tisdag 21 februari 2012
tisdag 21 februari 2012
Lobbyn 2010-09-03 | Uppdaterad 2010-09-03
Mats Hammarstedt.
Avdraget för hushållsnära tjänster är allt som oftast i fokus i den pågående valrörelsen. Avdraget ställs mot uteblivna skatteintäkter och, som det brukar uttryckas, satsningar på välfärd.
Ett huvudsakligt argument som framförts för RUT-avdraget är att det skapar arbetstillfällen och minskar förekomsten av svartarbete. Få ifrågasätter att RUT-avdraget haft positiv inverkan på sysselsättningen och ofta har hävdats att RUT-avdraget ökat möjligheterna för utsatta grupper, såsom exempelvis lågutbildade utrikes födda att komma ut på arbetsmarknaden. Mot detta framförs ofta argumentet att de arbetstillfällen som skapas av avdraget är lågbetalda och att de som får jobb tack vare avdraget riskerar att bli fast i låglöneyrken.
Men vid detta stannar oftast debatten. Trots att det i allt väsentligt råder enighet om behovet av att öka utbudet av arbete och trots att regeringen infört ett jobbskatteavdrag vars syfte är att öka arbetsutbudet har RUT-avdragets potentiella effekter på utbudet av arbete inte annat än undantagsvis diskuterats. En anledning till detta kan naturligtvis vara bristen på kunskap kring vilka effekter avdraget har på detta område.
Det finns dock forskningsresultat som pekar mot att RUT-avdraget vid sidan av positiva effekter på sysselsättningen inom sektorn för hushållsnära tjänster även ökar arbetsutbudet bland framförallt högutbildade kvinnor.
I en nyligen genomförd studie av den amerikanska nationalekonomen Patricia Cortes framkommer att arbetsutbudet bland högutbildade kvinnor i USA ökade i städer där invandringen av lågutbildade människor ökade. Vidare framkommer att de högutbildade kvinnorna vid sidan av att öka sin arbetstid även ökade sina utgifter för olika typer av hushållsnära tjänster. Slutsatsen av undersökningen blir därför att ökningen av de högutbildade kvinnornas arbetsutbud var ett resultat av ökad tillgång till billig hushållsnära arbetskraft.
Det är så klart högst rimligt att fråga sig i vilken utsträckning dessa resultat från amerikansk forskning är generaliserbara för Sverige. Jag vill dock mena att det finns goda argument för att resultaten har relevans även för den svenska debatten.
För det första är det högutbildade kvinnor som ökar sitt arbetsutbud. Såväl i Sverige som i USA arbetar merparten av dessa varför utbudsökningen sker genom att kvinnorna går upp i arbetstid snarare än att de går från att inte arbeta till att arbeta.
För det andra är barnomsorgen i Sverige väl utbyggd jämfört med USA. Detta torde innebära att de svenska kvinnornas möjligheter att öka sitt arbetsutbud snarast är bättre än de amerikanska kvinnornas. Mot denna bakgrund finns således goda skäl att tro att RUT-avdraget förutom att skapa arbetstillfällen i tjänstesektorn även bidrar till en ökning av arbetsutbudet bland i första hand kvinnor.
Resultaten från undersökningen understryker i vart fall att debatten kring RUT-avdraget bör innehålla fler dimensioner än att enbart handla om hur många arbetstillfällen i tjänstesektorn det skapar och huruvida dessa är att betrakta som låglöne- yrken eller inte.
Mats Hammarstedt är professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet i Växjö. Här skriver han om hur RUT-avdraget ökar arbetsutbudet för högutbildade kvinnor.
Mats Hammarstedt
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
