Uppsving för sociala bostäder

Sverige toppar den internationella statistiken över ensamhushåll. Nästan fyra av tio hushåll består nu endast av en vuxen – samtidigt som ofrivillig ensamhet anses vara nästan lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 cigaretter om dagen.

Det är en utveckling som fått bostadsbolag och arkitekter att tänka om – från idén om det egna boendet till mer sociala flerbostadshus där gemensamma ytor och mötesplatser står i centrum.

– Många har en hållbarhetspolicy, men nu börjar man också inkludera människan i det tänket, säger Kristoffer Roxbergh, arkitekt på byrån White och tillägger att investerare nu satsar pengar i projekt som även har en bra social hållbarhetsprofil.

– Det kan till exempel vara att man i varje trapphus har ett gemensamt vardagsrum på entréplan ut mot gården, eller att man på trapphusnivå har gemensamma balkonger.

Ännu är den nya trenden dock bara i sin linda – men det kommer, lovar Roxbergh och pekar bland annat på den ökade rörligheten mellan städer och orter som gör behovet av nya sociala kontakter ännu större.

Något som bekräftades i en studie av studenters boendeönskemål som arkitektbyrån gjorde i samarbete med branschorganisationen Studentbostadsföretagen för några år sedan.

– Där såg vi att en väldigt stor andel helst ville ha någon form av delad bostad. Men jag är helt övertygad om att det inte bara gäller studenter, utan att det finns en bredare efterfrågan.

Enligt Roxbergh ligger hyresrättsmarknaden före bostadsrättsutvecklarna som hamnat lite på efterkälken.

– De har varit väldigt konservativa hittills, eftersom man kunnat sälja i princip vad som helst. Men nu börjar intresset vakna när det blivit svårare och man måste hitta nya kvalitéer.