Politisk veteran vill ge folk mer makt mellan valen

Växjö Artikeln publicerades
Carin Högstedt (V) är Växjös överlägset flitigaste motionsinlämnare. Egentligen hade 73-åringen bestämt sig för att lämna kommunfullmäktige efter 40 år. Men så övertalades hon att vara kvar, som ett slags mentor för den nya generationen.
Foto: Lars-Goran Rydqvist
Carin Högstedt (V) är Växjös överlägset flitigaste motionsinlämnare. Egentligen hade 73-åringen bestämt sig för att lämna kommunfullmäktige efter 40 år. Men så övertalades hon att vara kvar, som ett slags mentor för den nya generationen.

Vänsterpartiets Carin Högstedt är kommunfullmäktiges mest aktiva ledamot, mätt i antal motioner. Samtidigt har hon, efter 40 år som folkvald, börjat fundera på om den representativa demokratin och partisystemet är på väg att spela ut sin roll.

Carin Högstedt har inte en aning om hur många motioner hon sammanlagt lagt under sina 40 år i kommunfullmäktige. Men det handlar om åtskilliga hundratals.

När förra periodens fullmäktigeförsamling hade sitt avslutande möte sa dåvarande ordförande Nils Posse några uppskattande ord om Carin Högstedt, att hon var fantastisk som stått för en tredjedel av alla inlämnade motioner. Det rekordet är hon nu på väg att slå. Hittills är 40 procent av alla inlämnade motioner undertecknade av henne. Carin Högstedt har spottat ur sig fler motioner än kommunfullmäktiges 20 socialdemokratiska ledamöterna lyckats åstadkomma tillsammans.

– Det har alltid varit så, det handlar kanske om ett driv. Men motionerna är ett viktigt verktyg vi har som förtroendevalda, man ska använda det.

Det handlar också om att nå ut, synas för allmänheten.

– Förr skrev ju media om varenda motion.

Familjecentral på Teleborg. Handlingsplan för arbetet mot hedersvåld. Att bostäder ska tillgänglighetsmärkas Det är tre förslag som Carin Högstedt fått gehör för under den här mandatperioden.

Insatser för att höja pojkars skolresultat. Avgiftsfri simskola. Feministiskt självförsvar i skolan. Stoppa trafikplats Fagrabäck. Det är andra saker hon motionerat om men som avslagits.

Och nu häromveckan, lämnade hon in en motion om att kommunen ska ta fram en handlingsplan för tillgänglighetsarbetet.

– Vem kan vara emot att vi har stadgar, mål och regler för vem som gör vad till vilka pengar? Två gånger har de sagt nej.

Carin Högstedt tycker att det mer och mer blivit att motioner avslås av enbart prestigeskäl.

– Motioner kan besvaras med några till intet förpliktigande ord om att man instämmer med motionären om att det är en viktig fråga och Växjö kommun arbetar redan med det. Sedan är motionen borta, det finns inget uppdrag, kommunchefen behöver aldrig ta fram något förslag, inget behöver redovisas. Det är bara blaj, som jag ser det. Man vill inte ge oss nöjet att kunna tala om att det här har vi fått igenom.

När ni satt i majoritet, hanterade ni oppositionens motioner annorlunda?

– Jag tror att vi var tydligare med svaren, sådant har jag alltid varit noga med.

Men det finns alltid ett mått av prestigekamp?

– Ja, det kan man ju inte neka till.

Så det är kanske svårare för en folkvald företrädare att få igenom en motion än en vanlig växjöbo som skriver ett medborgarförslag om samma sak?

– Ja, det kan det faktiskt vara.

Carin Högstedt bläddrar i pärmen med V-Växjös informationsblad Knytt för att friska upp minnet av gamla motioner hon lagt. – Det är mycket vi har förlorat, säger hon efter en lång stund.
Foto: Lars-Goran Rydqvist
Carin Högstedt bläddrar i pärmen med V-Växjös informationsblad Knytt för att friska upp minnet av gamla motioner hon lagt. – Det är mycket vi har förlorat, säger hon efter en lång stund.

Carin Högstedt kom in i kommunfullmäktige 1977. På ett bananskal, som hon uttrycker det.

– Det var inte riktigt meningen, en ordinarie ledamot flyttade. Jag stod som ersättare. Svisch bara, så var jag där.

Under sina år som förtroendevald politiker har hon upprepade gånger förespråkat olika möjligheter för medborgarna att delta i kommunpolitiken, utöver att just rösta fram politiker.

2000–2002 satt hon, i egenskap av kommunalråd, med i den statliga Kommundemokratikommittén som hade i uppdrag att komma med idéer på hur man kan öka medborgarnas deltagande i den kommunala demokrati. Hon minns det som ett av de roligaste uppdragen hon haft. Kommittén föreslog bland annat att det skulle bli lättare att ordna lokala folkomröstningar.

– Vi kom med många ganska häftiga förslag som SKL inte nappade på, som till exempel direktvalda borgmästare. Det har man i vissa länder.

Ett resultat av kommitténs arbete blev att medborgarförslag fördes in i kommunallagen. Växjö kommun införde dem 2002.

– Jag är jätteglad att vi har den möjligheten. Det kommer in en bra och hanterlig mängd. Många medborgare i Växjö kommun är engagerade och intresserade, säger Carin Högstedt.

En period gick medborgarförslagen bara till berörd nämnd. Endast förslag av ”större principiell betydelse” skulle avgöras i kommunfullmäktige. Något Carin Högstedt var kritisk till.

– Kommunfullmäktige är den enda offentliga arena vi har och det finns ingen anledning till att vi där inte ska visa vad medborgarna vill. Där har de även möjlighet att komma och tala för sin sak, menar hon.

Numera kan förslagsställaren själv välja om man vill att beslut tas i nämnd eller fullmäktige.

– Fler och fler väljer fullmäktige, har jag noterat. Och det är bra.

När den senaste Demokratiutredningen lade fram sitt betänkande ”Låt fler forma framtiden”, 2016, var slutsatsen att medborgarförslag har begränsad inverkan på det demokratiska samtalet och åsiktsbildningen. Enskilt inlämnade förslag visar heller inte om det finns en stark opinion i frågan, menar man. Den dialog mellan förtroendevalda och medborgare man hade hoppats på har inte uppstått. Utredningen föreslog därför att ersätta medborgarförslagen med ett nytt verktyg: folkmotion. En folkmotion i fullmäktige ska kunna väckas om den samlat stöd av minst en procent av de folkbokförda i kommunen.

När kommunstyrelsen i Växjö fick tycka till i remissrundan skrev man: ”Kommunmedlemmarnas möjlighet att delta inför beslut är en central del av en livskraftig demokrati. I första hand är det en fråga för anhängiggörandet av fullmäktiges dagordning. Om det blir väl känt kan medborgarna höra av sig därefter. Digitala forum kan underlätta deltagande och dialog.”

Carin Högstedt yrkade på att kommunstyrelsen skulle ställa sig bakom Demokratiutredningens idé med folkmotioner (e-petitioner) men röstades ned av den blågröna majoriteten. Sak samma när hon motionerade i fullmäktige om samma sak.

Demokratiutredningen föreslog också att det skulle bli lättare att ordna lokala folkomröstningar.

Idag är hon mer tveksam till det.

– Det kan ju komma väldigt tokiga initiativ som det är lätt att få många underskrifter för men strider mot både det ena och det andra. En folkomröstning om nya kommunhuset skulle jag gärna ha, för det skulle bli nej.

Böneutropet då?

– Det är en väldigt liten fråga att ställa till en omröstning om. Men det är sådana saker som gör att jag tvekar.

Medlemsantalet i politiska partier i Sverige har halverats på 20 år. 1977, när Carin Högstedt blev fullmäktigeledamot VPK, var var femte invånare medlem i ett parti. I dag är det bara en på 40.

Carin Högstedt är bekymrad över det politiska systemets allt svagare legitimitet.

– Ju färre som är med i partierna, desto sämre kvalitet.

Så det kommittéuppdrag du hade för nästan 20 år sedan, att öka människors delaktighet, är än viktigare idag?

– Ja, det kan man lugnt säga.

Politiker ingår i ett system byggt på idén att folket styr genom val av partier och företrädare med beslutanderätt. De senaste demokratiutredningarna föreslagit mer direktdemokratiska inslag.

Ser du en fara i att den representativa demokratin undergrävs när andra verktyg införs?

– Jag tycker inte att man ska vara rädd för det. Den kanske spelar ut sin roll så småningom. Det är i alla fall något att fundera på, så som det ser ut nu, säger Carin Högstedt.

– De som är kritiska till deltagardemokrati säger att någon måste ta ansvar för helheten. Och det stämmer ju. Samtidigt tycker jag att vi måste försöka engagera medborgarna, utan att kräva partimedlemskap.

Du skulle inte sörja partiernas död?

– Jo det skulle jag. Men det behövs nog en omvandling och förnyelse. På kommunal nivå är det ju möjligt att leva och verka nära medborgarna. I mitt parti gör vi det, vi lyssnar och kan ta med oss frågor som vi kanske inte gillar men ändå för fram.

Ni ser det som ert ansvar att även föra fram förslag som ni inte står för?

– Ja.

Hur ser du på demokratins framtid?

– Det beror på vilken dag man frågar mig. Det känns väldigt bekymmersamt nu när migrationspolitiken tar sig sådana uttryck. Det handlar om människosyn och humanism. Jag blir pessimistisk när jag ser det.

Jag menar själva styrelseformen?

