SD:s ideologiska renhållningsarbetare

Mattias Karlsson har varit aktiv sverigedemokrat i halva sitt 40-åriga liv. Under studietiden i Lund, i slutet av 1990-talet, ingick han i den kvartett – med Jimmie Åkesson, Björn Söder och Richard Jomshof – som lagt grunden till Sverigedemokraternas förvandling. Från obskyrt enfrågeparti till en kraft i svensk politik som alla andra måste förhålla sig till. Mattias Karlsson har skött renhållningsarbetet, som gjort SD salongsfähigt, och formulerat partiets ideologidokument.

– Ser man på SD idag, i en europeisk kontext, är vi inte något särskilt extremt eller konstigt parti. Vi har utvecklats till ett demokratiskt kulturnationalistiskt parti. Det är väl det jag är mest stolt över, att ha spelat en avgörande roll i processen att föra tillbaka konservatismen i svensk politik. Vi ser ett seismiskt skifte där hela den politiska skalan håller på att flyttas ett antal hack mot konservatismen. SD har varit ett slags centrifugalkraft i svensk politik de senaste åren.

Betyder det att du idag skulle betrakta det SD du gick med i som extremt?

– Nej, absolut inte. Att enskilda individer sagt idiotiska saker har inte varit något avgörande för mig, det är som att sluta tro på Gud för att en präst är dålig.

Men du har känt dig obekväm ibland?

– Absolut. Jag har ju varit ledande i de här processerna där vi gjort oss av med vissa radikala element och olika typer av avvikande individer.

Partiets interna konflikter handlar inte bara om enstaka individer. 2015 avpolletterades det egna ungdomsförbundet SDU. Tidigare i år bildades partiet Alternativ för Sverige med ett antal uteslutna Sverigedemokrater i spetsen. De oroar inte Mattias Karlsson.

– Det kan betyda att vi slipper en massa stollar som vi måste lägga energi på att utreda och sparka ut. De kommer förmodligen att gå dit direkt istället. Det såg vi ju under den period Nationaldemokraterna fanns, det gjorde vårt ideologiska renhållningsarbete enklare.

2006 fick SD 2,9 procent av rösterna. Två val senare var man riksdagens tredje största parti med 12,9 procent. Mattias Karlsson berättar att han alltid trott denna framgång vara möjlig.

Riskerar inte partiet att förlora sin själ, en underdog som slåss mot etablissemanget, om ni plötsligt hamnar i regeringsställning och måste kompromissa och ta ansvar för beslut?

– Vi har inte engagerat oss i det här för att vårt parti ska bli så stort som möjligt utan för att vi vill vara med och påverka samhällsutvecklingen.

För drygt ett år sedan öppnade dåvarande M-ledare Anna Kinberg Batra dörren mot SD och man började snacka ihop sig kring olika förslag i riksdagsutskotten.

– Men det samarbetet är helt dött idag.

När det gäller medverkan i eventuell regeringsbildning ser Mattias Karlsson ändå M och KD som det naturliga valet.

– Det är vårt a-scenario, baserat på vad partierna faktiskt säger idag. Moderaternas omsvängning i migrationspolitiken är luddig, men ändå reell. Socialdemokraterna är inte lika trovärdiga, de är beredda att säga vad som helst bara för att behålla makten.

Hittills har samarbete med SD avfärdats med att ni inte delar grundläggande värderingar. Ser ni inga problem med de andra partiernas värderingar?

– Visst finns det ideologiska skillnader. Vi skiljer oss åt i synen på till exempel EU och utvisningar av kriminella utlänningar, där vissa tycker att internationella konventioner ska gå före den svenske medborgarens trygghet och säkerhet.

Vart ska man skicka utländska förbrytare om hemlandet inte vill ta emot dem?

– Det går att använda olika påtryckningar, som biståndet.

Är det okej att utvisa människor till länder där de riskerar dödsstraff?

– Ja. Utländska medborgare är inte vårt ansvar. I synnerhet inte utländska medborgare som kommit hit och våldtagit våra barn.

Tror du på alla människors lika värde?

– Ja, det är klart att jag gör. I egenskap av att vara människa har alla ett lika och okränkbart värde. Jag får till exempel inte skada dig för att jag har makt att göra det.

Ska man då inte ha likhet inför lagen, inte att vissa riskerar dödsstraff?

