USA vill nå fred med enorm dollarinjektion

USA Artikeln publicerades
President Donald Trumps svärson Jared Kushner, tillika rådgivare i Vita huset, satsar på ekonomin i sin fredsplan för Mellanöstern. Arkivbild.
Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT
President Donald Trumps svärson Jared Kushner, tillika rådgivare i Vita huset, satsar på ekonomin i sin fredsplan för Mellanöstern. Arkivbild.

I president Donald Trumps fredsplan för Mellanöstern går ekonomin före den komplicerade politiken. Planen omfattar investeringar på motsvarande 470 miljarder kronor, avslöjar nyhetsbyrån Reuters.

Donald Trump har gett sin svärson Jared Kushner, tillika rådgivare i Vita huset, i uppdrag att ta fram en plan för fred mellan israeler och palestinier.

– Med planen skulle runt 50 miljarder dollar investeras i regionen. Den skulle skapa en miljon jobb i Västbanken och Gaza. Arbetslösheten skulle sjunka från cirka 30 procent till ensiffrig nivå. Den skulle halvera fattigdomen om den genomförs på rätt sätt, säger Kushner i en exklusiv intervju med Reuters.

Den 25–26 juni ska USA presentera den första fasen av planen på en internationell konferens i Bahrains huvudstad Manama.

Stor skepsis

Men redan nu har Reuters tagit del av dokument som visar hur amerikanerna tänker sig att få liv i den döende fredsprocessen i en region med stor skepsis till detta initiativ.

I Vita husets fredsplan är det "ekonomin först" som gäller. För att lyfta den palestinska ekonomin ska över hälften av investeringarna ske där. Resten delar Egypten, Libanon och Jordanien på.

Investeringarna ska fördelas över tio år. De omfattar 179 infrastruktur- och affärsprojekt. Ett exempel är en transportkorridor mellan Västbanken och Gaza för ungefär 47 miljarder kronor. Dessutom föreslås att drygt 9 miljarder kronor ska bygga upp den palestinska turismsektorn.

Bidrag från i huvudsak rika gulfstater, subventionerade lån och privat kapital ska stå för finansieringen. Pengarna placeras i en nyskapad fond som administreras av en multinationell utvecklingsbank.

Rundar problem

Palestinierna har dömt ut USA som fredsmäklare efter Trumps beslut under 2017 att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Den palestinska ledningen anser dessutom att det amerikanska fredsupplägget kraftigt gynnar Israel och förnekar dem rätten till en fullt ut självständig palestinsk stat.

Kushners strategi att först ta itu med ekonomin, och praktiskt taget lägga all brännbar politik åt sidan genom att undvika de svåraste frågorna i konflikten mellan Israel och Palestina, bortser från konfliktens realiteter påpekar bedömare som till exempel Aaron David Miller, tidigare Mellanösternförhandlare såväl republikanska som demokratiska regeringar i Washington:

– Detta är helt ur fas eftersom den israelisk-palestinska frågan främst drivs av historiska sår och överlappande krav på land och heliga platser.

Tar det senare

Den 38-årige Kushner medger att den ekonomiska planen inte kan bortse från att politiska problem också måste lösas.

Men den politiska aspekten ska USA:s regering ta itu med vid ett senare tillfälle, och med det syftar han på november när planens andra steg läggs fram.

– Jag skulle säga att den politiska sidan och den ekonomiska sidan handlar om robusta insatser och att smälta båda på samma gång skull bli mycket, mycket svårt. Så det var nödvändigt att bryta upp dem. Frågan är vad man ska ta tag i först. Vår tanke är att det var bättre att börja med den ekonomiska planen. Den är mindre kontroversiell. Låt folk studera den och återkoppla. Låt oss försöka fastställa hur det skulle kunna se ut i händelse av en fredsöverenskommelse, säger Kushner i Reuters intervju.

Fakta

Fakta: USA:s fredsplan med "ekonomin först"

50 miljarder dollar (motsvarande omkring 470 miljarder kronor) från givarnationer och investerare, varav 28 miljarder dollar till de palestinska områdena Västbanken och Gaza, 9 miljarder dollar till Egypten, 7,5 miljarder dollar till Jordanien och 6 miljarder dollar till Libanon.

Vita huset hoppas på cirka 15 miljarder dollar i bidrag från gulfstater. Därutöver ska 25 miljarder dollar i subventionerade lån och 11 miljarder dollar från privata investerare stå för finansieringen. USA kommer också att överväga bidrag.

De internationellt insamlade medlen placeras i en nyskapad fond som administreras av en multinationell utvecklingsbank.

Av de 179 utvecklingsprojekten hamnar 147 i Västbanken och Gaza, 15 i Jordanien, 12 i Egypten och 5 i Libanon. Projekten omfattar infrastruktur, vattenförsörjning, kraftverk, telekommunikation, turism och medicinska resurser.

Källa: Reuters

Visa mer...