Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
lördag 26 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
lördag 26 maj 2012
Växjö 2008-05-16
En färgstark profil har slutat på Jägareförbundet och blivit egen företagare. Under nästan 25 år som länsjaktvårdare i Kronoberg fick Anders Hågeryd vara med om stora förändringar och lärde sig att vara ödmjuk inför naturen.
En välkänd profil ?i jägarkretsar har sadlat om och blivit egen företagare med kontor hemma i bostaden. Han tror inte att Jägarförbundet får någon fast bemanning i länet i fortsättningen.
Plantering? av ny skog på de hyggen som stormarna tvingat fram är en uppgift som lättare kan planeras in nu när han kan styra sin tid på ett annat sätt.
Med naturen inpå knutarna? njuter Anders Hågeryd av vårsolen i Lerikemåla vid Helgasjön där han funnit sin plats på jorden. Hunden Skipper håller sällskap.
Han är känd för att vara ärlig och stå för sina åsikter när debattens vågor går höga och känslorna svallar kring de ofta kontroversiella frågor som rör jakt och viltvård. Men kaxighet finns det inte plats för.
– Hade någon sagt när jag började att det skulle skjutas 30 000 rådjur i länet på ett år, att vi skulle fälla mer vildsvin än älg och få besök av björn och varg hade jag avfärdat det med ett skratt. Men det är precis vad som hänt på ungefär en kvarts skoglig omloppstid. Helt otroligt, säger Anders Hågeryd.
Vi besöker honom på hemma på gården i Lerikemåla. På en på en halvö i norra delen av Helgasjön, har han sin fasta punkt. Här bor han permanent sedan 1990 tillsammans med sambon Maj Ryde och tre hundar.
Med tre år kvar till pension slutade han tidigare i år på Svenska Jägareförbundet för att bli egen företagare inom jakt- och viltvård. Som ett etablerat namn på området finns redan en hel del uppdrag inbokade med föreläsningar och konsultuppdrag i viltvårdsprojekt.
Uppfödd inne i Växjö väcktes intresset för de vilda djuren när han fick kontakt med dåvarande yrkesjägaren på Bergkvara gård som blev hans andra hem.
Det avgjorde yrkesvalet. Några år som jaktelev i Skåne och Södermanland följdes av viltmästarutbildning.
Efter tio år som yrkesjägare i Skåne hamnade han 1980 på Jägareförbundet. Först som ambulerande länsjaktvårdare utan fast stationeringsort vilket innebar tjänstgöring i Skarborg, norra Älvsborg, Bohuslän, Halland och Blekinge.
– Fast tjänst som länsjaktvårdare i Kronoberg fick jag 1984. Vi var två i den rollen fram till 1990 och på kontoret fanns anställda som skötte administrationen också. När jag slutade var jag ensam, konstaterar han.
Att det är svårt att vara viltexpert framgår av vad som hänt i länet sedan 1984. Ett år senare upptäcktes det första fallet av rävskabb och snart hade huvuddelen av rävstammen slagits ut.
– Annat vilt, framför allt rådjuren, exploderade. Även hare och skogsfågel ökade. Avskjutningen av råddjur var något år uppe i 30 000 mot normalt 6 000 till 7 000, ungefär den nivå vi är tillbaka på nu när räven återhämtat sig. Det visar vilken enorm betydelse räven har, säger Anders Hågeryd.
– När rådjuren var som flest blev hobbyn ett jobb för många jägare. De som arrenderade jaktmark av stiftet eller dåvarande AssiDomän riskerade att bli av med arrendet om de inte sköt tillräckligt många djur. Något ditåt kan vi vara på väg igen, men då är det snarare lantbrukare som ställer ultimatum om att det måste fällas vildsvin, säger han.
Inom Jägareförbundet har han de senaste åren haft just vildsvin som ett specialområde och föreläst för många tusen människor runt om i Sydsverige, något han kommer att göra även framöver fast i egen regi. Att vildsvinen väcker känslor är snarast en underdrift.
– Ett kontroversiellt vilt som delar både jägare och markägare, säger Anders Hågeryd.
Att stammen ökat så snabbt i länet förvånar inte.
– Jag förutsåg utvecklingen och sa en gång att det om tio år skulle fällas fler vildsvin är älgar. Det var nästan rätt, det tog nio år, konstaterar han.
– Nu skjuts inte ens tillväxten bland grisarna, de blir bara fler och fler. En orsak är de milda, snöfria vintrarna som gör att de inte behöver besöka åtelplatserna utan kan böka på vallarna efter maskar och rötter nästan året om. Snö och fullmåne är vildsvinsjägarens bästa vänner, säger han.
Ett annat vilt som kan bli kontroversiellt i framtiden är lodjuret.
– Det ökar hela tiden och är på väg att etablera sig på allvar även i Kronoberg. Det är bara en tidsfråga innan föryngringar konstateras. Det kommer att sätta spår på rådjursstammen, säger han.
Något han inte glömmer är Granfjällsbjörnens besök.
– En otrolig händelse och enda gången det varit björn här vad jag vet. Vargen däremot gjorde något besök varje år, säger han.
När han ombeds lyfta fram orosmoln inom jakten nämner han förgubbningen.
– På mötena är det ofta samma personer nu som 1984, de har bara blivit äldre. Kvinnorna lite men det är svårt att locka ungdomar, det är så mycket annat som drar. Problemen är ännu större norrut. Det behövs en aktiv jägarkår för att sköta viltstammarna.
Själv är han naturligtvis fortfarande intresserad av jakt.
– Då blir de oftast att ta sikte på fågel eller vildsvin i Skåne. Och så har jag ett eget viltvatten där en och annan and kan hämtas utan hets, säger han.
På den egna fastigheten är skogen ett skötebarn där han som alla andra kronobergska skogsägare nu jagar granbarkborrar och planterar nya träd på hyggen som stormar tvingat fram.
– Jag har hittat min plats. När gården köptes 1980 hade huset stått öde sedan 1958. Det var mycket jobb att få det iordning, hade det varit i dag är det osäkert om det blivit av. Det är inte min föräldragård men har släktanknytning eftersom min farfar var född här, förklarar han.
Kent Axelsson
Linnégatan 2
351 70 Växjö
Kontaktinformation Växjöredaktionen
nyhet.red@smp.se
Telefon: 0470 -77 06 07
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
