måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Lobbyn 2010-02-24 | Uppdaterad 2010-03-26
Bengt Eriksson var med och byggde upp Drivkraft och har tidigare varit delägare i John Bauer-gymnasierna. Olof Westeson och Jenny Fritzson Sjöö har bland annat tidigare varit lärare på Grönkullaskolan. Nu arbetar alla tre med starten av Karl-Oskarskolan i Växjö.
Samhället behöver också kreativa människor, entreprenörer som vågar prova nya lösningar skriver debattörerna.
Debatten kring fristående skolor (friskolor) får ofta fel fokus: Att de fristående skolornas främsta syfte är att tjäna pengar. Tänk om vi istället ser fristående skolorna som en tillgång som skapar mångfald. En mångfald av pedagogiska modeller. En skola som passar varje individ antingen den vill gå i en engelsktalande skola, en skola med mer utomhuspedagogik eller bara en skola som är lite mindre och skapar en extra trygghet.
Listan på inriktningar kan göras lång. Möjligheten att skapa alternativ istället för en likriktad skola där alla ska stöpas i samma form, är viktig för att ge våra barn och ungdomar största chans till utveckling. Genom att utgå ifrån individuella behov kan motivationen öka hos varje enskild elev. Då måste det vara bra att det dyker upp fristående skolor som spänner bågen och vågar prova nya vägar för att nå de mål som är uppsatta i läroplan och kursplaner och når kanske till och med bättre resultat än den kommunala skolan.
Detta bör få varje person som ansvarar för skolan att börja fundera: kan vi på vår skola göra på något annat vis? Kan vi nå bättre resultat genom att tänka in nya banor? Eller ska vi fortsätta att trampa på i samma gamla fotspår? En fristående skola är tvungen att nå bra resultat och måste därför hela tiden vara öppen för förändrings- och utvecklingsarbete. Är man inte det kommer skolan inte att göra något bra resultat och en fristående skola som inte gör ett bra resultat är snart ingen skola eftersom man då blir bortvald av elever och föräldrar.
Att vi har en bra skola i regionen är viktigt både för den enskilde individen men också nödvändig för regionens tillväxt kanske den enskilt viktigaste komponenten för tillväxt. Vad är då en bra skola och vilka är de viktiga faktorerna för att göra en bra skola?
Undervisningen måste vara målinriktad. Då vet eleven vad den ska prestera. Detta borde ju vara självklart eftersom styrdokumenten är målinriktade.
Nytänkande, engagerade lärare som har ett helhetsperspektiv för verksamheten.
En miljö som är trygg och där gemenskap är ett ledord. En lagom stor skola där alla blir sedda.
En inspirerande miljö där man får uppleva och lära med många sinnen.
God kommunikation mellan alla berörda parter.
Teknikvänlig att man använder de verktyg som man arbetar med i samhället idag, till exempel IT-utrustning.
Ett stort utbyte med samhället runt omkring.
Dessa komponenter samlade på samma ställe ger en plats där det finns stor potential för unga människor att utvecklas. Den skola som kan erbjuda detta kommer också att lyckas.
Några av de faktorer som vi räknat upp handlar om att förhålla sig till samhället och samhällsutvecklingen. Samhället har förändrats mycket under de senaste årtiondena, det är vi alla medvetna om. Det har även skolan i Sverige. Men har den förändrats tillräckligt mycket för att kunna ge eleverna vad de behöver för att bli goda samhällsmedborgare och våra framtida makthavare? Ger vi i skolan rätt förutsättningar för väcka varje elevs lust att lära?
Samhället behöver självklart människor med goda kunskaper i språk, matematik och allmänbildning i de orienterande ämnena. Men vi behöver också kreativa människor, entreprenörer som vågar prova nya lösningar, som vågar trampa upp nya stigar som ingen tidigare har prövat. Hur gör vi då för att eleverna ska utvecklas till detta? Vi tycker det är självklart att skolan måste utbilda eleverna i att hantera de redskap som man använder i världen utanför skolan; IT-verktygen. Det är inte rimligt att de ska behöva använda sin dyrbara skoltid till att vänta på att en dator ska bli ledig för att kunna arbeta vidare. Här har de fristående skolorna varit föregångare och gett eleverna redskapen. Inte för att locka till sig elever utan för att det är nödvändigt för att förbereda eleverna för verkligheten. Samtidigt är detta en fråga om jämställdhet. Vi kan inte ta för givet att alla barn har tillgång till en dator i hemmet.
Att fristående skolor vågar satsa gynnar även den kommunala skolan, när beslutsfattare ser att detta är ett framgångsrikt koncept börjar även kommunala skolor att ta efter. Detta har vi sett i gymnasieskolan.
Vi ska inte se de fristående skolorna som ett hot utan som ett komplement till den kommunala skolan. En resurs som bidrar till skolutveckling.
Bengt Eriksson
Olof Westeson
Jenny Fritzson Sjöö
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
