Lobbyn 2010-09-09 | Uppdaterad 2010-09-09
Utanförskapet har blivit en av valrörelsens hetaste frågor. Det finns inga enkla lösningar för att minska utanförskapet, men sociala företag har visat sig vara ett kraftfullt redskap för att skapa integration på arbetsmarknaden och i samhället. Målet med socialt företagande är att integrera människor som har stora svårigheter att få, eller behålla ett arbete.
Nätverket för social ekonomi i Kronoberg har frågat de politiska partierna om de vill medverka till en vidgad arbetsmarknad genom sociala företag.
Samtliga partier, utom moderaterna och sverigedemokraterna som inte har svarat, säger sig vara positiva till detta. Innebär det att man också är beredd att gå från ord till handling?
Låg inkomst och hög arbetslöshet förstärker utanförskapet.
Det finns två grupper som utgör riskgrupper för att hamna i ett permanent utanförskap arbetslösa ungdomar och personer med funktionsnedsättning.
I valdebatten förklaras ibland ungdomsarbetslösheten som en följd av den ekonomiska krisen. Enligt SCB är ungdomsarbetslösheten i dag 25,3 procent. Över tid har arbetslösheten bland ungdomar stigit från 15 procent år 2000 till dagens nivå utan att man kunnat se någon större påverkan av konjunkturläget.
Ungdomsarbetslösheten avspeglas i behovet av ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Socialstyrelsen genomförde 2008 kartläggning som visade att 30 procent av biståndsmottagarna i arbetsför ålder var unga mellan 18 och 24 år.
En grupp som har uppmärksammats i Socialstyrelsens rapport Alltjämt ojämt är personer i åldern 20–29 år med insatser enligt socialtjänstlagen. I gruppen finns många personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning som oftast står helt utanför arbetsmarknaden. Personer med psykisk funktionsnedsättning har dubbelt så ofta försörjningsstöd jämfört med befolkningen som helhet.
Arbetslösheten påverkar även de ungas hälsa. Varannan ung arbetslös har besvär med oro och ångest enligt folkhälsoinstitutet.
Undersökningen visade också att 15 procent av de unga arbetslösa kvinnorna mellan 20 och 24 år har försökt ta livet av sig och var fjärde ung man i samma situation har haft självmordstankar.
Hur stor är risken för ungdomar att hamna i ett permanent utanförskap?
Forskaren Anna Angelin har undersökt ungdomar som var födda på 70-talet, som var arbetslösa under 90-talskrisen. Drygt tio procent fanns kvar i arbetslöshet och/eller socialbidragstagande tio år efter krisen.
Vad blir kostnaden för en ung människa som hamnar i ett livslångt utanförskap?
Forskarna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har beräknat den till 40 miljoner kronor, när man räknar samman samhällets kostnader och det produktionsbortfall som uppstår genom utanförskapet. Om individen dessutom hamnar i kriminalitet och/eller missbruk stiger siffran dramatiskt.
Att investera i åtgärder för att minska utanförskapet är uppenbarligen ett framgångsrikt besparingsrecept.
Tillväxttakten hos de sociala företagen ligger i dag på 18 procent för hela riket. Över en miljon befinner sig i utanförskapet och väntar på jobb. En vidgad arbetsmarknad som även innefattar de som befinner sig längst från ett arbete och egen försörjning kan bidra till att minska utanförskapet.
Vilka konkreta insatser är partierna beredda att göra för att stödja de befintliga företagen samt stimulera etableringen av fler och livskraftiga sociala arbetsintegrerande företag i Växjö kommun?
Vilka resurser vill man tillföra den sociala ekonomin för att stimulera utvecklingen av denna sektor?
Nätverket för social ekonomi i Kronoberg består av ideella organisationer och sociala företag, representanter från kommunen och coompanion.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA