Opinion

Bättre språkkunskaper stärker konkurrenskraften

Christina Rosén ,

Allt färre elever i Sverige läser främmande språk och om vi ska hävda oss på en internationell marknad har vi inte råd att tappa mer av vår språkkompetens.

Debattartikel

”Stärkt konkurrenskraft ger fler jobb” var rubriken på en debattartikel i Smålandsposten den 4 mars. Artikelförfattarna talar om höga kostnader som urholkar vår konkurrenskraft internationellt. Det är dock inte bara detta som påverkar vår konkurrenskraft utan även vår språkkompetens.

Vi vill framhålla det självklara att det är så gott som omöjligt att etablera sig internationellt om man inte har kunskaper i olika länders språk och kultur. Allt färre elever i Sverige läser främmande språk och om vi ska hävda oss på en internationell marknad har vi inte råd att tappa mer av vår språkkompetens.

Hösten 2015 genomförde vi vid Linnéuniversitetet en pilotstudie, som innefattade besök på exportföretag i regionen, för att på så sätt få kunskap om det lokala näringslivet. Intervjuerna omfattade frågor om bland annat språkbehov, migration och ledarskap. Några av svaren löd "bristande språkkunskaper har hämmat oss", "vi borde bli bättre på språk", "det är absolut en konkurrensfördel med språk" och "vi var på väg att förlora en affär med Filippinerna, men då tog vi hjälp av en av våra anställda, som kan det språket".

När företagsledarna tillfrågades vilka språk de ansåg vara viktigast att skolan prioriterar svarade samtliga att engelska är en självklarhet vid anställning. Därefter kom i tur och ordning tyska, franska och spanska. Prioriteringen uppvisar samma mönster som i tidigare undersökningar (av bland annat Svenskt Näringsliv och LR 2011).

Det märkliga är att prioriteringen av språk i skolan är tvärtom. Varför finns en sådan diskrepans? Är politiker, elever och föräldrar i Sverige inte medvetna om behoven av språkkompetens på arbetsmarknaden? Att kombinera en utbildning i till exempel teknik, ekonomi, juridik med kunskaper i främmande språk ger en oerhörd konkurrensfördel. En VD svarade: ”Ofta finns den utbildning vi kräver, men språket saknas”.

Enligt Företagarna (sept. 2010) gör 43 procent av företagare med affärsmässiga kunskaper i andra språk än svenska internationella affärer, medan motsvarande andel för företagare utan sådana språkkunskaper är sju procent.

Vi är en region med en stor andel migranter och flera exportföretag. Här finns fantastiska möjligheter till samarbete mellan företagen, kommunerna (skolorna) och Linnéuniversitetet.

Låt oss ha som gemensamt mål att sätta Linnéregionen på kartan, att etablera oss som en ”export- och språkregion” för att stärka konkurrenskraften när Kronoberg ska bli ett av sex regionala exportcentra i landet. Enligt Thomas Karlsson, näringslivschef i Växjö kommun ”är vi en av landets mest exportstarka regioner. Det kommer att gynna våra företag när det gäller internationalisering”.

På frågan ”Om du har två personer med samma yrkeskompetens och en av dem har kunskaper i fler språk, vilken anställer du då?” svarade alla företagare att de valde personen med bättre språkkunskaper, eftersom det ger större konkurrenskraft. Samtliga var även beredda att samarbeta med skolorna i regionen för att visa på behovet av kunskaper i främmande språk.