Polis och operatörer försöker komma överens

För drygt en månad sedan lämnade regeringen över sin proposition till riksdagen om en ny datalagringslag. Den ska ersätta den gamla som underkändes av EU-domstolen. Lagen tvingar operatörerna att lagra vissa uppgifter och lämna ut dem till rättsvårdande myndigheter.

Damberg aviserade då att han skulle ha ett möte med de inblandade myndigheterna och telekombolagen för att diskutera mer konkret hur lagen ska efterlevas.

Samtidigt sade Bahnhofs vd Jon Karlung att man kommer att överklaga den nya lagen, precis som skedde med den gamla, vilket ledde till domen i EU-domstolen.

Damberg reagerade kraftigt på Bahnhofs avsikt:

– Antingen skyddar man kriminella eller så deltar man i uppslutningen mot organiserad brottslighet.

Enligt ministern kom denna tvist inte upp på måndagens möte, även om Bahnhof markerade sin principiella invändning mot lagen. Karlung upprepade att han inte är emot brottsbekämpning, men att den måste ske på ett rättssäkert sätt.

– När man sätter in hemliga tvångsmedel bör det föregås av en rättslig prövning.

– Det kan ske i domstol eller nämnd eller någon annan mekanism som gör en rimlighetsbedömning om att uppgifterna ska lämnas ut, säger Karlung till TT.

För att Bahnhof ska kunna överklaga lagen till domstol, måste bolaget vägra efterleva den, varpå man får ett föreläggande från Post- och telestyrelsen (PTS) som sedan kan överklagas till domstol.

– Om det kommer en ospecificerad fråga från en myndighet om att lämna ut uppgifter, ställer jag mig väldigt tveksam. Men det går inte att säga hur ett föreläggande (från PTS) kommer att se ut i förväg, säger Karlung.

Arbetsgruppen som nu ska tillsättas ska diskutera hur polisen mer enhetligt ska begära ut datalagrade uppgifter, hur det ska kunna ske efter kontorstid samt kostnader. Samtidigt ska Damberg tillsätta en utredning till sommaren för att se över om regelverket kring dessa frågor behöver förändras.