Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Växjö 2011-08-22 | Uppdaterad 2011-08-22
Matematik är det svåraste ämnet i skolan och absolut inte roligast enligt niondeklassare i Smålandspostens ungdomsenkät. Men svårt och roligt behöver inte stå emot varandra. Forskaren Eva Pettersson vet vad som kan göras.
Matematik som fritt val redan på lågstadiet och problemlösningar i olika steg i den ordinarie undervisningen. Forskaren Eva Pettersson ser flera sätt att stödja elever med särskild fallenhet för matteämnet.
I dag saknar många matematikbegåvade elever utmaningar och stimulans i klassrummet. De som kan mer och lär sig snabbare än kamraterna uppmanas oftast att fortsätta framåt i boken eller ta läroboken för nästa årskurs. Det kan få många att tröttna, strunta i undervisningen och tappa intresset för ämnet.
– Vi säger att de "klarar sig själva", men det gör de inte, säger Eva Pettersson, som ägnat sin doktorsavhandling åt de här eleverna.
Hon har följt elever i olika åldrar och under olika lång tid. Och om schablonbilden av matematikbegåvade elever är en grupp udda personer kan Eva Pettersson konstatera att det inte stämmer. Någon homogen grupp är det inte fråga om.
– Men att de var så olika som de är kunde jag inte föreställa mig. De är olika till sitt sociala sätt, men framför allt är de olika när det gäller att förstå och förklara matematik.
Det framgår tydligt av avhandlingens fallstudier. Medan en elev löser allt kortfattat och muntligt förklarar en annan skriftligt och utförligt hur hon klarar svåra beräkningar.
– Därför måste också lärare använda olika sätt att förklara och inspirera eleverna.
I dag är normen att läraren ska förklara på ett sätt som alla kan förstå och ge alla möjlighet att prata lika mycket. Då kan det bli problem om klassens mattebegåvning ställer många frågor och förklarar problemlösningar på ett mer avancerat sätt. Det finns lärare som ändrar och förenklar sådana svar, något som knappast ökar elevens motivation.
– Men det finns också lärare som är bra på att stimulera de här eleverna och det är viktigt att satsa på lärarnas kompetensutveckling, säger Eva Pettersson.
Den satsning hon vill se på eleverna handlar först och främst om att erkänna dem och ge dem större utmaningar. Att ha fler arbetssätt i klassrummet och använda problemlösningar i olika steg för elevernas olika nivåer är några förslag. Mer diskussion och mindre läroboksläsning skulle hjälpa de flesta i klassen, inte bara de som har särskild fallenhet för matte.
Men även om den ordinarie matematikundervisningen blir bättre kan de särskilt intresserade behöva extra stimulans. Eva Pettersson tror dock inte på särskilda profilklasser på högstadiet.
– På gymnasiet är det okey, precis som man har idrottsgymnasium kan man självklart ha specialklasser för akademiska ämnen.
I grundskolan däremot har hon en annan lösning.
– Jag önskar att man redan från lågstadiet kan ha matte som fritt val. Då kan man samla elever som får göra det de brinner för, samtidigt som de i övrigt är kvar i sin vanliga klass.
I dag talar fler om särskilt begåvade elever och Eva Pettersson märker att frågorna engagerar. Redan efter lic-avhandlingen rasade det in mejl och samtal och i höst ska hon ut och föreläsa för 300 rektorer och skolledare på fem orter i landet.
– Självklart hoppas jag att min avhandling ska påverka. Vi måste prata mer om de här eleverna.
Linnégatan 2
351 70 Växjö
Kontaktinformation Växjöredaktionen
nyhet.red@smp.se
Telefon: 0470 -77 06 07



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA