Nej till May i svidande brexitförlust

Brexit Artikeln publicerades
Angie Stone, 71, tillhör de demonstranter i London som vill lämna EU.
Foto: Niklas Svahn/TT
Angie Stone, 71, tillhör de demonstranter i London som vill lämna EU.

Parlamentet i Storbritannien säger nej till regeringens utträdelseavtal ur EU.

Nu väntar ett ovisst läge där resultatet kan bli allt från nyval till ingen brexit alls.

En misstroendeomröstning hålls redan på onsdagen.

Premiärminister Theresa May gjorde vad hon kunde för att mana till ett ja.

-Det här är den viktigaste omröstningen som någon av oss någonsin kommer att delta i under våra politiska karriärer, sade May i sitt avslutande inlägg i underhusets debatt.

-I kväll kan vi välja säkerhet före osäkerhet, enighet före splittring. Vi kan välja att uppfylla vårt löfte till det brittiska folket. Som parlamentsledamöter har vi en plikt, sade premiärministern.

Men det räckte inte. Röstsiffrorna blev ändå massiva 432 mot 202, en marginal på över 200 röster.

"Skandalöst"

Utanför parlamentet i London var brexitanhängare och brexitmotståndare eniga i kritiken mot utträdelseavtalet.

-Vi röstade för att lämna 2016 och våra parlamentsledamöter försöker ignorera det. Det är skandalöst, sade Angie Stone, 71, till TT:s utsände.

Den något yngre Lisa Stocks, 64, tycker lika illa om avtalet – fast av helt andra orsaker.

-Jag tror att det skulle vara extremt dåligt för landet att lämna. Det gör oss inåtvända, finansiellt är det jättedåligt, jag tror att det spär på högerextremism, sade Stocks.

Strid om nödlösning

Motståndet mot avtalet har främst gällt den så kallade nödlösningen om Nordirland – på brexitengelska kallad backstop.

Nödlösningen har arbetats fram för att hålla gränsen öppen mellan Nordirland och resten av Irland, även efter brexit, för att undvika att de gamla oroligheterna vaknar till liv igen.

Även om den bara ska tas till om inget annat alternativ kan hittas inom drygt 1,5 år så anser nordirländska unionistpartiet DUP och många andra brexitförespråkare att nödlösningen går för långt och riskerar att låsa fast Nordirland i EU-regler för en obegränsad tidsrymd.

Historisk förlust

Omröstningsresultatet gör Theresa May historisk. Aldrig tidigare har en brittisk regering förlorat så stort i en parlamentsomröstning. Det gamla ”rekordet" innehades av Labour-premiärministern Ramsay MacDonald vars regering i oktober 1924 förlorade en omröstning med 166 rösters marginal och därefter avgick.

Om också May nu kommer att avgå återstår att se. Läget är ovisst.

Oppositionsledaren Jeremy Corbyn kräver en misstroendeomröstning, som kan komma att hållas redan på onsdagen.

-Hon har förlorat det här husets och folkets förtroende, sade Corbyn.

Nyval eller no deal?

Theresa May tar ändå strid, räknar med att klara av misstroendeomröstningen och tänker sedan tala med tunga parlamentsledamöter om vad som nu kommer att ske.

Senast på måndag måste May berätta för parlamentet vad hon tänker göra. En av hennes talesmän uppger för Reuters att May fortsatt räknar med att lämna EU den 29 mars, även om det finns en möjlighet att be om förlängd förhandlingstid.

Därtill finns allehanda andra utvägar – allt från nyval eller en ny folkomröstning om EU-medlemskapet till ett snabbt omförhandlat utträde på annat vis eller rent av ett helt avtalslöst utträde.

"Risken för ett oordnat brittiskt utträde har ökat med kvällens omröstning", konstaterar EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i ett uttalande där han lovar fortsatta EU-förberedelser för ett sådant läge.

"Jag manar Storbritannien att klarlägga sina avsikter så fort som möjligt. Tiden är nästan ute", säger en allvarlig EU-bas i Bryssel.

Niklas Svahn/TT

Wiktor Nummelin/TT

Bland de EU-anhängare som demonstrerar i London finns Lisa Stocks, 64.
Foto: Niklas Svahn/TT
Bland de EU-anhängare som demonstrerar i London finns Lisa Stocks, 64.
Nejet blev solklart, när rösträknarna i det brittiska parlamentet sade sitt om resultatet i omröstningen om utträdelseavtalet med EU.
Foto: House of Commons/PA/AP/TT
Nejet blev solklart, när rösträknarna i det brittiska parlamentet sade sitt om resultatet i omröstningen om utträdelseavtalet med EU.

Fakta: Britternas väg in och ut ur EU

Fakta: Britternas väg in och ut ur EU

TT

1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.

23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.

14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av förhandlarna.

15 januari 2019: Parlamentets underhus röstar nej till utträdesavtalet.

29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om utträdesavtalet godkänts eller inte.

30 mars 2019: Om ett godkänt avtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.

31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.

Visa mer...