Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
fredag 25 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
fredag 25 maj 2012
Lobbyn 2012-02-01 | Uppdaterad 2012-02-01
Med EMU-krisen har det blivit alltmer uppenbart att det är EU:s stormakter Tyskland och Frankrike som dikterar villkoren för övriga EU-länder.
Att EMU-omröstningens förlorare inte accepterar folkets vilja och vill smyga oss in bakvägen i euron är kanske väntat, skriver Eva-Britt Svensson och AnnaLisa Eneroth.
Att gå med i Merkozypakten innebär ytterligare ett steg in i den valutaunion som svenska folket röstade nej till i folkomröstningen 2003 och som 88 procent av svenskarna skulle säga nej till om det vore folkomröstning i dag, skriver Eva-Britt Svensson och AnnaLisa Eneroth, Folkrörelsen Nej till EU, Växjö lokalorganisation
Den finanspakt för euroländerna som Merkozy (Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy) med en dåres envishet försöker driva igenom innebär allt mer av precis det som hittills fungerat mycket dåligt.
I stället för att hjälpa till och lösa krisande länders problem kommer Merkozypakten att entydigt förvärra dem, eftersom den stryper efterfrågan genom nedskärningar, lönesänkningar och andra åtstramningar.
Pakten medför en institutionaliserad nyliberal politik, till exempel innehåller den en regel om att ett lands budgetunderskott inte får överskrida 0,5 procent av BNP. I praktiken handlar det om att acceptera kraftiga nedskärningar i välfärden, försämringar för löntagarna och uppluckringar av de fackliga rättigheterna.
Merkozypakten innebär också ett tvång för länder som har euron som valuta att överge sitt demokratiska självbestämmande över finanspolitiken (offentliga utgifter och skatter) och acceptera en hårdare styrning på EU-nivå. Bryssel (alias för regeringarna i Berlin och Paris) intar en slags överförmyndarroll. Euroländer som inte inför reglerna kan dras inför EU:s domstol.
Demokratin försvagas i de deltagande länderna och själva inrättandet av systemet sker så långt från väljarna som över huvud taget är möjligt.
Inom fem år ska pakten upphöjas till EU-lag. Ett av syftena (precis som valutaunionen som sådan) är att tvinga ihop euroländerna till en centraliserad och odemokratisk överstat, ett slags Europas Förenta Stater.
Sverige och andra EU-länder utanför euron kan ansluta sig till Merkozypakten på frivillig väg. Enligt regeringens tolkning skulle Sverige inte på något sätt vara bundet av de krav som ställs på euroländerna, men skulle genom att medverka kunna få inflytande.
Precis som i folkomröstningarna om EU och EMU får vi nu höra att vi ska vara med och påverka. Vi ska alltså ge ifrån oss makt över finanspolitiken till Bryssel för att sedan hoppas kunna påverka den där?
Blir inte inflytandet större om makten ligger kvar i riksdagen?
Att gå med i Merkozypakten innebär ytterligare ett steg in i den valutaunion som svenska folket röstade nej till i folkomröstningen 2003 och som 88 procent av svenskarna skulle säga nej till om det vore folkomröstning i dag.
Att EMU-omröstningens förlorare inte accepterar folkets vilja och vill smyga oss in bakvägen i euron är kanske väntat. Men Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund och Göran Persson har minst lika mycket fel nu som de hade då.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
