• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Segspräckt myt om mödomshinnan

TT inrikes 2008-07-20 | Uppdaterad 2008-07-20

– Det handlar om kontroll över kvinnans sexualitet. Männen trivs med att ha total kontroll, säger Arhe Hamednaca. Han är initiativtagare till projektet Sharaf hjältar som jobbar med invandrarkillar som vill förändra den så kallade hederskulturen.
Kvinnans oskuld vid giftermålet är central i starkt patriarkala samhällen, så som den var även var i Sverige för bara några decennier sedan. Oskulden ska bevisas genom ett blodbefläckat lakan på bröllopsnatten. Inte det lättaste, eftersom de flesta tjejer inte blöder överhuvudtaget vid sin sexdebut, enligt modern forskning. Det finns ingen hinna att spräcka, ingenting som går sönder. En liten krans med slemhinneveck, hymen, sitter en bit in i slidan men vävnaden är töjbar och elastisk.
– Ändå tror nästan alla, till och med jag själv förut, att tjejer blöder. Det gäller att föra ut kunskapen om att det inte är så, säger Arhe Hamednaca.
Men somliga unga kvinnor är inte i den positionen att de kan stå emot sin familjs krav och förväntningar. De söker ibland upp sjukvården för att få ”mödomshinnan” ditopererad, vilket i praktiken innebär några stygn i slidans stödjevävnad eller muskulatur. Privata kliniker i Sverige utför dessa operationer till en kostnad av 10 000 kronor och uppåt, trots att resultatet inte kan garanteras och trots att ingen vetenskaplig undersökning har visat att ingreppet är riskfritt.
Men plastikkirurg Jan Jernbeck på Akademikliniken i Stockholm hyser inga moraliska betänkligheter, säger han och hänvisar till klienternas rätt att själva bestämma över sina kroppar.
– Vi försöker avråda kvinnorna och förklarar att en operation inte garanterar att det blir blod på bröllopslakanen. Men det sociala trycket kan vara mycket stort. Många flickor är jätterädda att familjen ska upptäcka att de inte är oskulder, säger Jernbeck.
Ingreppen utförs också inom den offentliga vården, även om de aldrig redovisas på något särskilt sätt. Det finns alltså ingen statistik, men ingen av dem som TT har talat med tror att det är särskilt vanligt.
– Man har gjort det i vissa fall för att förhindra självmord, säger läkaren Birgitta Essén, lektor vid Uppsala universitet.
Stark hotbild mot kvinnan har också motiverat ingreppet i vissa fall.
– De här frågeställningarna kan ibland sluta i för tidig våldsam död, att man blir ihjälslagen, och om inte det är ett medicinskt problem så vet jag inte vad som är det, säger Birgitta Essén.
Det finns andra knep för att åstadkomma de åtråvärda fläckarna. På internet florerar en uppsjö med tips: P-piller kan styra menstruationsblödningen, kvinnan kan rispa sig i slidan eller hon kan skaffa sig en fejkad mödomshinna – en kapsel med ämnen som bildar en röd, blodliknande gegga i slidan.
Birgitta Essén och hennes kollegor har visat att också stödjande samtal och information kan hjälpa kvinnan att släppa sin ångest och sina krav på operation. Verksamheten vid en särskild mottagning i Malmö slog väl ut och har resulterat i bland annat en handbok för svensk vårdpersonal. Nu finns flera liknande mottagningar i landet. Unga kvinnor kan också vända sig till exempelvis Terrafem, som har en jourtelefon där stöd och råd kan ges på 43 olika språk.
– Vi får väldigt många av de här frågorna, säger verksamhetsledare Bernardita Nunez.
– Det hjälper inte alltid att vi säger att det inte finns någon mödomshinna. Det är en väldig kraft i att kunna visa ett blodigt tyg för släktingar.

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: