• SKRIV UT
• TIPSA
•       Textstorlek

Smålandspostens historia

Smålandspostens historia 2007-10-19 | Uppdaterad 2007-11-22

Den digitala metoden är nyfödd jämfört med metoden att sprida information på papper. Något annat sätt fanns inte när den första Smålandsposten kom ut 1866.

Den byggde på teknik från 1490-talet. Då hade Johann Gutenberg uppfunnit metoden att trycka text med hjälp av lösa blytyper. Sådana plockades ihop för hand under alla århundraden fram till maskinåldern. Den inträffade vad beträffar sättning 1903. Då infördes en maskin som medgav att en hel textrad göts i ett stycke.

Modern elektronik tog på allvar i bruk i början av 1960-talet. Det rörde sig om elektroniskt styrda maskiner för framställning av text och bild. Men den rent digitala tekniken lät vänta på sig.

Det absolut första digitala hjälpmedlet infördes 1984. Det är mindre än 25 år sedan. Smålandsposten var då först i landet med att införa digital textöverföring från de olika redaktionerna ute i länet till huvudredaktionen i Växjö. Datorerna var den gången mycket enkla. Exempelvis saknades hårddisk. Journalisterna skrev sina texter på femtumsdisketter. Sådana datorer infördes också på huvudredaktionen. Ingen signal talade om när disketten var fullskriven. Det hände därför att folk skrev i tomma luften.

Sedan dess har digitaliseringen tagit över helt och hållet. Det enda ursprungliga arbetsredskap som ännu används varje dag är block och penna.

När tidningen startade 1866 hade Sverige förändrats genom viktiga reformer och tekniska nyheter. Järnvägen hade kommit. Banan mellan Växjö och Alvesta öppnades 1865, och eftersom den var kopplad till stambanan mellan Malmö och Stockholm kunde tidningar snabbt skickas långa vägar.

Vi hade fått folkskola och näringsfrihet. Bildning var ett fenomen som breddades. Därför behövdes tidningar. Mycket riktigt var det två lärare som grundade Smålandsposten. Deras namn var Frans Johan Munther och Carl Lundgren. Båda var adjunkter vid folkskoleseminariet, det vill säga lärarutbildningen i Växjö, och båda var erfarna tidningsmän. Lundgren hade skrivit i Växjöbladet som fanns sedan 1810 och Munther hade varit knuten till Jönköpingsposten.

Smålandsposten blev en framgångssaga som bland annat innebar att tidningen kunde köpa sin egen tryckpress 1869. Tidigare hade man köpt tryck hos en boktryckare.

1872 var det dags för ägarbyte, den helt unge Hjalmar Ekeroth köpte rörelsen med pappas hjälp och visade sig vara en dugande man. Tidningen fick en för sin tid modern typografi.

1877 var det dags för nytt ägarbyte. Tidningen fick än en gång en lärare, lärovekrsadjunkten Axel Forsberg, som ägare. Två år senare anställdes en journalist som än i dag omges med ett legendariskt ljus. Det var Alfred Hedenstierna. Hans medverkan gjorde Smålandsposten berömd över hela landet, och berömd blev också denne Sigurd, som han kallade sig, för sina berättelser från småländsk landsbygd. Hans böcker är än i dag attraktioner på bokmarknaden. Hedenstierna blev med tiden delägare och huvudredaktör.

1898 övertogs tidningen av ett aktiebolag och därmed gör familjen Göthe sitt långvariga inträde i tidningens historia. Jägmästare Carl Gustaf Göte blev aktiebolagets förste styrelseordförande i kraft av att hans son Albert Göthe var gift med Axel Forsbergs brorsdotter Elin.

1904 blev Albert Göthe Smålandsposten verkställande direktör. Så småningom övergick hela ägandet till familjen Göthe. Med bröderna Vilhelm och Torvald låg allt inflytande både över ekonomi och innehåll i familjens hand. Vd-posten gick 1971 till Torvalds son Carl-Gustaf som fram till 1975 samägde tidningen med sin kusin Margareta. De beslöt då att sälja företaget till Barometern i Kalmar. Numera ingår tidningen i storkoncernen Gota Media.

1951 avled alltför tidigt chefredaktören Vilhelm Göthe. En annan legendarisk person tog över. Det var Gunnar Franzén. Han hade 1906, redan vid 14 års ålder, knutits till tidningen. Det blev han som tog den första lokala nyhetsbilden som någonsin hade införts i tidningen. Bilden handlade om ett mord i Loshult och året var 1909. Gunnar Franzén blev efterhand mycket omtalad, för att inte säga berömd, för sina utrikeskrönikor. Deta gav honom möjlighet att 1956 besöka Moskva där han träffade de ledande kommunisterna Chrustjev, Bulganin och Molotov. Han skrev sin sista utrikeskrönika i juni 1983 vid 91 års ålder. Han är med säkerhet det största personliga fenomenet i tidningens historia och kanske i hela den svenska presshistorien.

Gunnar Franzén var en ytterst effektiv nyhetsjournalist och en av de som tidigt hämtade information från brittiska BBC:s nyhetssändningar. Under olympiaden i Stockholm 1912 skrev Franzén handskrivna meddelanden och hängde ut på en portstolpe så att folk skulle få resultaten snabbt. Hemligheten bakom detta var telefonen som inte var var mans egendom.

Gunnar Franzén tid medförde många tekniska nyheter. Skrivmaskinen kom in i huset 1915, men än viktigare var att en ny tryckpress som byggde på tryck från papper i rulle installerades. Tidigare hade tidningen trycks från arkpressar. Med rulle och därmed runda tryckformar, givetvis i bly, kunde upplagan tryckas på mycket kortare tid.

1922 fick Växjö stad ett nytt inslag i stadsbilden. Det var Smålandspostens tidningshus. Det är till det yttre i stort sett oförändrat, däremot försett med nya kringbyggnader. Dessförinnan hade tidningen många adresser i centrala staden.

1967 tillträdde Lars-Erik Melldahl posten som tidningens chefredaktör. Under hans tid infördes vinjetten Hvar 7:e dag med Meg som redaktör. Vinjetten var kvar till 2006. Vid denna tid började datortekniken tas i anspråk. Första försöket gällde en avstavningsmaskin.

1970 tog Tore Zetterberg över uppdraget som chefredaktör. Han inledde snabbt ett effektivt arbete på att modernisera tidningen. Först och främst anställde han fler journalister för att förbättra nyhetsbevakningen i ett Växjö som var inne i en starkt expansiv period.

1971 resulterade Zetterbergs arbete i att tidningen började ges ut sex dagar i veckan i stället för fyra.

1972 skapades en nyhetssida på sidan tre i tidningen. Den kvarstod till 1977. Först då fick tidningen nyheter på första sidan.

Tore Zetterberg framstår som en kraftfull ledare och är troligen tidningens genom tiderna förnämligaste stilist. Hans ledarartiklar blev mycket uppmärksammade och hans ledarstick var långt drivna mästerverk i ordknapp formuleringskonst. Tore Zetterberg gick bort 1984.

1980 fick tidningen en ny offsetpress som innebar ökad kapacitet på många områden. Den gamla blytekniken hade redan fem år tidigare kastats ut ur huset, men nu kom möjligheterna att inte bara trycka större tidningar, utan också färgbilder.

1983 tillträdde Kjell Göthe som chefredaktör. Kjell Göthe hade trots namnet inga släktförbindelser med förra ägarfamiljen. Kjell Göthe fick vara med om en makalös utveckling, inte minst i form av ökat omfång på tidningarna. Han införde Smålandspostens lördagsläsning och fick uppleva tidningens hittills största upplaga: 45 900 exemplar.

1990 tillträdde näste chefredaktör som hette Kjell Svensson. Han ändrade disponeringen av tidningssidorna till en mera logisk följd och införde en satsning på ungdomsidrott samt ett näringslivsblock.

1997 utsågs Ulf Johansson att förvalta uppdraget som chefredaktör. Ett par månader senare blev han också verkställande direktör. Det hade att göra med att koncernens tryckerier lades i ett särskilt bolag varför vd:ns uppgifter minskade. Den nya titeln blev tidningschef.

En stor händelse under Ulf Johanssons åtta år långa tjänstetid blev övergången till mindre tidningssidor, så kallat tabloidformat.

Kanske var den just då mindre händelsen den allra största: Smålandsposten började utkomma som webbtidning i en mycket blygsam utformning. För första gången var tidningens lösgjord från papperet som informationsbärare.

Ett system med politisk chefredaktör infördes. Först på posten blev Claes-Göran Hegnell efter många år som ledarskribent. Hegnell efterträddes sommaren 2005 av Martin Tunström som sedan dess innehar posten.

2001, den förste mars, såg läsekretsen för första gången Smålandsposten i dess nya skepnad, tabloidtidningen. Efter 135 år hade Smålandsposten ett sidformat som var något mindre än de första tidningarna från 1860-talet.

Samma år presenterade tidningen en ny webb-sajt. Samtidigt skapades en radiostudio och tidningen presenterade nyheter i kommersiell radio.

2005 tillträdde Lars Johansson som tidningschef. Han är sedan i februari 2007 chefredaktör på Helsingborgs Dagblad.

2006 lades tidningstryckeriet i Växjö ned och tryckningen överfördes till koncernens tryckeri i Karlskrona.

2007 var det åter dags för en ny chef, den här gången tillträdde Magnus Karlsson, nu åter med titeln chefredaktör. Den hittills största händelsen under hans tid är moderniseringen av tidningens utseende. Den 4 oktober mötte läsekretsen för första gången det nya utseendet.

Från den 6 november utkommer tidningen på en helt nydesignad webb-sajt.

• SKRIV UT
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: