Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Lobbyn 2009-07-20 | Uppdaterad 2009-07-17
Ett av målen i EU:s energi- och klimatpaket är att energieffektiviteten ska öka med 20 procent fram till år 2020.
Även den svenska regeringen har 20 procent som mål. Det är därför lätt att tro att målen är jämförbara, men så är det inte.
EU-målet avser bara energieffektivisering som beror på nya styrmedel, medan regeringens mål också inkluderar den energieffektivisering som fortlöpande äger rum i samhället, till exempel till följd av strukturomvandlingar. Skillnaden är helt avgörande.
Regeringens mål innebär nämligen att energianvändningen i förhållande till BNP ska minska med 1,7 procent per år. Vilket vid en BNP-tillväxt på 2,25 procent per år innebär att energitillförseln fortsätter att öka med omkring 4,5 procent (28 TWh) till 2020. Den politiska oppositionens mål kan innebära att energitillförseln slutar att öka, men inte mycket mer. EU:s mål innebär däremot att energitillförseln förväntas minska med 12 procent!
Regeringens mål om 1,7 procent är till och med lägre än Energimyndighetens långsiktsprognos som, trots att den helt baseras på befintliga styrmedel våren 2008, innebär att energianvändningen i relation till BNP minskar med 1,9 procent om året.
Förnybart.nu – som initierats av LRF, Naturskyddsföreningen och Anders Wijkman – vill att Sveriges energianvändning i relation till BNP ska minska med 4,0 procent per år och att den slutliga energianvändningen ska minska med 20 procent (80 TWh) till 2020.
Det är obegripligt att regeringen slagit fast en nivå som bara är hälften så ambitiös som EU:s, inte minst med tanke på att Sverige har goda förutsättningar att genomföra omfattande och dessutom mycket lönsamma energieffektiviseringar.
Energieffektiviseringsutredningen föreslog ett program för effektivisering om 2,4 miljarder kronor per år under perioden 2010–2014. Utöver minskade utsläpp av växthusgaser, skulle resultatet bli att slutanvändarnas årliga kostnader kan minska med cirka 10–12 miljarder kronor. Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen har reducerat den föreslagna satsningen till en åttondel, 300 miljoner kronor om året.
Vi vill att regeringen tar initiativ till ett kraftfullt effektiviseringsprogram för lokaler och bostäder, delvis riktat mot det så kallade miljonprogrammet. Samtidigt vill vi öka stödet till effektivisering inom industri och småföretag. Detta skulle inte bara leda till en minskad energianvändning utan också skapa arbetstillfällen under lågkonjunkturen.
Enskilda länder måste visa ledarskap och gå i spetsen för långtgående klimat- och energimål. Sverige har unika förutsättningar för detta ledarskap, och det duger inte att näringsminister Maud Olofssons och regeringens mål är så lågt att det till och med förväntas öka energianvändningen.
Lars-Göran Pettersson
Svante Axelsson
Anders Wijkman
Vem förvånas över alliansregeringens hållning i klimatfrågan. Maud Olofssons taktik i denna och de flesta andra frågor hon har ansvar för är att prata, prata och åter prata om hur mycket som ska göras. Sen blir det som vanligt ingenting eller väldigt lite konkreta åtgärder gjorda. Ett exempel är förslaget om kilometerskatt för vägtransporter där tydligen näringslivets (den privata åkeribranschens) önskemål går före klimatmålen.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA