Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
lördag 26 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
lördag 26 maj 2012
Växjö 2008-12-11 | Uppdaterad 2008-12-12
Glöm dyra ledarutbildningar. I framtiden är cheferna inom näringslivet gamla datorspelare.
– Jag tycker att det är en ledarmerit att spela strategispel, säger Nicholas Pagden, adjunkt på Växjö universitet.
Jorge de Sousa Pires var en av de som stod bakom medieteknikens dag.
Nicholas Pagden tycker att det är socialt att spela datorspel.
Cecilia Hammarberg från Värnamo visade upp sin fingerfärdighet på datorspelet Guitarhero.
Iphone är en ny teknik med många möjligheter.
Jorge de Sousa Pires spelar tennis på spelkonsolen Wii.
Att spela datorspel behöver inte alls vara tidsödslande och osocialt. I alla fall inte enligt Nicholas Pagden, adjunkt på Växjö universitet. Under gårdagens medieteknik dag på universitetet föreläste han om datorspel och deras sociala dimension.
– Jag kan förstå föräldrar som oroar sig över att deras barn spelar World of Warcraft 15 timmar om dygnet, men det är inte värre än om barnet sitter på sitt rum och läser böcker i 15 timmar. Jag tycker faktiskt att det är tvärtom. När man spelar datorspel online med andra på internet är man i allra högsta grad social. Man måste kommunicera med sina medspelare om man ska lyckas lösa speluppdragen, säger han.
Facktidningen Kollega skriver i en artikel om en undersökning gjord av bland annat IBM. I undersökningen jämförs datorspelledare med en modell som visar hur framgångsrika ledare arbetar. Enligt undersökningen uppfyller spelledarna alla de krav som ställs på en framgångsrik chef.
– Jag tror definitivt att det kan vara en ledarmerit att spela strategispel. Den som är spelledare måste ha stor förmåga att förhandla och anpassa sig. Om de inte är bra ledare på nätet så lämnar deras spelare dem och skaffar nya ledare, säger Nicholas Pagden.
Aktiva datorspelare utvecklar också finmotoriken i händerna, något som anses vara en merit bland annat på kirurgutbildningar i USA, enligt Kollega. Även försvaret använder sig av spel i sina utbildningar.
Datorspelandet har dock länge setts som en dålig sysselsätta. Detta är en syn som Nicholas Pagden inte delar.
– Jag tycker inte att man ska se annorlunda på onlinespelen än man gör på andra ideella aktiviteter. Det är samma drivkrafter som ligger bakom deltagarnas engagemang. Människor vill vara med och påverka. Man har ett behov av att känna sig viktig, att ha en roll i tillvaron som skiljer sig från det man gör annars i livet. Det handlar om att skapa en identitet. Och då spelar det ingen roll om man spelar datorspel eller läser böcker.
Enligt Nicholas Pagden är dock en förändring på väg.
– Det blir allt vanligare att man spelar spel som Guitarhero och Singstar på förfester. Det har blivit mer socialt accepterat att spela spel.
Det är väl bara en tidsfråga innan någon naiv pensionär kommer säga det gamla vanliga trotset här antar jag... Men ändå, det är väl helt enkelt så att äldre människor som inte växt upp med dessa spel inte har intresset eller viljan att testa. Därmed är det lätt att förbise alla POSITIVA effekter som spelen i dom flesta fall har. Allt eftersom tekniken blir bättre kan man dessutom göra mer krävande spel som i sin tur stimulerar hjärnan mer (och även kroppen när det gäller konsolen Wii t.ex).
till föräldrar till en son som stängt av all kontakt med yttervärlden och ägnar all vaken tid åt WoW- sover dåligt sköter inte sin hygien.Ringer hem mat.Eller kommenderar sina föräldrar att köpa. Har absolut inga kompisar, säger att han har kompisar på WoW. Ekonomin åt skogen- det kostar ju att köpa till karaktärer hela tiden Socialt - tjoflöjt,i så fall pseudosocialt
Behöver de säga nånting tycker du? Är det inte upp till föräldrarna att sätta gränser?
Lagom är nog alltid bäst.
Bra att ni tar upp det hela. Min känsla är blandad i frågan.
Visst krävs det ledarkänsla för att få 20-40 personer att följa exakta möster med hör presition och timeing. Där tror jag det inte finns något att snacka om.
Socialt - ja WoW är det till en viss gräns och att 100% ägna sig åt WoW innebär inte en bra sak på något sätt.
MEN ... jag har aldrig sätt så många (inte alla) "kids" förstöra sin utbildning etc som WoW/andra tidskrävande spel gör. Ja föreldrar borde sätta gränser men det är nog lättare sagt än gjort.
