Opinion

Regeringen vill övervaka våra sexliv

Torgny Klasson ,
Tanken i regeringens kommuniké är uppenbarligen att det folk i dag gör i sängkammaren inte är tillräckligt bra, skriver Torgny Klasson (L).
Foto:Karin Malmhav/SvD/TT
Tanken i regeringens kommuniké är uppenbarligen att det folk i dag gör i sängkammaren inte är tillräckligt bra, skriver Torgny Klasson (L).

Folkhälsominister Gabriel Wikström meddelade för ett tag sedan att regeringen vill kartlägga svenska folkets sexvanor. Relevant data ska insamlas, registreras och i framtiden kunna brytas ned till lokal nivå. Folkhälsomyndigheten har redan fått regeringens uppdrag att registrera och offentliggöra våra intimsfärer.

Regeringen ska i grunden förändra alla de falska attityder, normer och värderingar som kommer till uttryck när folk helst vill vara för sig själva. Borgerliga ledarskribenter har efter utspelet jublande konstaterat att regeringen fullständigt har tappat greppet.

Jag tycker själv att det finns en allvarlig aspekt av Folkhälsomyndighetens kartläggning som är väl värd att diskutera och då i demokratiska termer. I en debattartikel (DN 29/7) hävdar Gabriel Wikström att Elise Ottesen-Jensens utopiska syn på sexualitet ännu är högst relevant. Män och kvinnor ska vara jämlika och sexualiteten ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet.

Hans utopiska samhällssyn och resonemang har inslag av vetenskapliggörande, inordning, tillrättaläggande och anspråk på övervakning av våra privatsfärer. Det är inte första gången socialdemokraterna förfaller till utopiska resonemang.

Redan i ett delbetänkande till maktutredningen publicerade professorn i genusvetenskap Yvonne Hirdman den mycket läsvärda rapporten Att lägga livet till rätta (1989). Hon diskuterar där den problematiska relationen mellan utopism och demokrati.

Låt oss gå tillbaka till Folkhälsomyndighetens uppdrag. Statsapparaten och regeringsmakten kräver i dag genom sin politik en inordning under icke gemensamma föreställningar. Där i ligger en framträdande maktproblematik. En överhet talar om för oss underordnade vad vi ska tänka, tycka och göra.

Yvonne Hirdman har tidigare benämnt det hela tillrättaläggandets idé. Vi ser här också en ideologisk expansion till nya sfärer, dit statsapparatens och välfärdspolitikens maktambitioner hittills inte har tillåtits nå. Hur nära det intima livet får staten komma?

Regeringen förefaller varken se något demokratiskt eller rättsstatligt problem här. Tanken i regeringens kommuniké är uppenbarligen att det folk i dag gör i sängkammaren inte är tillräckligt bra. Folket måste därför handla annorlunda och kvalitativt bättre. Här känns det minst sagt frestande att travestera Bertolt Brecht. Ifall regeringen inte förmår att skapa ett nytt upplyst folk, så får väl folket 2018 helt enkelt välja en ny regering.

Den klassiska romanen 1984 är en dystopi där George Orwell gör rent hus med dåtidens stalinism. Huvudpersonen Winston minns hur hans helt indoktrinerade fru brukade inleda deras fåtaliga kärleksakter genom att deklamera att de måste uppfylla sin plikt gentemot partiet.

Trots att hennes agerande var fullt socialistiskt korrekt, fylldes stackars Winston med fasa varje dag som den överenskomna avelsdagen infann sig. Efter 15 månader lyckades han fly. Och kan ni tänka er, han klarade själv och helt utan statens iblandning av att i lönndom träffa en direkt regimfientlig kvinna och de hade enligt boken ett helt underbart samliv.

För övrigt så håller jag med de borgerliga ledarskribenter som hävdar att regeringen har tappat greppet. Kartläggningen av svenska folkets sexvanor är bara ett absurt exempel i raden. Det är dessutom direkt beklämmande att miljöpartiet i regeringsställning inte alls förmått att stoppa övervakningssamhällets snabba expansion.