– Alla människor har samma möjlighet att slippa straff. Våldta inte våra barn, så slipper du straff. Man kan inte dra principen om alla människors lika värde så långt att alla i hela världen ska ha samma rättigheter som svenska medborgare.

Men alla som bor i Sverige kanske ska ha det?

– Nej, jag tycker att som svensk medborgare ska man ha särskilda rättigheter och särskilda skyldigheter. Som till exempel att göra värnplikt. Den skyldigheten har ju inte en våldtäktsman från Eritrea som bor här.

Ska alla kunna bli svenska medborgare?

– Nej, inte alla. De som bor här under längre tid, visar att man kan sköta sig, följer våra lagar och är beredd att lära sig vårt språk och visar respekt för våra värderingar och traditioner ska kunna bli svenska medborgare.

Blir det inte svårt att testa vilka värderingar människor har och vad som godkänns?

– Det ska vara ganska extrema saker för att man ska diskvalificeras. Om man till exempel förespråkar sharialagar tycker jag inte att man ska få bli svensk medborgare.

Hur ser du på den ökade rasismen i Sverige?

– Det är problematiskt. Vi är ett parti som strävar efter ökad sammanhållning, ökad hemkänsla och ökad trygghet för alla medborgare i Sverige. Rasism skapar splittring, hat och våld och måste bekämpas.

Hur gör ni det, vill ni till exempel förbjuda nazistiska partier?

– Vi vill inte förbjuda åsikter. Man ska kunna ha tokfel och helt bindgalna idéer och demokratin måste vara så stark att man ska kunna bemöta det med argument.

Men man får inte tycka att sharia är bra?

– Jo, man får tycka det.

Men då får man inte bli svensk medborgare?

– Nej, det får man inte.

Så åsiktsfriheten gäller bara svenskar?

– Det stämmer, medborgare har större rättigheter. Jag tycker inte att det är konstigt alls.

Varje år anmäls ungefär 6 500 hatbrott men bara fyra procent klaras upp. Är det en brottstyp ni vill prioritera?

– Ja. Alla typer av hot och våld måste prioriteras högt. Att angripa någon för egenskaper man är född med tycker jag är särskilt förkastligt. Nu är det ju tyvärr så att det inte är den enda brottstypen med låg uppklarning, det gäller ju även våldtäkter.

Hur är din personliga situation när det gäller hot?

– Det var väldigt extremt under det första decenniet. Jag har inte ens räknat hur många mordhot jag fått, men det är hundratals. För egen del har jag blivit slagen medvetslös med järnrör, blivit angripen med tårgas.

Hatet och hoten mot journalister ökar. I en undersökning (JMG) uppger sex av tio journalister att de någon gång utsatts för hot på grund av sitt yrkesutövande. Hoten kommer oftast från högerextremt håll.

Många journalister är rädda för att skriva om vissa frågor, hur ser du på det?

– Det är för jävligt. Det är viktigt att journalister ser sig fria att granska makthavare.

Skriver man något kritiskt om SD kan man räkna med aggressiva mejl. Varför är det så?

– Det handlar nog om att vissa frågor polariserar och väcker starkare känslor än andra. De som varit på den invandrarkritiska sidan har länge känt sig åsidosatta och ifrågasatta. Man har på goda grunder antagit att journalister inte berättar hela sanningen. Sedan har vissa dragit det för långt och tror att journalister alltid ljuger. Vi har inget intresse av att personer, i vårat namn, beter sig illa mot journalister. Det drabbar ju bara oss.

Känner du att ni skulle ha kunnat vara tydligare i den här frågan?

– Jag har skrivit att ”kan du inte kan ta kritik, om du hotar journalister, kan du dra åt helvete och lämna partiet”. Hur ska jag kunna vara tydligare?

Ni har sedan decennier pratat om en ökande islamiseringen, hur märks den?

– Till exempel att vi fått böneutrop i Växjö.

Att de sökt polistillstånd enligt samma regler som gäller för alla är alltså islamisering?

– Ja, att det svenska samhället anpassar sig efter krav från en muslimsk minoritet är tecken på islamisering. Vi måste erkänna att kristendomen har en särställning i vårt land. Det är en del av svenskheten och jag skäms inte för att säga att jag tycker att Sverige ska fortsätta vara svenskt. Jag tycker inte att mångkulturalism är förenligt med svenska värderingar.

Mattias Karlsson kandiderar till kommunfullmäktige i Uppvidinge. Chansen att bli invald är stor och han räknar med att kunna kombinera det med riksdagsarbetet.

