Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
måndag 21 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
måndag 21 maj 2012
Personligt 2009-10-12 | Uppdaterad 2009-10-12
Bodil Mårtensson tillhör de mer garvade film- och teatermänniskorna i Sverige. Nu fyller hon 65, och tycker sig ha förtjänat lite lugn och ro efter snart 30 års kringflackande i kulturens tjänst.
Bodil Mårtensson trivs i byn Stora Köpinge, som ligger på Österlen.
Fyller: 65 år den 14 oktober.
Bor: Stora Köpinge, en liten by på Österlen.
Familj: En katt och en hund, en utflyttad son (skådespelaren Harald Lönnbro) och tre barnbarn.
Aktuell: Med föreställningen Antika människor - en djupshow, som hon har skrivit tillsammans med motspelerskan Elena Alexandrova. Spelas i skolor runt Ystad i höst.
Karriär i korthet: Kom in på Scenskolan i Stockholm 1968. Har sedan dess medverkat i olika fria grupper, och tidvis även vid Norrbottensteatern, Bohusläns teater, Angeredsteatern, Nya skånska teatern och Riksteatern. Ingick som skådespelare och manusförfattare i skaparkollektivet "Kenneth Ahl" tillsammans med dåvarande maken Anders Lönnbro, Christer Dahl och Lasse Strömstedt, som gjorde en rad filmer, bland annat Lyftet och Det löser sig. Har även regisserat vid olika länsteatrar och undervisat i film och teater vid Fotohögskolan i Göteborg, på Teaterhögskolan i Malmö och vid Riksgymnasiet i Kristianstad.
Några milstolpar: Kenneth Ahl-kollektivet. Filmerna Lyftet (1978, om en kåkfarares försök att ta sig tillbaka in i samhället) och Det löser sig (1976, om varvskrisen i Göteborg). Tone (av Susanne Brøgger) Bohusläns teater barndansföreställningen Pudding för en Panda med Björn Eliassons kompani, föreställningen Kindertransport på Nya skånska teatern.
Firar födelsedagen: – Eftersom mitt hem just nu är i kaos så skjuter vi fram kalaset till våren. Då är hundvalpen tonåring och barn och barnbarn kan vara med.
Om att fylla 65: – Ännu en vändpunkt i livet. En möjlighet att välja mellan vila och arbete. Få tid till reflektion och stillhet.
Så rensar jag tankarna: – Med långa promenader vid havet med hunden.
Läser helst: – Skönlitteratur och poesi. Försöker hinna med åtminstone varje bokhöst.
Blir lycklig av: – Att vara just här, just nu. Tidiga morgnar när dimmorna kommer svepande över min äng, eller snöstormsdagar. Mycket folk och stora kalas.
Tillsammans med en katt och en alldeles nyinskaffad hundvalp håller Bodil Mårtensson äntligen på att flytta in på riktigt, i sitt hus på skånska Österlen. Huset köpte hon för elva år sedan, men den hektiska frilanstillvaron har gjort att hon inte har kommit till skott förrän nu.
Hela yrkeslivet har hon pendlat mellan teatrar från norr till söder. Men nu är det dags för en ny period i livet. Och denna fas ska utspela sig hemma, säger hon bestämt. Med mer utrymme för ro och eftertanke än vad hon har varit bortskämd med under alla år som skådespelerska, regissör, teaterpedagog och medförfattare.
– Livet är hela tiden en läroperiod. Men för mig har det varit så att jag hela tiden har arbetat omväxlande, med film och teater, med skådespeleri och regi. Jag har aldrig sysslat med en enda sak, och allt eftersom åren har gått har jag försökt fördjupa mina kunskaper i allt det jag har provat på. Samtidigt tycker jag att jag är lika nyfiken nu som alltid.
Bodil växte upp i Kalix, dit Riksteatern kom en gång om året. En operett - Vita hästen - öppnade hennes ögon för att det var skådespelerska hon skulle bli. Vägen gick via Scenskolan i Stockholm och sedan fortsatt arbete med olika fria grupper och teaterkompanier.
Alltid som frilans, till en början mest av en slump men i och med Kennet Ahl-projektet mer medvetet. Kennet Ahl var en pseudonym och ett produktionskollektiv, som föddes i mötet mellan Bodil Mårtensson, filmaren Christer Dahl och Lasse Strömstedt. Den senare en man som var full av berättelser efter många år som missbrukare och kåkfarare. De bodde alla i Göteborg, där kulturlivet på 1970-talet var starkt vänsterinriktat och det kändes naturligt att med konstens hjälp berätta om samhällets lägre skikt.
Mötet ledde till romanen Grundbulten, sedan bestämde de sig för att fortsätta arbeta ihop. Först de tre, sedan fyra när Bodils man, skådespelaren Anders Lönnbro, tillkom. Man turades om att skriva, regissera och agera, och gjorde både teater, film och romaner. Pengarna sattes i en pott som alla fick ta ur efter behov, och kollektivet tillät den som ville att ta paus och göra annat ett tag.
– Det var både fritt och tillhörande och det blev väldigt kreativt. Det är det enda kollektiv jag har upplevt som har fungerat.
Sedan dess har hon fortsatt växla mellan rollerna, vilket har varit till hjälp när tvivlen på yrkesvalet har kommit. Och folkpension må så vara, men hon tänker inte sluta arbeta, bara sakta ner en smula.
Vad har du kvar att göra?
– Jag har ju aldrig varit performancekonstnär, jag har aldrig skrivit en egen roman, och jag har hemskt mycket arbete kvar när det gäller undervisning. Och jag har aldrig regisserat en musikal! Det skulle jag väl också behöva prova på. Men varje projekt, vilket uttryck det än får, innebär ett nytt universum, ett nytt äventyr.
Malin Eijde/TT Spektra
feature@ttspektra.se
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (49 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
