• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Till minne

Kjell Eriksson

Till minne 2010-01-12 | Uppdaterad 2010-01-12

En av Kronobergs läns hästkarlar har gått ur tiden. Kjell Eriksson handplockades till länet av dåvarande distriktsveterinären i Lenhovda Stig Breitholz. Det hände i slutet av 1960-talet. Stig var en teoretisk och medicinsk hästkarl och Kjell var praktikern. De två arbetade mycket tillsammans. Veterinär Breitholz konstruerade timmerredskap för brukshästar främst för nordsvenska hästar. Kjell var den som testade redskapen i praktiskt bruk. Dessa timmerredskap rönte stor uppmärksamhet även utanför länet. Än idag tillverkas dessa redskap - dock utanför länet. Kjell Eriksson var dess ambassadör. Kjell utmärkte sig som en hästkarl av första rang. Jag vågar påstå att det idag inte finns mer än en handfull människor i hela landet, som kan hantera häst så som Kjell kunde.
Otaliga är de hästägare som bad Kjell om ett handtag med sina hästar. Det kunde vara skoning, selens tillpassning, val av tillbehör/redskap eller det svåraste inkörning av unghäst. Många gånger fick nog Kjells övriga verksamhetsgrenar, jordbruket och mjölkproduktionen, stå tillbaka för hans hjälpsamhet vad gällde häst.
Under sommarmånaderna var han dessutom hingsthållare. I stallet i Nottebäck stod då minst två ibland tre hingstar till förfogande för länets stoägare. Och det var inte bara länets stoägare som drog nytta av Kjells kunskaper. Man kom långväga ifrån med sina ston för att få dem betäckta av hingstarna i Nottebäck. Många gånger var det fler ston från angränsande län än från Kronoberg.
Hingstarna användes året om i allt förekommande jordbruksarbete. Kjell var ute i olika sammanhang och visade upp sina och hästarnas färdigheter. Det kunde gälla distriktsmästerskap eller SM i plöjning, skogskörning, färdighet i att backa eller vända med vagn. Ja - överallt i större sammanhang var Kjell ute och gjorde god PR för sina hingstar. Han var en person som kunde häst. Det är vi många som kan vittna om.
Sveriges Television filmade Kjells med hästar i både höbärgningen och timmerkörning över isbelagd sjö. Även en dokumentärfilmare från Hälsingland har filmat Kjell i arbete med sina hästar och den timmervagn som konstruerades av veterinär Breitholz.
För en tid sedan träffade jag en person som med beundran i rösten erinrade sig en episod på en större hästutställning utanför länet. Kjell hade kommit ledande sina hingstar genom täta åskådarled. Där hade också samlats en mängd andra hästar, ston och hingstar samt dess skötare. Visst trippade Kjells hästar lite på tå och visst skränade de lite som hingstar gör. Ändå sträcktes aldrig grimskaften. Det är disciplin. Det är känsla för djur och dess egenart. Det är kontakt mellan skötaren och hans hästar. Det visar på vad som gör en person till den han är. Det bevisar Kjells storhet som hästkarl.
Kjell Eriksson var en person med känsla för hästen. Den känslan och den kunskapen han innehade kan ingen ta ifrån honom. Den bär han alltid med sig.
Sjukdomen bröt så sakteliga ned Kjell. Han lämnade oss alldeles för tidigt. Vårt deltagande i sorgen och våra tankar går till Kjells fru Elsy samt barnen med familjer.
Roland Eriksson, Rottne
Uppvidinge härads hästavelsförening

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: