Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
måndag 21 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
måndag 21 maj 2012
TT inrikes 2009-01-07 | Uppdaterad 2009-01-07
Minst sju svenskar, varav tre små barn, har dött de senaste åren infekterade med bakterier som tål antibiotika.
Utvecklingen går åt helt fel håll. Allt fler smittas av superbakterierna, visar TT:s genomgång.
– Det ser ju dystert ut som det är just nu, helt klart. Vi vet inte hur fort det här kommer att gå och vart det kommer att ta vägen, säger Johan Struwe, överläkare verksam vid Smittskyddsinstitutet och Strama, strategigrupp mot ökad antibiotikaresistens.
TT har summerat fjolårets utveckling när det gäller smitta med superbakterier, alltså bakterier som har utvecklat resistens mot en eller flera typer av antibiotika och som därför kan ge mycket svårbehandlade infektioner. Decembersiffrorna har ännu inte kommit, men bilden är klar: Samtliga anmälningspliktiga smittor ökar utom en, PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin).
Mest ökar infektioner med tarmbakterier av typen VRE (vankomycinresistenta enterokocker), som har legat mellan 20 och 50 fall årligen under 2000-talet. I fjol stack siffran upp till 524 rapporterade fall.
VRE kan ge besvärliga infektioner, men oftast blir de inte lika allvarliga som dem som orsakas av de ESBL-bildande tarmbakterierna – en grupp där antalet anmälda fall ökade med 41 procent i fjol.
ESBL ingår numer i normalfloran hos befolkningarna i flera länder utanför Nordeuropa och det är inte ovanligt att turister får med sig superbakterierna hem. En undersökning i Uppsala visade att var tredje resenär var ESBL-positiv vid hemkomsten från bland annat Thailand, Indien och Egypten.
– Man blir inte sjuk av ESBL för att man plockar upp det på en resa. Men om det blir en spridning inom sjukvården så drabbar det de svagaste individerna, säger Per EW Nilsson, överläkare med ansvar för vårdhygien inom Stockholms läns landsting.
Den yttersta konsekvensen av infektionerna är att de inte går att behandla med något tillgängligt läkemedel. Då kan patienten dö – exempelvis i någonting så till synes banalt som en urinvägsinfektion. TT har bett Socialstyrelsen göra en särskild körning i dödsorsaksregistret över antalet dödsfall relaterade till superbakterier. Den visade på fem sådana fall under 2004–2006, som den senaste statistiken kommer ifrån. En person var två år, de övriga 79 år eller äldre. Tillsammans med de två spädbarnen som nyligen dog på Karolinska i Solna, sannolikt på grund av infektion med ESBL-bildande bakterier, blir antalet sju.
Men statistiken bygger på att läkaren som skriver dödsattesten dels känner till infektionen, dels bedömer att den har bidragit till dödsfallet och dels skriver rätt kod på rätt plats. Det sker inte systematiskt.
– De här koderna används inte som vi skulle önska i vården, säger Johan Struwe på Smittskyddsinstitutet.
– Hur många i Sverige som har dött (på grund av infektion med resistenta bakterier), det vet vi egentligen inte, säger Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (49 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
