• DISKUTERA
•      

DEBATT

Patienten i fokus?

Lobbyn 2012-07-18 | Uppdaterad 2012-07-18

Jan Persson, docent och överläkare vid Kvinnokliniken i Lund skriver att kvinnor med gynekologisk cancer i Kronobergs län kommer att fungera som övningspatienter i stället för att erbjudas väletablerad, högspecialiserad vård när en etablering av robotassisterad kirurgi sker.Foto: per-erik sandebäck

FAKTA

Landstinget Kronobergs satsning på robotkirurgi är svår att förstå ur ett patient- och sjukvårdsekonomiskt perspektiv. Högspecialiserad kirurgisk teknik kan inte kompensera ett litet patientunderlag, skriver Jan Persson, docent och överläkare vid Kvinnoklinken i Lund.

Orsaken till RCC är en ökande medvetenhet om vikten av ett tillräckligt stort patientunderlag för en god behandling av olika cancerformer. Detta för att säkerställa en hög lägstanivå på kirurgi och annan specifik cancer- behandling. Ett stort patientunderlag är även nödvändigt för fortsatt utveckling och forskning liksom utbildning av nya cancerspecialister, inte minst cancerkirurger.

Socialdepartmentet har också starkt poängterat patienternas krav på likvärdig kvalitet på behandling oavsett bostadsort. Detta innebär oundgängligen en centralisering från enheter med litet patientunderlag. Till patienternas fromma har man inom Region Skåne, liksom i södra Halland, centraliserat avancerad gynekologisk cancerkirurgi till kvinnokliniken i Lund medan motsvarande centralisering från Kronobergs län mötts av hårdnackat motstånd från medicinskt och administrativt håll.

I denna diskussion har ny-ligen så kallad robotkirurgi kommit i fokus. Robot-kirurgi, vilket innebär titthålskirurgi med ett dyrt och avancerat hjälpmedel, har bedrivits vid kvinnokliniken i Lund sedan snart sju år och under senare år har cirka 350 kvinnor opere- rats årligen av ett begränsat antal specialister i gyne-kologisk tumörkirurgi.
I Växjö har man nyligen valt att satsa på robotkirurgi vilket är svårt att förstå såväl sett från ett patient- som ur ett sjukvårds- ekonomiskt perspektivt. Det är ett allvarligt feltänk om man tror att man kan kompensera ett litet patientunderlag genom att introducera en ännu mer högspecialiserad kirurgisk teknik. Robotkirurgi kräver i betydligt högre grad än traditionell kirurgi en stor volym för att utföras säkert och med god onkologisk kvalitet liksom för att potentiella, men långt ifrån självklara, fördelar med tekniken skall uppnås.

I sammanhanget bör nämnas att vi trots vår långa erfarenhet fortfarande utvecklar och lär oss mer om denna teknik. Detta inte minst visat genom den omfattande kvalitetssäkring och forskning som bedrivs.

I Kronobergs län (ca 90 000 kvinnor) kan man årligen statistiskt förvänta 25 fall av livmodercancer, nio fall av livmoderhalscancer och 16 fall av äggstockscancer. Av dessa kan cirka hälften, 25 patienter, uppskattas vara kandi-dater för robotkirurgi med för var cancertyp specifika avancerade ingrepp. Detta antal är allt för litet för att en god kirurgisk teknik skall kunna etableras och vidmakthållas.

I prostatacancer insjuknar i Kronoberg årligen cirka 110 män varav erfarenhetsmässigt 70 patienter lämpar sig för robotkirurgi. Då tillämpningen inom övriga specialiteter är mycket begränsad innebär det att man i Växjö kan förvänta 100 patienter årligen som motiverar robotkirurgi. Stora operationsvolymer krävs för att robot-kirurgin inte skall bli orimligt dyr. En operationsrobot kostar beroende på utrustning mellan 15–20 miljoner kronor i inköp, cirka 1,5–2 miljoner kronor i fast årlig underhållskostnad och för varje enskild operation tillkommer robotspeci- fika kostnader på cirka 10–15 000 kronor.

Opereras 100 patienter årligen kommer varje operation innebära en ökad kostnad på cirka 45 000 kronor, då inte medräknat robotkirurgins längre operationstider och bytestider. Dessa merkostnader kan endast i liten grad förväntas kompenseras med kortare vårdtid eller kortare sjukskrivning, inte minst sedan flertalet patienter i dessa grupper antingen har passerat arbetsför ålder eller kräver kompletterande onkologisk behandling.

En etablering av robotassisterad kirurgi på enheter med otillräckligt patientunderlag blir dyr för skattebetalarna, tar resurser från annan vård och riskerar starkt att ge ökade komplikationer, fler återfall eller annars onödiga onkologiska efterbehandlingar.

Kvinnor med gynekologisk cancer i Kronobergs län kommer under ett antal år framåt att fungera som övningspatienter i stället för att erbjudas väl- etablerad, högspecialiserad, välkontrollerad och internationellt erkänd vård tillgänglig inom regionen.

Man vill gärna tro att skattefinasierad sjukvård bedrivs för patienternas bästa men man måste ställa sig frågande om inte alltför ofta andra motiv, möjligen sprungna ur professionell prestige och med lokalpolitiska bevekelsegrunder, prioriteras.

• DISKUTERA
•      

Disqus