Hot om ny hyperinflation plågar Zimbabwe

Zimbabwe Artikeln publicerades
Stora prishöjningar på bränsle ledde på våldsamma protester i Zimbabwe i början av året.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Stora prishöjningar på bränsle ledde på våldsamma protester i Zimbabwe i början av året.

Priset på varor som bröd och smör nästan fördubblades i Zimbabwe den gångna veckan. Prisökningarna väcker plågsamma minnen av den hyperinflation som rådde under den tidigare presidenten Robert Mugabe. Nu hotar den att återvända.

När president Emmerson Mnangagwa tog över sedan Mugabe petats från makten 2017 lovade han att vända utvecklingen och få landets ekonomi på fötter igen. Men priserna har fortsatt stiga. Och sedan centralbanken införde en ny valutapolitik i februari, med en ny lokal valuta, så har priserna på varor och tjänster rusat i höjden ytterligare. Skillnaden mellan officiella och inofficiella växlingskurser har snabbt ökat och lett till prishöjningar på upp till 300 procent.

– Vi är tillbaka till 2008. Det är ett mirakel att folk överlever, säger Tonderai Chitsvari, invånare i Harare.

Akut brist på importvaror

För tio år sedan drabbades Zimbabwe av hyperinflation på groteska 500 miljarder procent efter år av ekonomiskt vanstyre. Landet som en gång sågs som regionens brödbod tvingades överge sin egen valuta och har sedan dess använt sig av amerikanska dollar och andra valutor.

Bakgrunden till den senaste valutareformen är brist på utländsk valuta med akut brist på importerade varor som följd. Det har lett till stora problem för landets tillverkningsindustri.

– Förra året spenderade vi 2,3 miljarder USA-dollar på import av saker som frukt, grönsaker, sojabönor, vete, tandkräm och läkemedel. Det är ett tecken på att vi inte ens kan producerade grundläggande basvaror, säger ekonomen Gift Mugano.

– Vi talar inte om att tillverka flygplan. Det handlar om att spara utländsk valuta genom att odla vete för att baka vårt eget bröd och sojabönor för att tillverka vår egen matolja, fortsätter han.

Sjutton dog i protester

Emmerson Mnangagwas försök att förbättra ekonomin har gått trögt. I januari höjde regeringen priset på bränsle med över 100 procent vilket ledde till landsomfattande protester som krävde minst 17 människoliv när soldater sköt mot demonstranter.

Ekonomen John Robertson varnar för hur det ekonomiska kaoset påverkar invånarna i Zimbabwe.

– Levnadsstandarden sjunker. Det påverkar deras hälsa, både mentalt och fysiskt, och minskar produktiviteten, säger han till AFP.

Fakta

Fakta: Zimbabwe

Zimbabwe styrdes från 1980 fram till 2017 av Robert Mugabe, som när han tillträdde var en hyllad frihetshjälte, men som under årens lopp förvandlades till en hänsynslös och maktfullkomlig ledare.

1980 var Zimbabwe ett välmående land med ett produktivt jordbruk och en hel del industri, som senare lades i spillror genom decennier av vanskötsel. Under 2000-talet drabbades landet av en ekonomisk kollaps och ett ökande politiskt förtryck.

I november 2017 tvingade militären bort president Mugabe som partiledare. Han ersattes av vicepresidenten Emmerson Mnangagwa. Mugabe uppmanades att avgå under hot om riksrätt. Bara dagar senare meddelade Mugabe sin omedelbara avgång i ett brev.

Den 30 juli 2018 hölls allmänna val och presidentval i Zimbabwe. Mnangagwa vann valet.

Källa: Utrikespolitiska institutet.

Visa mer...