna? Hur många pappor och mammor har söner som våldtagit eller utövat annat våld?
Våld i samhället påverkar givetvis samtliga invånare på något sätt och det är både mäns och kvinnors ansvar och intresse att agera tillsammans. Det är hög tid att lägga undan uppdelningen i offer och förövare och att sluta hamna i attack- och försvarsställningar, och i stället bli kreativa. Ett jämställt samhälle gynnar både män och kvinnor.
Du som är man: Börja med att se dig omkring i din bekantskapskrets. Vilka attityder finns, vad skämtas det om, vad är idealet? Våga säg ifrån! Våga bli mer omvårdande, mjuk och stå för det! Kolla gärna in manliga nätverk som finns, som till exempel Män för Jämställdhet.
Du som är kvinna: Ta inte på dig allt ansvar. Låt männen delta i debatten och låt dem få bli omvårdande män.
Föräldrar: Dela på föräldraförsäkringen! Våga uppfostra både era söner och döttrar till starka individer och förstå att de behöver både rosa och blått för att klara sig bra.
Maria Johansson
Kvinnor som Maria Johansson har rätt i att män står för majoriteten av våldet i samhället.
Men hennes sätt att se på detta och föreslå lösningar är ur en feministisk syn.
Hon hänvisar tex till "Män för jämställdhet", en liten grupp konservativa feminister som i princip bara talar om hur dåliga män är på det mesta.
Sen skriver Maria Johansson om våld i nära relationer.
Fakta på köksbordet är att även kvinnor misshandlar män i hemmet.
Men det nämns inte.
Slutligen vill jag säga att det alldrig är bra med generaliseringar. Inte i detta ämne heller.
Det finns kvinnor som Linda Rosing och det finns andra kvinnor som spottar snus och mekar med bilar.
Det finns män som Micke Persbrandt och det finns män som syr festblåsor.
Jämställdhet kan uppnås utan feminism...
..men glömde du inte något? Några tusen års evolution? Hormoner och hjärnor som skiljer sig åt fysiologiskt och biokemiskt. Läs gärna lite av professor Dahlström. Allt är inte blåa kläders och kulturs fel. Detta problem finns nämligen även hos lejon, sjökor m. fl.
Mvh
dom borde kanske förbjudas ;)
Generalisering av en könstillhörighet är inte vidare lyckat, men inget ovanligt när den som generaliserar är feminist.
Ulf Andersson
Grundare av och talesman för PappaRättsGruppen
http://www.dads-r-us.se
Det är ju konstigt att så fort de ska till en lite med laddad artikel så är det alltid alla männen som är i skottlinjen. Politisk korrekthet på mellanmjölksnivå.
Sorglig läsning när man läser att detta vansinne dåd "ska" reflektera männens syn på jämlikhet och rubriken är näst intill lika sorglig.
Man som kvinna utför människor hemska dåd för vi är en destruktiv ras, det står skrivet i våra gener. För exemplifiera ett motargument till artikeln så kan jag ju nämna den tyska kvinnan som mördade 2 st barn i Arboga.
Jag är inte förvånad över kommentarerna för så brukar det låta. Som vanligt så lyssnas, eller läses, det inte ordentligt utan man blir insatt i ett fack som de flesta feminister "brukar agera." Min artikel gick ut på att eftersom statistiken ser ut som den gör så måste vi ta tag i frågan. Männen som slår mår inte bra. Och det är inte alla, det kan tydligen inte sägas nog ofta. Det här handlar återigen inte om att peka ut någon, ha män "i skottlinjen" etc. Men tydligen hamnar ändå en del i försvarsattack. Det är ju precis det jag önskar att vi kommer över och att vi jobba ihop på vad vi kan göra åt detta samhällsproblem. Jag delar inte åsikten att män är djur som signaturen Tompa verkar påstå. Så jag tror att det går att förändra. Vi har kommit lite längre i evolutionen så att alla ska kunna må bättre och få uttrycka sig på olika sätt utan att behöva ta till våld.
Kön kan INTE lämnas utanför debatten, men är naturligtvis inte den enda kategorin som ska tas med i analysen av olika våldsdåd. Mvh
Maria Johansson
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (22 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
