Stora personalbehov inom vården

Växjö Artikeln publicerades

Utlandsrekrytering, fler utbildningsplatser till sjuksköterskeprogrammet och tidigt låta ungdomar få pröva på vården. Det är exempel på några åtgärder i regionen för att säkra framtidens personalförsörjning.

Landsting och regioner står inför stora rekryteringsutmaningar. Fram till 2026 krävs 200 000 nya medarbetare till välfärden, som skola, vård och omsorg. Samtidigt går 300 000 personer i pension. Prognosen kommer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och presenteras i rapporten ”Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden”.

SKL framhåller i rapporten att fler personer måste arbeta mera med ett förlängt arbetsliv.

Mycket handlar om att göra jobben inom offentlig sektor attraktiva, framhåller SKL. Arbetsgivaren måste se över arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper, tekniken kan utnyttjas bättre och man måste skapa goda möjligheter för löne- och karriärutveckling.

Konkurrensen om vårdpersonal kommer att bli att hårdare.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Konkurrensen om vårdpersonal kommer att bli att hårdare.

Region Kronoberg har svårt att konkurrera med kuststäder. De båda sjukhusen ligger i inlandet och det krävs extra ansträngningar för att locka vårdpersonal att bosätta sig i regionen.

– Men som nedflyttad från Stockholm ser jag stora kvaliteter med städer som Växjö, konstaterar HR-specialisten Christian Stattin, vid Region Kronoberg, som arbetar med chefsrekryteringar och introduktion av nya medarbetare.

Här är nära till naturen, sjöar och skogar. Avstånden är korta, förklarar han. Det är cykelavstånd till det mesta. Staden har blivit allt mer attraktiv med ett större utbud av exempelvis kultur och restauranger.

Folk från exempelvis Holland lockas av Småland och kan mycket väl tänka sig att bosätta sig här.

Det är därför som regionen regelbundet har medverkat i jobbmässor i Holland, berättar Christian Stattins kollega Malin Falkström, som är HR-strateg. Hon arbetar främst med kompetensförsörjning.

Just nu är fyra läkare på ingång till regionen som har läst svenska på gymnasienivå i sina hemländer. Det rör sig om specialister inom allmänmedicin och barn- och ungdomspsykiatri. Genom rekryteringsbolag har regionen kunna anställa dessa.

– Sedan har vi 2 700 svenskar som läser läkarutbildning i utlandet. Det är en grupp som vi vurmar för och vill gärna ha hit till Kronoberg, säger Malin Falkström.

Vid utlandsrekrytering erbjuder regionen inflyttarservice, vilket innebär visning av staden, hjälp med myndighetskontakter och boende.

Något som har slagit väl ut är upplevelseverkstaden som hålls i början av året. Förra gången var det 2 200 elever i klass 8 som fick testa på vården på Ljungby och Växjö lasarett.

Malin Falkström förklarar att intresset för utbildning till undersköterska och skötare har ökat. På Teknikum har en extra kurs startat nu i höst och gymnasiet i Tingsryd har återupptagit sin utbildning med full klass.

Sedan en tid bedrivs även sjuksköterskeutbildning i Ljungby med 15 platser. Av de runt 60 studenter som examineras från sjuksköterskeprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö går omkring hälften till hälso- och sjukvården i Region Kronoberg.

Malin Falkström nämner höjd OB-ersättning och att alla medarbetare numera erbjuds heltid vid anställningar som andra åtgärder för att öka attraktiviteten som arbetsgivare.

– Att synas på sociala medier blir allt viktigare och är en rekryteringskälla.

Christian Stattin och Malin Falkström tycker att det händer ganska mycket på rekryteringsfronten och i det strategiska arbetet. Däremot får regionen lida för gamla synder, då det inte finns tillräckligt med läkare till vårdcentralerna. Orsaken är att det har utbildats för få. Något som Läkarförbundet larmade om för över 20 år sedan.

ALLA NYHETER OM VALET HITTAR DU HÄR

 

fakta

Kan politiken lösa bemanningsproblemen i vården? Så här svarar de politiska partierna?

Moderaterna:

Ja. En bra lönepolitik och att erbjuda utbildningsanställningar och karriärvägar för våra medarbetare ökar vår attraktivitet som arbetsgivare.

Centern:

Nja. Krävs mångas insatser. Vi måste bli bättre arbetsgivare, kan ge bättre löner, måste prata gott om vårdarbetet mm. Men det är tuff konkurrens om arbetskraften framöver.

Liberalerna:

Ja. Genom bättre arbetsmiljö där de anställda har större inflytande och är mer delaktiga i utvecklingen. Ett politiskt ledarskap som bygger på tillit. Det tror vi ökar arbetstrivseln och gör det lättare att. rekrytera nya medarbetare. Vi ser gärna att fler verksamheter drivs som intraprenader. Mer pengar måste avsättas för kompetensutveckling.

Kristdemokraterna:

Nja. Arbetsmiljöfrågorna är framförallt en arbetsgivarfråga och god arbetsmiljö är viktig, men skall inte lösas politiskt.Antalet utbildningsplatser och ST och AT platser styrs av politiska beslut och är avgörande för den framtida bemanningen.Det goda ledarskapet är också avgörande för möjligheten att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta styrs delvis av politiska beslut.

Socialdemokraterna:

Ja. Genom att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö, samt genom att vara tydliga i utfasningsplanen av hyrpersonal.

Vänsterpartiet:

Ja. Måste lösas. Vi vill börja med 6-timmars arbetsdag inom några enheter - vi tror att fler söker sig till vården med förkortad arbetstid. Satsa på personalens arbetsmiljö, kompetensutveckling, vidareutbildning. Personalen behöver fler medarbetare för att minska stressen.

Miljöpartiet:

Nja. Politiken ger förutsättningar, bestämmer resurser och personalpolitik. Rekrytering görs av tjänstemän inom HR men mest genom gott rykte inom varje profession.

Sverigedemokraterna:

Ja. Det är klart att vi kan. Genom att öka attraktiviteten inom vårdyrket för att locka ny personal och behålla den befintliga. Eliminera asylinvandringen för att minska belastningen. På sikt kommer vi att få färre patienter, bland annat genom förebyggande insatser.

Visa mer...