Unga läkarstudenter: ”Vården kan bli mer effektiv”

Växjö Artikeln publicerades

Lyssna till professionen. Utnyttja de olika kompetenserna inom vården. Minska administrationen, inför ett enhetligt journalsystem över hela landet. Råden kommer från två unga läkarstudenter som vill arbeta i offentlig sjukvård.

Bristen på personal är påtaglig inom hälso- och sjukvården, särskilt vad gäller läkare inom primärvården, vissa sjukhusspecialister, barnmorskor och specialistsjuksköterskor. Detta konstateras i Socialstyrelsens rapport Nationella planeringsstödet 2017.

Fast i läkartäthet inom EU ligger Sverige på fjärde plats. Så läget är inte alarmerande ur europeisk nivå. Med de regionala skillnaderna i Sverige är mycket stora. Det är stor skillnad mellan stad och land i tillgången på läkare.

Arvid Lindgren och Agnes Sjöstrand, tidigare klasskamrater från Katedralskolan, har båda valt läkarbanan och vill satsa på vården i framtiden.
Foto: Lydia Arvidsson Shukur
Arvid Lindgren och Agnes Sjöstrand, tidigare klasskamrater från Katedralskolan, har båda valt läkarbanan och vill satsa på vården i framtiden.

Det gäller att utbilda för framtiden. Smålandsposten har träffat två unga läkarstudenter, Agnes Sjöstrand och Arvid Lindgren som båda är i början av sin utbildningsperiod. De är 19, respektive 20 år och gick i samma klass på naturprogrammet på Katedralskolan i Växjö.

– Jag påbörjade en utbildning i teknisk fysik i Uppsala, men det var inget för mig. Det blev läkarutbildningen i Linköping istället, berättar Agnes Sjöstrand, som har gått sin första termin och stortrivs.

Stora delar av hennes släkt arbetar inom vården och flera av dem är läkare. Men det var inte självklart att just Agnes skulle bli läkare, berättar hon. Hon hade andra planer till en början, men känner nu att hon har hamnat rätt.

Arvid Lindgren blev inspirerad av sin pappas kusin som arbetar som läkare i Örebro.

– Jag hängde med honom en vecka. Det var avgörande, jobbet verkade mycket intressant, säger Arvid, som till en början hade siktet inställt på civilingenjör.

Det är kontakten med människor, förståelsen för hur kroppen fungerar och de teoretiska delarna inom läkarvetenskapen som fascinerar Arvid. Nu har han gått ett år på läkarprogrammet i Örebro och är övertygad om att detta är rätt utbildning.

Agnes Sjöstrand och Arvid Lindgren ser redan nu möjligheter och har idéer till förändring inom vården. De känner väl till att det råder stor brist på personal inom vissa sektorer och att sjukvården i vissa fall fungerar ineffektivt.

På läkarutbildningarna i Örebro och Linköping används problembaserat lärande, PBL, som pedagogisk metod vilket innebär att studenterna tar stor eget ansvar för lärandet och kunskapsinhämtningen.

– Vi får ett medicinskt problem som man ska lösa själv. Och problemlösningen sker i grupp, berättar Arvid Lindgren.

Detta knyter an till en verklighet ute i vården, förklarar Arvid Lindgren och Agnes Sjöstrand. Lärandet i läkaryrket är livslångt.

Vårdpersonal bör ägna mindre tid åt administration och mer tid patientarbete, konstaterar Agnes Sjöstrand och Arvid Lindgren, som befinner sig i början av sin läkarutbildning.
Foto: Lydia Arvidsson Shukur
Vårdpersonal bör ägna mindre tid åt administration och mer tid patientarbete, konstaterar Agnes Sjöstrand och Arvid Lindgren, som befinner sig i början av sin läkarutbildning.

Arvid Lindgren har reagerat över att journalsystemen mellan landsting och regioner inte är synkade med varandra. IT-lösningarna kan bli bättre.

Agnes Sjöstrand, liksom Arvid Lindgren, ser digitala sjukvårdslösningar som en självklarhet framöver.

– De som bor långt ut på landet borde bättre kunna använda sig av internetbaserade vårdkontakter, man kan filma och ta bilder, menar Agnes Sjöstrand.

En stor del av den internetbaserade vården kan dock bara bli ett komplement, menar Agnes Sjöstrand.

– Det är öga mot öga kommunikation som gäller, säger hon.

Arvid Lindgren tror på en mer centraliserad kirurgi, alla sjukhus kan inte göra allt. Han efterfrågar mer tid åt varje patient under ett vårdcentralsbesök och förordar drop in mottagningar i primärvården.

– Man använder det i Örebro för en första bedömning och det tycks fungera bra.

Det finns förslag om att slopa AT-utbildningen och istället förlänga läkarutbildningen till att bli sexårig. Agnes Sjöstrand och Arvid Lindgren ser AT som en viktig del, men är inte främmande för en förändring. Dagens AT-utbildning har blivit något av en flaskhals för att få ut läkare i arbete.

– Jag tror annars på en hårdare fördelning av AT-platser, säger Arvid Lindgren.

Vårdpersonalens kompetens utnyttjas inte tillräckligt, menar Arvid Lindgren och Agnes Sjöstrand. Vårdpersonal i dag är allt för belastade med administrativa uppgifter som andra kan göra. Bland annat kan sjuksköterskans kompetens användas bättre.

– Lita på sjuksköterskorna, de gör så mycket viktiga saker, säger Arvid Lindgren.

– Ta tillvara på alla yrkeskompetenser, inflikar Agnes Sjöstrand.

De ser båda en framtid inom den offentliga sjukvården, även om Arvid också gärna skulle vilja arbeta i andra länder.

– Man har lite av en skyldighet att arbeta i den offentliga vården, det är en plikt för att man har fått all sin utbildning betald, vilket är fantastiskt, säger Arvid Lindgren.

De båda unga läkarstudenterna har redan nu funderat på vilka specialiteter som de tilltalas av mest.

– Jag har tänkt rätt mycket, pediatrik och kirurgi ligger nära till hands, säger Arvid Lindgren.

– Rättsmedicin eller kirurgi lockar. Det känns spännande och krävande, säger Agnes Sjöstrand.