Migrationsverket: Var tredje anställd får gå

Migrationsverket fick i dagarna veta att nästa års budget krymper med 800 miljoner kronor. Det innebär att motsvarande omkring 3 000 tjänster måste bort – från en myndighet med totalt 8 600 anställda. Det rör sig alltså om över en tredjedel av den samlade personalstyrkan. Detta är tänkt att lösas i första hand med pensionsavgångar, personalomsättning och visstidsanställningar.

– Vi är mitt uppe i fackliga förhandlingar och att lägga varsel. 2018 kommer präglas av den största myndighetsneddragningen någonsin, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Flyktingkrisen 2015 innebar en prövning för det svenska mottagningssystemet. Myndigheten lamslogs och drabbades sedan av växtvärk efter snabba personaltillsättningar. Nu syns slutet på det arbete mottagandet inneburit. De senaste två åren har 200 000 asylärenden avgjorts, varav 80 000 under 2017.

– Det är en fantastisk bedrift. Nu gör vi bokslut över det som hände hösten 2015, säger han, men tillägger:

– Paradoxen blir då att personal som arbetat med detta hårt under två år måste lämna.

Under året har antalet anknytningsärenden, även kallat anhöriginvandring, minskat.

– Det är en följd av att det är svårare nu. Det är inte alla som har rätt till familjeåterföreningen längre, med den nya lagstiftningen vi har.

I mars väntade 74 000 människor på besked, nu är siffran nere i omkring 50 000.

– Det är en avsevärd skillnad. Det är fortfarande många som väntar, men vi har vänt trenden.

Samma sak gäller tillståndsärenden, till exempel ansökan om att få arbeta eller studera i Sverige: under året har kön krympt från 30 000 till 20 000 trots att antalet ärenden har ökat.

Årets kurva över antal asylsökande per månad följer i stort sett, så när som på ett par tusen, konturerna för 2016 års mottagande. När det gäller prognosen för väntat mottagande under 2018 ligger den något under 2017.

– Vi tror att det kommer vara stabilt när det gäller antalet asylsökande.

Likaså vad gäller vilka nationaliteter eller folkgrupper som söker asyl: Syrien, Irak, Eritrea och Afghanistan toppar 2017.

– Det speglar ganska mycket konfliktläget i världen. Där finns ingen riktig ljusning. Syrien är lite bättre, men Afghanistan är lite sämre. Vi ser också ett ökat mottagande från Turkiet efter statskuppsförsöket, säger Mikael Ribbenvik och konstaterar att världen fortfarande kommer att vara konfliktfylld under kommande år.

– Vår ständiga och största utmaning är den föränderliga omvärlden, både vad gäller konflikter men också hur andra länder agerar och vilka överenskommelser som ingås. Det vi har planerat för ändras, och då måste vi snabbt justera. Vi kanske måste göra om hela vår organisation.