Krav på ökad press på Myanmar efter ny konflikt

Myanmar Artikeln publicerades
Pressen på Myanmars ledare Aung San Suu Kyi ökar när landets militär nu trappar upp striderna i landets västra delstater, där man också släckt ner internet. Bilden är från ett möte med ledarna för länderna i Asean, 22 juni 2019.
Foto: Gemunu Amarasinghe/AP/TT
Pressen på Myanmars ledare Aung San Suu Kyi ökar när landets militär nu trappar upp striderna i landets västra delstater, där man också släckt ner internet. Bilden är från ett möte med ledarna för länderna i Asean, 22 juni 2019.

FN-sändebud varnar för att nya krigsbrott begås i västra Myanmar, där konflikten ökat i styrka och internet stängts ner. Trots löften har man inte heller gjort det möjligt för rohingyaflyktingarna att återvända.

Nu måste grannländerna öka sin press på Myanmar, säger flera människorättsexperter.

I Myanmars västra delstater Rakhine och Chin har striderna mellan militären och rebellgrupper som kräver större självstyre tilltagit. Lokala journalister kallar utvecklingen "ett nytt krig".

Det är svårt att veta exakt hur illa läget är. Området är – och har länge varit – nästan omöjligt att ta sig till både för hjälparbetare och för journalister. I slutet av juni släckte myndigheterna också ner internet i delar av delstaterna.

Nya krigsbrott?

FN:s särskilda sändebud för Myanmar, ett land som står under häftigt internationell kritik, varnade nyligen för att det som pågår kan utgöra nya krigsbrott. Vanliga människor utsätts i delstaterna som trasats sönder av strider.

– Det som nu pågår har fått förödande konsekvenser för civilbefolkningen, sade FN-rapportören Yanghee Lee i ett uttalande i juli.

Under 2017 tvingades över 700 000 människor, främst ur den muslimska minoriteten rohingya, fly från samma områden över gränsen till Bangladesh efter militärens härjningar som enligt FN innefattade massavrättningar, mordbränder och gruppvåldtäkter i avsikt att genomföra ett folkmord.

I dag bor de flesta av flyktingarna i det som blivit världens största flyktingläger i Bangladesh, en situation som styret i Dhaka börjar tröttna på.

Yanghee Lee, en ansedd människorättsjurist, nekades tillträde till Myanmar. Men hon har på andra vis samlat in vittnesmål om militärens övergrepp. Enligt Lee har 35 000 människor flytt området hittills i år.

Grannarna vaga

Som så ofta i fallet Myanmar låter förändringarna vänta på sig, trots allt strängare sanktioner. En satellitanalys som den australiska tankesmedjan ASPI publicerade nyligen visar att myndigheterna, trots formella löften, inte förberett för att de många rohingyaflyktingarna ska kunna återvända. I själva verket har förstörelsen av byar fortsatt.

Nu höjs fler och fler röster för att grannländerna måste öka sin press på den forna militärdiktaturen. FN-rapportören varnar för att militärens agerande och de väldiga flyktingströmmarna hotar fred och säkerhet även i grannländerna. Ändå kom Asean, de sydostasiatiska ländernas samarbetsorganisation, nyligen med en utredning kring Myanmar där de skarpa fördömandena av människorättsbrott lös med sin frånvaro. Det har fått kritiker att anklaga organisationen för att vara feg.

FN-rapportörens krav på regionalt agerande får medhåll av juristen Eric Paulsen i Kuala Lumpur.

– Asean har varit för svagt mot Myanmar, säger han till TT.

"Tufft land"

Paulsen är Malaysias representant i Aseans kommission för mänskliga rättigheter.

– Myanmar har historiskt varit ett tufft land, som lätt kan sluta sig och ta till våld, säger han.

Det har urvattnat eventuella initiativ. Till exempel fick utredarna från Asean inte röra sig fritt i Myanmar, utan vilka de träffade var strängt kontrollerat och orkestrerat av staten.

– Asean håller traditionellt låg profil. Men denna gång är det dags att gå ifrån sina principer, anser Paulsen.

I förlängningen skulle skarpare press möjligen kunna öka chanserna för en FN-resolution mot Myanmar, som hittills blockerats i säkerhetsrådet av Kina och Ryssland. Ett annat sätt för omvärlden att agera vore att dra Myanmars militära ledare inför krigsförbrytardomstol, enligt Eric Paulsen. Ett krav som även ställts av FN men som försvåras – om inte omöjliggörs – av att militären är en del av styret i landet.

– Men det är inte omöjligt att pressen som det skulle skapa kan leda till förändring, säger Paulsen.

Uppmanar till sanktioner

På måndagen kom också skarpa uppmaningar från FN:s utredare om att omvärlden måste skruva åt sina sanktioner mot höjdare inom Myanmars militär. Militärledarna kontrollerar stora delar av landets ekonomi genom olika bolag. Utländska företag som gör affärer med dessa riskerar således att bli delaktiga i det som nu sker i landet, enligt utredarna.

Flera höga militärledare är redan belagda med sanktioner från bland annat EU och USA.

Fakta

Fakta: Asean

Asean, Association of Southeast Asian Nations, bildades 1967 med syftet att bevara fred i Sydostasien och att öka den ekonomiska tillväxten och den samhälleliga utvecklingen i länderna.

Medlemsländerna är Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos, Burma och Vietnam. Sekretariatet ligger i Indonesiens huvudstad Jakarta.

Till skillnad från exempelvis EU är Asean är en mellanstatlig organisation och saknar ett gemensamt parlament, även om Asean dock bedriver samarbete inom ekonomi och handel.

Visa mer...

Fakta

Fakta: Asean

Buddhistiska Myanmar (tidigare Burma) leddes av en militärjunta mellan 1948 och 2010, då demokratiseringen inleddes med människorättskämpen och nobelpristagaren Aung San Suu Kyi i spetsen. Hennes parti NLD vann valet 2015. Enligt landets grundlag behåller dock militären stora delar av den politiska makten.

Militäroffensiven mot den muslimska minoriteten rohingyer i delstaten Rakhine 2017 fick omvärlden att börja ifrågasätta Suu Kyi och Myanmar. 750 000 rohingyer flydde under loppet av några månader över gränsen in i Bangladesh i en omfattande flyktingkris. Historier om ofattbart lidande blev kända för omvärlden och FN kallade våldet "etnisk rensning".

Myanmar ingick i november 2017 ett avtal med Bangladesh om att samarbeta för att återföra de hundratusentals flyktingar som tagit sig från Rakhine till Bangladesh. Repatrieringen var tänkt att påbörjas i slutet av januari 2018, men fick skjutas fram tills vidare på grund av att länderna behövde mer tid att förbereda sig.

I en FN-rapport publicerad i september 2018 anklagades Myanmars arméchef för att ha orsakat ett ”folkmord” och "brott mot mänskligheten”. Rapporten krävde att han ställs inför rätta anklagade Suu Kyis regering för att ha bidragit till brottens omfattning genom att ha tillåtit hat och hets mot rohingyerna samt genom att begränsa mediers och andra kritikers möjligheter att nå ut. Ett exempel på det senare är de journalister från nyhetsbyrån Reuters som togs till fånga efter att de granskat militärens roll i en attack mot rohingyerna.

Källa: UI/Landguiden.

Visa mer...