Löfven: Kritiskt slutskede i brexitsamtal

Samtidigt som statsministern informerar riksdagens EU-nämnd inför torsdagens och fredagens EU-toppmöte pågår intensiva förhandlingar på flera fronter. EU och Storbritannien försöker enas om ett utträdesavtal för att förhindra att Storbritannien kraschar ut ur EU den sista oktober, och premiärminister Boris Johnson försöker hitta tillräckligt stöd för ett avtal på hemmaplan.

– Vi är öppna att diskutera olika förslag så länge vi kan undvika en hård gräns på Irland och skydda den inre marknaden, säger Löfven.

Båda parter vill förhindra att brexit leder till att den gamla konflikten mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland flammar upp igen.

Boris Johnson har föreslagit att Nordirland ska lämna EU:s tullunion men vara kvar på EU:s inre marknad. Men EU har svårt att förstå hur det ska fungera i praktiken.

– Det är svårt att genomföra det och samtidigt undvika en hård gräns med kontrollstationer, säger Löfven.

En annan svårsmält sak för EU är att Boris Johnson vill ge det nordirländska regionparlamentet – Stormont – ett avgörande inflytande över stora delar av avtalet, vilket i praktiken blir ett veto.

De senaste signalerna från Bryssel är att vissa framsteg sker i samtalen och tongångarna är något mer optimistiska än tidigare.

– Men ingenting är säkert och risken för ett misslyckande finns fortfarande. Jag hoppas på det bästa, men oavsett hur det går är det mycket som talar för att vi kommer att behöva ta ställning till en ny förlängning, säger Stefan Löfven.

Om Boris Johnson begär att utträdesdatumet 31 oktober ska skjutas upp, så är Löfven beredd att överväga det.

Han kastar också in en brasklapp om att EU-ledarna kan behöva ha ett nytt toppmöte i slutet av oktober för att lösa de sista detaljerna.

Även om brexitsamtalen överskuggar det mesta på toppmötet, så kommer EU-ledarna också att diskutera en annan stridsfråga – EU:s långtidsbudget för åren 2021–2027.

Sverige hör tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike till de mest restriktiva länderna. Det förslag som EU-kommissionen lagt innebär att den svenska avgiften till EU kan öka från dagens cirka 39 miljarder kronor till uppemot 55 miljarder kronor, enligt regeringskansliets beräkningar. Helt oacceptabelt, tycker regeringen.

Finland, som under hösten håller i EU:s ordförandeklubba, har tagit fram ett kompromissförslag som hamnar på 1,03–1,08 procent av EU-ländernas BNI. Det är något mer än vad Sverige önskar, men å andra sidan mindre än EU-kommissionens förslag.

– Sammantaget är det en för hög nivå, säger Stefan Löfven, som kommer att driva på för en stramare budget.

Löfven anser också att fördelningen mellan olika utgiftsområden är "omodern". Enligt svensk mening går för mycket pengar till jordbruk och regionalstöd.

– Förhandlingarna går in i en mer intensiv fas nu, men det återstår mycket arbete. Vi står fortfarande långt ifrån varandra, säger Löfven.

På veckans möte kommer inga beslut om budgeten att fattas.