Ett steg mot frihet för Chagosöarna

Öarna mitt i Indiska oceanen har varit föremål för diplomatiska konflikter i decennier. Fram till mitten av 60-talet tillhörde öarna Mauritius, som vid tidpunkten var en brittisk koloni. Men 1965 separerade Storbritannien Chagosöarna från Mauritius och året efter tilläts USA att förlägga en militärbas på den största ön, Diego Garcia. I samband med det tvångsförflyttades även öarnas invånare till Mauritius, som blev självständigt 1968.

Sedan dess har de längtat tillbaka. Men nu har deras vilja fått stöd och legitimitet av FN.

Tidigare har Internationella domstolen i Haag kommit fram till att separeringen från Mauritius var olaglig. Onsdagens omröstning i FN:s generalförsamling gav tyngd åt det beslutet genom att anta en ickebindande resolution som uppmanar Storbritannien att "avsluta sitt koloniala styre" över öarna inom sex månader.

Resolutionen röstades igenom med en överväldigande majoritet – 116 av de 193 medlemsstaterna röstade för, medan 56 lade ned sin röst och 6 röstade emot. 15 länder avstod helt från att rösta.

London fick stöd från USA, som har använt militärbasen på ön Diego Garcia vid flygbombningar under invasionen av Irak 2003 och för att förhöra terrorister med kopplingar till terrorattackerna mot USA:s östkust den 11 september två år tidigare. Tillsammans hävdar de båda länderna därför att basen har bidragit till världsfreden.

USA uppmanade inför omröstningen medlemsländerna att rösta nej till resolutionen med motiveringen att frågan inte bör avgöras i generalförsamlingen utan mellan Storbritannien och öarnas ursprungliga invånare.

Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig geografisk angivelse för Chagosöarna. De ligger i Indiska oceanen. Dessutom förekom ett felaktigt årtal för öarnas separation.