Nya drabbningar i Katalonien

Spanien Artikeln publicerades
Poliser springer undan när en polisbuss fattar eld vid protesterna i Barcelona.
Foto: Bernat Armangue/AP/TT
Poliser springer undan när en polisbuss fattar eld vid protesterna i Barcelona.

Oroligheterna i Katalonien har fortsatt en tredje dag, med nya sammandrabbningar mellan separatister och polis.

Premiärminister Pedro Sánchez vänder sig till separatiströrelsens ledare och uppmanar dem att tydligt ta avstånd från våldsamheterna.

Fler än hundra personer har skadats och ytterligare tiotals gripits i samband med de senaste dagarnas protester mot att flera katalanska separatistledare dömts till fängelse.

Under dagen marscherade tusentals personer längs med olika motorvägar mot Barcelona.

På kvällen rasar mindre bränder på storstadens gator när demonstranter sticker bilar och soptunnor i brand. Kravallutrustad polis har besvarat stenkastning med att skjuta en form av gummikulor, enligt Reuters vittnesuppgifter.

"Ta tydligt avstånd"

När folkmassan samlades på kvällen kastades mängder av toalettrullar i luften – en anspelning på ett separatistiskt slagord om att det finns "mycket skit att städa undan".

Den spanska regeringen har hållit krismöten med oppositionella ledare för att komma fram till hur missnöjet ska bemötas. Premiärminister Pedro Sánchez stab meddelar att man inte utesluter att göra som den tidigare regeringen och tillfälligt upphäva Kataloniens autonomi.

– Jag vill ge den katalanska presidenten (Quim Torra) en uppmaning: Både han och hans ministrar har en politisk och moralisk skyldighet att förbehållslöst och väldigt tydligt fördöma våldet i Katalonien, säger Sánchez i ett tv-sänt tal.

Oppositionen har pressat Sánchez att agera för att stävja våldet, samtidigt som hans socialdemokratiska regeringsparti PSOE inte får den skjuts i opinionsmätningarna som det behöver inför ännu ett nyval i november.

Torra: Fantastiskt att se

Quim Torra sade tidigare på onsdagen att "det viktiga är att se att de här människorna motsätter sig domarna".

– Det är fantastiskt att se hur folket mobiliserar, sade han i samband med att han själv deltog i en protestmarsch.

På tisdagen var det fredliga demonstrationer som tilldrog sig på flera platser i Katalonien. I Barcelona deltog runt 40 000 personer och i Girona 9 000.

Det var senare på kvällen som missnöjesyttringen övergick i våldsamma konfrontationer, inte bara i Barcelona utan också i orter som Tarragona, Girona och Lerida.

Regeringen meddelade då att det var "uppenbart" att det inte var tal om en fredlig rörelse, utan ett samordnat våld "som orkestreras av grupper som utnyttjar gatuvåld för att förstöra samförståndet i Katalonien".

Planerar generalstrejk

Protesterna inleddes när Spaniens högsta domstol dömde nio katalanska separatistledare till mellan 9 och 13 års fängelse för bland annat uppvigling, med motiveringen att de uppmuntrat till oroligheterna i samband med självständighetsomröstningen hösten 2017.

Spanien begär på nytt, för tredje gången, att separatistledaren Carles Puigdemont ska gripas i Belgien, där han sitter i exil.

Separatiströrelsen kallar till fortsatta demonstrationer i hela regionen och på fredag planeras en generalstrejk.

Fakta

Bakgrund: Katalonienkrisen

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständig. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen präglades delvis av våld när polis försökte hindra väljare från att rösta.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155, samt utlysa nyval.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som gått i exil i Belgien.

I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

Visa mer...