fredag 10 februari 2012
fredag 10 februari 2012
Lobbyn 2010-02-10 | Uppdaterad 2010-02-10
Kommuner och landsting satsar på byråkrater i?stället för på välfärd i Kronobergs län.
Thomas Idergran.
Under 2010 tillför staten kommunsektorn 17 miljarder kronor i extra statsbidrag för att i den ekonomiska krisens kölvatten värna välfärdens kärna. Eftersom debatten ofta utgår från att personaltäthet är ett mått på hur politiken värdesätter dessa tjänster har Timbro i rapporten ”Byråkratexplosionen” gått igenom tillgängliga data för åren 2001–2007 för att jämföra olika yrkesgruppers utveckling på svensk arbetsmarknad.
Granskningen visar nämligen att sysselsättningstillväxten av de viktigaste yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg var sammantaget nio procent. Samtidigt var sysselsättningstillväxten inom kategorin administratörer i offentlig förvaltning tre gånger så stor – totalt 29 procents ökning i kommun- och landstingssektorn 2001–2007.
I samtliga län i Sverige har byråkraternas antal vuxit i snabbare takt än välfärdsarbetarnas men det finns stora regionala skillnader.
I Kronobergs län växte antalet offentliga administratörer i kommun och landsting med 34,8 procent medan sysselsättningen av välfärdspersonal endast ökade med 8,3 procent under åren 2001–2007.
Nyligen visade Lärarnas Riksförbund i en rapport att bara drygt hälften av grundskolans kostnader går till undervisning och att en nedskärning i den kommunala skolbyråkratin skulle frigöra fem miljarder kronor att använda till mer utbildning.
Jag förnekar inte behovet av administratörer
i offentlig sektor. Däremot efterlyser jag en diskussion om vad våra skattepengar ska användas till och inte, och om prioriteringen mellan olika utgiftsområden.
Till att börja med borde staten skaffa sig bättre verktyg för att se till att kommuner och landsting verkligen använder intäkterna från statsbidragen till välfärdens kärna. Detta är särskilt viktigt nu då staten fyller på med ytterligare bidrag. Men jag uppmanar också väljarna i Kronobergs län att ställa den berättigade frågan till de styrande om hur dessa har förvaltat skattebetalarnas pengar. Och som följdfråga – vad som ska göras för att undvika att 2000-talets byråkratexplosion bara fortsätter.
THOMAS IDERGARD
ansvarig för
Timbros välfärdsprogram
Minsann! Detta har vi sagt hemma ganska länge, "utan att ha på fötterna"... Dock med arbetsplatser på kommun och landsting. Tack för beviset. Vågar man hoppas det uppmärksammas något? Ja, vad ska folk jobba med egentligen? Vad är viktigt i livet?
Varifrån kommer Timbros pengar till deras stora stab av byråkrater? Och vad gör den organisationen för nytta i samhället förutom att föra högerns talan mot löntagare och välfärdssamhälle? Vad tillför Thomas Idergards "välfärdsprogram" för handgripliga nyttigheter till svensk sjukvård som vi inte klarar oss lika bra utan?
Till kommentar "Du själv då": Jag prenumererar på Timbros bokutgivning, det kostar 2 700 kronor per år och är f-n så mycket bättre än en prenumeration på någon av morgontidningarna. Så pengarna kommer bland annat från mig, en vanlig medborgare som väljer att lägga pengarna på att stödja deras bokutgivning.
Det faktum att det finns "vanliga" medborgare som valt bort den vanliga dagspressen och har Timbros ensidiga skrifter som enda läsning kan vara förklaring till de ibland häpnadsväckande kommentarer som förekommer på tidningarnas nätupplagor.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (47 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