Vilka frågor vill du driva i Uppvidinge?

– Det som står högst på agendan för mig är att vi gör upp med de avarter vi sett i kommunen, där man backar undan från självklara svenska värderingar. I skolan där min äldsta son går har man infört könssegregerad simundervisning för att anpassa sig till vissa utomeuropeiska invandrargrupper som tycker det är syndigt att pojkar och flickor badar tillsammans. Det ser jag som det allra viktigaste.

Ett ledord i ert valmanifest är ”sammanhållning”. Hur ska klyftan mellan svenskar och invandrare minskas?

– Ett viktigt steg är att stärka de faktorer som befrämjar en gemensam identitet. Vi måste först se till att alla i Sverige talar samma språk, uppmuntra att man firar samma högtider och traditioner, se till att vi inte kompromissar med grundläggande svenska värderingar och att alla som bor här får anpassa sig till det. De som känner att de inte kan det ska få hjälp att flytta tillbaka.

– Myndigheter ska inte kommunicera på andra språk än svenska. SVT ska inte ha program på invandrarspråk. Den typen av saker. Vi har varit alldeles för tillåtande och toleranta för länge, det har skadat de människor vi velat vara snälla mot.

– Vi tror på plikt, mer fokus på skyldighetstänkande. Man uppskattar sina rättigheter mer om man känner att man har förtjänat dem.

SD vill koppla fler rättigheter till medborgarskapet och samtidigt höja tidsgränsen så att man först efter tio år i Sverige kan ansöka om att bli svensk medborgare.

Vilka rättigheter ska vara inskränkta under de första tio åren?

– Man ska bara ha rätt till akutsjukvård men inte tillgång till bidragssystemen. Man ska till exempel inte ha rätt till fullt försörjningsstöd, barnbidrag och en del andra bidrag. Däremot ska man kunna kvalificera sig till det genom arbete, det ska vara baserat på SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Det är en fråga om rättvisa men också om att attrahera rätt typer av invandrare.

Att invandrare i tio år ska tillhöra ett b-lag när det gäller rättigheter, på vilket sätt stärker det sammanhållningen i Sverige?

– Det finns väl inget som motverkar sammanhållningen mer än att vissa grupper lever på andras bekostnad. Att vi fortfarande medverkar till att hålla kvar illegala invandrare i landet ett år efter att en illegal invandrare massakrerade svenska medborgare i hjärtat av vår huvudstad tycker jag är motbjudande. Vi vet inte hur många som har liknande planer som Akilov (ansvarig för terrordådet på Drottninggatan) bland dem som uppehåller sig illegalt i Sverige idag. Vårt mål måste vara att alla som uppehåller sig illegalt här ska lämna landet.

Det är väl de flesta överens om?

– Akilov fick tandvård för femtio kronor medan svenska pensionärer betalar tusentals kronor. Att det skapar frustration och motverkar sammanhållning har jag full förståelse för.

SD-politik förknippas ofta med: Kör ut dem! Förbjud det! Lås in dem! Varför är ni så negativa hela tiden? Säg något positivt som SD står för.

– Vi är för trygghet. Att alla ska kunna känna sig trygga. Och om det ska vara möjligt måste vi låsa in grova brottslingar så att de inte kan mörda och misshandla människor. Vi är för en stark välfärd där alla oavsett plånbok kan få god vård. Vi är för gemenskap, sammanhållning och hemkänsla. Att de som har mer pengar är beredda att betala en del av sitt överskott till dem som inte har. Det bygger på en inre solidaritet och känsla av gemenskap. Eroderar vi den eroderar vi basen för välfärdsstaten.

Varför älskar du Sverige?

– I grund och botten för att det är mitt. Av samma skäl som jag älskar min mamma. Eftersom hon är just min, älskar jag henne. Vi har ett väldigt vackert land, med lång historia, unika traditioner vi måste slå vakt om.

För många väcker den stolthet du beskriver också en vilja att låta andra uppleva detta fina, gästfrihet helt enkelt?

– Jag tycker absolut vi ska vara gästfria.

Men…

– Jag tar gärna emot gäster i mitt hus men det betyder inte att jag vill att en främmande familj ska flytta in i mitt hus och att de ska sätta reglerna för hur jag ska leva där.

Det är så du tycker att Sverige ser ut idag, att flyktingarna bestämmer hur du ska leva?

– Ja, till viss del.