torsdag 29 juli 2010
torsdag 29 juli 2010
Lobbyn 2010-03-04 | Uppdaterad 2010-03-04
I Växjö kommun har man utsett år 2010 till Mångfaldens år. Begreppet mångfald har i Sverige, på många sätt, kommit att bli synonymt med ursprungsland och det är inte ovanligt att begreppet enbart förknippas med etnisk mångfald.
Ett mångfaldsarbete måste inkludera och fokusera på personer med funktionsnedsättningar, såväl synliga som osynliga, för att få någon trovärdighet.
Gunilla Axell, fil.mag, skriver här ett svar på debattartiklarna om mångfaldsåret av Mirvete Islami den 6 februari och René Jaramillo den 9 februari.
Ett mångfaldsarbete måste inkludera och, speciellt i år, fokusera på personer med funktionsnedsättningar, såväl synliga som osynliga, för att få någon trovärdighet. År 2010 är ju året då vårt svenska samhälle skulle vara tillgängligt för alla som har en funktionsnedsättning, allt enligt målen i vår Nationella Handikappolitiska Handlingsplan ”Från patient till medborgare”. Planen involverar alla samhällsområden och det första av de handikappolitiska målen i densamma är ”En samhällsgemenskap med mångfald som grund”. Enligt planen ska regeringen, i samverkan med Sveriges kommuner, ha tagit fram en strategi för hur målen för tillgänglighet ska vara nådda år 2010.
I Växjö kommun har man utarbetat ett tillgänglighetsprogram, ”Växjö kommuns Handikappolitiska program 2002 – 2010”, där man ger riktlinjer för hur funktionshindrades villkor i kommunen ska förbättras. Under en åttaårsperiod ska alltså det handikappolitiska arbetet ha inriktats på att undanröja hindren för funktionshindrades rätt till full delaktighet i vårt samhälle och i programmet säger man sig vilja ”visa sin ambition, vilja och inriktning för kommunens handikappolitiska satsning inför år 2010”.
Tio år efter att riksdagen klubbade handlingsplanen för handikappolitiken är situationen för personer med funktionsnedsättning fortfarande nedslående, menar Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister, i en debattartikel i Göteborgsposten den 21 januari i år. Inför handlingsplanens avslutande år har också handikapprörelsen tvingats konstatera att det perspektivskifte som riksdagen ville åstadkomma inom handikappolitiken ännu inte fått önskat genomslag. Enligt Handikappförbundens Samarbetsorgan dominerar fortfarande bilden av att uppdraget och funktionshinderperspektivet bärs av alltför få krafter inom myndigheterna. Trots högt ställda mål går tillgänglighetsarbetet långsamt.
Förbättrad tillgänglighet, för personer med funktionsnedsättning, är en viktig demokratifråga och det grundläggande motivet för arbetet med mångfald bör vara att slå vakt om principen om alla människors lika värde. Frågor som gäller människor med funktionsnedsättning ska behandlas som frågor om mänskliga rättigheter. I januari 2009 trädde den nya FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. Däribland rättigheter som gäller tillgänglighet, utbildning och arbete. I många fall handlar det om rättigheter som ligger inom områden som kommunerna ansvarar för. Det kommer att krävas insatser från kommunerna när det gäller att genomföra och omsätta FN:s nya konvention i sina verksamheter.
Mycket arbete har gjorts men samtidigt ser man att arbetet inte gått i den takt som man förväntat sig och att man inte nått så långt som man önskat. Många med funktionsnedsättning saknar samma möjligheter till delaktighet som andra i samhället. Det finns alltså skäl till att tillgänglighetsarbetet måste öka. Arbetet med att förverkliga de mål som finns i den nationella handlingsplanen behöver intensifieras.
Så låt oss i år ha ett mångfaldens år – med fokus på funktionsnedsättningar och tillgänglighet!
Gunilla Axell, fil.mag.
Bra Gunilla! Vi behöver medvetandegöra de här frågorna även för dem som ännu inte har en funktionsnedsättning.
Varför så många otillgängliga affärer på Storgatan??? Ex, Nordlunds, Tillmans, Oscar Carlsson m.m. Har ett rullstolsbundet barnbarn. Hur menar ni affärsinnehavare, vi ska ta oss in i butiken??? Ni menar väl inte via baksidan? Inte undra på att många väljer Samarkand. Men Ni butiksägare kanske inte vill betjäna funktionshindrade. Jag säger bara det är uselt av Er. Tänk Er själva om Ni hade ett funktionshinder. Jag själv och min familj kommer inte att göra några inköp i Era affärer. Skäms på Er.
Väntar på ett svar från berörda näringsidkare längs Storgatan. Varför kan inte Er butik vara tillgänglig för en rullstolsbunden??? Hoppas på ett svar från Er butiksägare. Har Ni något som helst kurage så besvarar Ni min kommentar. Men det kanske är att hoppas för mycket??? Eller kan Ni på Smp fråga vad butiksägarna tycker genom ett reportage. Växjö ska ju leva upp till "Tillgänglighetens år 2010" eller hur.
Försök ta dig in i plan och miljökontorets lokaler i Tingsryd. Myndigheten som bland annat har till uppgift att på kommunfullmäktiges uppdrag kontrollera tillgängligheten i kommunen har lokaler som inte skulle godkännas någonstans i offentliga miljöer.
Väntar fortfarande ett svar från Er butiksägare, som har en affär som inte är tillgänglig för rullstolsbundna. Är de sämre människor p.g.a sitt funktionshinder, genererar de inte så mycket pengar som en kund utan funktionshinder. Hoppas fortfarande på att Ni är så rakryggade att Ni kan besvara mig. Eller är Ni så nonchalanta att min kommentar inte betyder något.
Ni tycker väl jag är tjatig, som upprepar mig. Men finns det ingen centrumledare för Er butiksägare. Den personen kunde väl i alla fall göra ett utlåtande om min kommentar. Kommer att ta upp denna frågan när kommunen har allmänhetens frågestund.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (22 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
