Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Växjö 2008-12-18 | Uppdaterad 2008-12-19
Kvinnor är dåligt förberedda på livet efter en hjärtinfarkt. Många drabbas av en stress och riskerar framtida sjuklighet. – Sjukvården har glömt bort det personliga stödsamtalet, säger forskaren Annelie Johansson Sundler.
Annelie Johansson Sundler är sjuksköterska i grunden och har tidigare arbetat inom hjärtsjukvården, bland annat på kärnsjukhuset i Skövde. Hennes nya avhandling om kvinnor efter en hjärtinfarkt har gjorts vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete på Växjö universitet.
– Jag såg i mitt patientarbete att kvinnorna upplevde en stor osäkerhet om sin kropp och livet och särskilt efter en hjärtinfarkt.
Hjärtsjukvården har gjort stora medicinska och tekniska framsteg. Operationsmetoder har förbättrats, läkarna är bättre på att ställa diagnos och många nya läkemedel har tillkommit. Ständigt publiceras ny forskning.
– De kvinnor som jag har intervjuat är nöjda med det medicinska omhändertagandet och behandlingarna. Här finns inget att klaga på. Men det är i den efterföljande delen som det brister, säger Annelie Johansson Sundler.
En del av hennes avhandling består av intervjuer med kvinnor i åldern 49-85 år som har drabbats av hjärtinfarkt. Hennes syfte är att sätta fokus på hur sjukvården tar sig an kvinnor efter sjukdomen och vilket stöd som finns.
Genomgående är att många kvinnor känner sig bortglömda. De har ingen att samtala med om den oro som uppkommer och som på sikt är väldigt stressande. Stressen kan leda till sjuklighet och svårigheter att komma tillbaka till jobbet.
– Från vårdens sida betraktar man kvinnorna som färdigutredda och nu ska de kunna leva vidare som vanligt.
Sjukvården erbjuder hjärtskolor och medicinska efterkontroller. Men någon plats för individuella hälsosamtal finns inte.
– Det finns inte mycket individanpassat stöd. De mesta informationen som ges i eftervården är allmänt hållna och det ges inte så mycket utrymme åt personliga frågor.
Det råder knappast någon informationsbrist i vården. Snarare kan det bli för mycket information som patienten inte kan hantera, påpekar Annelie Johansson Sundler. Det paradoxala är att livsstilsrelaterade åkommor ökar trots all den kunskap som finns.
Stress efter en hjärtinfarkt kan vara skadlig. En del blir deprimerade och kvinnor drabbas i högre grad än män, påtalar Annelie Johansson Sundler.
– Som patient är man så beroende av vården och tacksam. Man vågar sällan ställa krav.
Viktiga existentiella frågor om hur man kan leva sitt liv kommer i skymundan. En hjärtinfarkt innebär ett dödshot. Man måste bära sjukdomen med sig i framtiden. Hur hanterar man risker och osäkerhet? Hjärtinfarkten och dess efterförlopp kan liknas vid en lång resa, skriver Annelie Johansson Sundler i sin avhandling.
– Kvinnorna är dåligt förberedda på vad som kan ske framöver. En del fokuserar för mycket på det man inte kan göra. En del tänker på sitt hjärta som en tickande bomb, ”man vet ju aldrig om det händer igen”.
– Kvinnor klagar mera än män och tas mindre på allvar, säger Annelie Johansson Sundler, som framhåller att vården fortfarande är väldigt ojämlik. Bland annat genom att fler män än kvinnor hamnar på hjärtintensivvårdsavdelningar.
Ett gott bemötande i vården och ett bra samtal är hälsofrämjande påpekar hon.
– Sjukvård är inte bara läkemedel och ren medicinsk behandling, säger Annelie Johansson Sundler och efterlyser mer patientfokuserad forskning.
Linnégatan 2
351 70 Växjö
Kontaktinformation Växjöredaktionen
nyhet.red@smp.se
Telefon: 0470 -77 06 07



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA