Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
lördag 26 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
lördag 26 maj 2012
Växjö 2008-05-15 | Uppdaterad 2008-05-14
Smaksak. Brist på pengar och förändrad smak är två faktorer som avgör när allt fler städer väljer att förtäta.
Grafik Kenneth Gehrman
Inga särskilda regler eller normer styr kommunerna när de lägger ut planer för nya bostadsområden. Man har fraser som "hållbart och anpassat " i miljökvalitetsmålen och i plan- och bygglagen.
Särskilda krav på utemiljö fanns till år 1959, men togs då bort. Därför kan kommunerna i stort sett göra som de vill. Ytterst sällan kommer något klagomål om exploaterade parker eller grönområden in till Boverket.
– Att samtidigt spara parker i staden och hindra mer trafikutsläpp från nya byggområden i utkanterna är en olöslig fråga, säger Mårten Dunér, enhetschef vid Boverket.
Människors förändrade smak och bristen på pengar hos kommunerna kommer att skapa en generell snålhet med parker framöver, tror Mårten Dunér som under de senaste decennierna har följt utvecklingen och sett förändringarna.
– Jag tror vi kan räkna med färre parker och en bristsituation med lekparker för barnfamiljer. Totalt sett får vi se färre och mindre grönytor i våra städer.
Förklaringen är en allmänt sett allvarligare ekonomisk utveckling för kommunerna som inte längre har råd att etablera parker och lekplatser. De är pressade av att ta ut låga kostnader för mark, samtidigt som byggföretagen, exploatörerna, vill tjäna pengar.
I början av 1990-talet bröts den trend som gällt under lång tid. Fram till dess hade man byggt glest och nya bostadsområden lades i stadens utkanter.
– Man hade en planestetisk vurm för snyggt byggande med gräsytor. Hus skulle ha en park nära och man löste buller och faror från trafik och verksamheter genom att funktionsseparera, som det hette.
Den nya trenden från 1990-talet innebar sanering av gamla hyreskaserner från tidigt 1900-tal i lågstatusområden. Renoverade och fina blev lägenheterna där bostadsrätter:
– Vi fick en trendförskjutning utifrån andra kvalitetstankar hos befolkningen. Samtidigt togs bostadssubventioner bort. Därför blev det intressant att exploatera inne i staden.
– Så i dag ser vi mer av tät centrumbebyggelse där bostäderna representerar ett högre värde än glesare bebyggelse. Marknaden föredrar helt enkelt att bygga centralt och tätt, hellre än perifert och glest.
Det man först tar är de så kallade friytorna, oanvända ytorna med låg kvalitet som ses som "mellanrum", kanske skyddszoner mot vägar och stora gator. De kommer att försvinna framöver. Men förtätningen kan också innebära att parker och andra grönytor i staden naggas i kanterna:
– Eftersom ingen efterfrågan finns på nya hus i ful skog (fattiga har inte råd och rika vill inte bygga där) måste planerarna se var folk vill bo. Och det kan leda till mindre och färre parker, men mer kultiverade sådana.
– Planerarna får hela tiden göra avvägningar, men det går inte att subobtimera.
CITAT)
"Bostadssubventioner betalade tidigare de gröna ytorna. Få märkte då att de inte själva betalade för dem."
Stefan Leo
stefan.leo@smp.se
Telefon: 0470-77 06 12
Äntligen kanske det kan bli lite fason på Växjö som just nu är en av landets minst stadslika städer. Sätt igång och bygg om hela stadskärnan med högre hus för både butiker, kontor och boende. Detta skulle ge staden mer liv och ett trevligare utseende.
den som inte förstår att en stad (om man nu kan kalla växjö stad) inte ska bebyggas tätt vet ju inte ens då ordets innebörd,,,,
Linnégatan 2
351 70 Växjö
Kontaktinformation Växjöredaktionen
nyhet.red@smp.se
Telefon: 0470 -77 06 07
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