– Jag känner många av dem i Växjö som engagerat sig i ensamkommande, som tagit hand om barn och ungdomar. De är totalt förtvivlade, känner inte att det finns någon demokrati eller lika värde för alla. Inte alls. Då tror jag att man fjärmar sig från det som vi har vant oss vid, partier och val och så.

Och samtidigt tycks det politiska förtroendeuppdraget ha devalverats. Det är i alla fall en tolkning av att allt fler politiker hoppar av sina uppdrag.

– Vi fyrtiotalister som gick in i detta, gjorde det med hull och hår. Sedan är man där för tid och evigt. Så är det inte idag.

Mindre pliktkänsla?

– Ja, vi kände väldigt mycket plikt på våra axlar.

Men det är väl fint att få ett förtroendeuppdrag, det ska man väl ta seriöst?

– Jo visst

Idag byter partier ståndpunkt, anpassar sig efter vad man tror att väljarna vill. Förr var det tvärtom – väljarna valde parti utifrån vad det stod för. Hur ser du på det?

– Jo, det är lite så. Jag tror det beror på att kommunikatörerna styr. Människor retar sig när de ser politiker på tv svara på något helt annat än vad de får frågor om. Då är det någon som sagt till dem att det här och det här måste du säga.

Hon ser samma fara i den stora ökningen av kommunikatörer i Växjö kommun.

– Var kommer då de förtroendevaldas ansvar in för att tala om vad som händer?

Ämnet för vissa motioner ligger bara några meter från verandan. – Jag läste att storlommen och fiskgjusen minskar och motionerade om att åstadkomma fågelskyddsområden. Jag fick inte ja men i alla fall med dem på att göra en inventering ihop med länsstyrelsen. Nu är i alla fall kommunen engagerad i frågan. Detta kopplat till frågan om vattenskotrar. Här har vi haft skäggdopping tidigare. Nu finns ingen kvar längre.
Foto: Lars-Goran Rydqvist
Ämnet för vissa motioner ligger bara några meter från verandan. – Jag läste att storlommen och fiskgjusen minskar och motionerade om att åstadkomma fågelskyddsområden. Jag fick inte ja men i alla fall med dem på att göra en inventering ihop med länsstyrelsen. Nu är i alla fall kommunen engagerad i frågan. Detta kopplat till frågan om vattenskotrar. Här har vi haft skäggdopping tidigare. Nu finns ingen kvar längre.

I vintras berättade Carin Högstedt att hon efter 40 år i Växjöpolitiken bestämt sig för att det är dags att lämna fullmäktige. ”Någon gång ska man trappa ner och nu tycker jag att det är hög tid”, sa hon.

Men så hände det igen. Svisch bara så var hon tillbaka.

– Samma dag som vi hade nomineringsmötet bad femtenamnet om att få flyttas ned. Och då lät jag mig övertalas. Kanske var det ändå rätt, vi har ju helt nya namn i toppen och jag kan vara deras mentor.

fakta

Fullmäktiges flitigaste politiker

Under mandatperioden har ledamöterna i kommunfullmäktige lämnat in 103 motioner, det är bara hälften av antalet inkomna medborgarförslag under samma tid.

Vänsterpartiet är flitigast. 54 förslag är undertecknade av någon av deras fyra ledamöter. Kommunfullmäktiges största parti, Socialdemokraterna, med fem gånger fler ledamöter, har sammanlagt bara lämnat in med 33 motioner.

Den mest aktiva motionären är Carin Högstedt (V) som lagt 42 motioner. Tvåa är partikamraten Eva-Britt Svensson står som undertecknare av 26 förslag. Socialdemokraternas Malin Lauber har lagt 16 motioner, lika många som Åsa Karlsson Björkmarker hann med innan hon lämnade sitt uppdrag i januari i år.

Ännu en vänsterpartist, Örjan Mossberg, utmärker sig som aktiv fullmäktigeledamot med tio motioner.

De fyra företrädare som valdes in för Sverigedemokraterna har under mandatperioden bara lämnat in två motioner. I april 2015 föreslog Håkan Engdahl att Växjö skulle instifta ”Föreningarnas dag” och i december 2017 motionerade Ellen Franzén om att införa tiggeriförbud. Båda motionerna avslogs.

De 33 ledamöterna för den blå-gröna majoritetens fem partier har inte använt möjligheten att lägga motioner i någon nämnvärd utsträckning. Samtliga 13 motioner har klubbats igenom. Oppositionsparterna har bara fått bifall för tolv procent av sina.

35 av fullmäktiges ledamöter har under mandatperioden inte undertecknat en enda motion. Bara fem av fullmäktiges 61 ledamöter har lyckats nå ett snitt på mer än två idéer om året.

Fotnot: Uppgifterna gäller motioner som är inlämnade och besvarade under oktober 2014–april 2018.

Visa mer...