Den som säger att WoW/andra tidskrävande spel inte förstör mycket har nog inte redigt funderat på det hela.
Sammanfattat . ja dataspel kan ge vissa kunskaper men med stor risk att det förstör förutsättningarna att lära sig andra kunskaper på annat håll, tex skolan.
Jag håller med både Ubbe och 80 DK 80 PALLA... Visst är det föräldrarnas ansvar att sätta gränser när det gäller minderåriga spelare, och självklart kan datorspelande (på samma sätt som allt annat) gå till överdrift, men istället för att gnälla på själva spelen bör man kanske ta sig en funderare på vilka meningsfulla alternativa sysselsättningar som finns, och vem det är som ska avgöra det...
Trots flera decenniers forskning kring datorspelande finns det inga trovärdiga belägg för att spelande gör folk feta, fula, finniga, aggressiva eller osociala. Datorspelare har statistiskt sett lika många sociala kontakter, rör sig lika mycket, är inte mer aggressiva än andra men när det gäller yngre spelare så är det klarlagt att de dricker mindre sprit än jämnåriga icke-spelande kamrater.
Kanske säger vissa spelares överdriva spelande mer om de befintliga alternativen än om spelet i sig...?
Eberhard nämner ekonomi; men att spela exempelvis WoW kostar i runda slängar 150:-/månad vilket knappast kan anses vara en särskilt dyr hobby. Vad kostar det t ex att skaffa ett månadskort på gymmet, ett par hyggliga skridskor eller att åka skidor en vecka om året?
Enskilda spelares överdrivna eller beroendemässiga spelande är självklart beklagligt, men förändrar knappast det faktum att många av dagens spel ÄR sociala miljöer.
Fof tack till Nicholas som sakligt svarar i eget namn. I Sundbyberg kommun(stad) har man nu tvingats att avsätta elevvårdsresurser till en allt ökande skara av elever som kallas "hemmasittare". Det är elever, främst killar, som inte kommer till skolan på grund av att devistas i sina hem och ägnar stor del av sin vakna tid åt onlinespel ffa WoW.
Det är inte frågan om elever som missköter sig eller är utagerande på nåt sätt annat sätt- dom kommer helt enkelt inte till skolan. Om Du kontaktar dina forskarkollegor i Sthlm så kan de dessutom berätta om vilka särdrag dessa elever har, särdrag som förstärks av spelets kommunikationskaraktär.
På tal om pengar- om du blir bannad så måste du köpa nya karaktärer. Mycket tid går åt att oroa sig för att bli bannad. Vet en kille som köper nya karaktärer på löpande band- dessutom har flera grundabonnemang-ifall ifall. Snacka om tvång.
Vet genom jobbet föräldrar som är totalknäckta och helt förlorat kontakten med sina barn.
Sen en enkel reflektion- hur kan vuxna människor som arbetar och har familj hinna med att sitta vid datorn och spela all den tid som krävs- undrar bara (:
Sista fråga- har du funderat på varför WoW kör efter principen "first pay then play" - month after month
Att en högskoleadjunkt får göra ohämmad reklam för ett onlinespel som dels är beroendeframkallande, dels inbringar minst en miljard kronor i månaden till sin ägare..
Jag tror inte att World of Warcraft eller några andra större onlinespel är i behov av reklam från mig eller universitetsvärlden, och tror inte heller att de som hörde min presentation uppfattade det som att jag gjorde reklam för något enskilt spel. SMP-artikeln ovan är en kortfattad och ganska snedvriden skildring av föreläsningen som handlade om att datorspel, på samma sätt som andra typer av spel, i grunden är sociala företeelser.
Ingen ifrågasätter att det förekommer överdrivet beroendemässigt spelande av vissa MMORPGs, vilket givetvis är tragiskt, men den stora majoriteten har naturligtvis sitt onlinespelande under full kontroll. Det Eberhard beskriver rörande handel med karaktärer etc. bryter mot spelens användningsvillkor och är ju själva anledningen till att spelarna blir portförbjudna. Beträffande affärsmodellen så skiljer den sig väl inte så mycket från det vi är vana vid, dvs att man först betalar och sen får det man betalat för? Knappast anmärkningsvärt, eller...?
Som småbarnspappa har jag också svårt att se hur heltidsarbetande vuxna (med eller utan barn) har tid att lägga 20+ timmar per vecka på spel (oavsett vilken typ det handlar om), men det är väl å andra sidan ett tydligt tecken på att många finner dem oerhört givande.
Linnégatan 2
351 70 Växjö
Kontaktinformation Växjöredaktionen
nyhet.red@smp.se
Telefon: 0470 -77 06 07
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
